En av alla de som fascinerades av det fantastiska byggnadsverket Dalslands kanal och det vackra landskapet som kanalen genomkorsade var Emil Almqvist, botaniker och lärare från Skara. Emil Almqvist var även en hängiven amatörfotograf och drygt trettio år efter invigningen – vid sekelskiftet 1900 -  har han med kameran skildrat de natursköna miljöerna längs kanalen. Växlingen mellan skogsbygderna, de små öppna och böljande jordbrukslandskapen, berggrunden med dess vita kvartsitryggar och dramatiska förkastningssprickor, och inte minst det långsträckta sjösystemet skapar omväxlande och majestätiska naturscenerier – ett eldorado för en naturfotograf som Emil Almqvist. Emil Almqvists fotografier från resor på Dalslands kanal förvaras i Vänersborgs museum bildarkiv.     

Upperuds slussar

Innan Dalslands kanal var byggd seglade Vänerskutorna in från Vänern genom en vacker skärgårdsnatur med öar, holmar och skär vid Hattefura hamn och det norra inloppet förbi Köpmannebro, genom grunda Svanfjorden och till Upperud. Det var besvärligt för båtarna att passera genom strömmarna vid Köpmannebro och till hjälp fick man ha järndubbar och ringar i klipporna vid inloppet för att hala sig igenom strömmarna. Omlastning fick ofta ske när strömmen satte an för hårt. Upperud och närliggande Östebo var sedan gammalt omlastningsplatser för bruken utefter kanalen till och med Laxsjön, och förbi forsarna fick man anlita häst och vagn. Upperud var en stor lastageplats och här fanns den nedersta av de många vattenfallen utmed leden där kanalen skulle byggas. I Upperud byggdes 2 slussar med 5 meter i stighöjd. På bilden syns last- och passagerarbåten Werner Ericson i den nedre slussen i Upperud och en vacker naturvy där odlingar och gårdar skymtar därbortom mot Östebosjön och Svanfjorden.

Långeds slussar

Från den långsmala sjön Åklången och över Råvarpens vatten med vackra naturscenerier, skogsklädda höjder och åsar, och vidare förbi slussen i Mustadfors och ortens bruksbyggnader och hästskosömfabrik, når man Långeds slussar. I Långed byggdes fyra slussar med 13,1 meter i stighöjd. På fotografiet syns en skuta som är förtöjd vid magasinet och i bassängen ligger en båt på väg igenom slussarna. 

Långed var en betydande industriort. Här fanns tidigt sågverk, som använde sig av vattenvägarna där det sågade timret flottades löst ner till Upperud eller Östebo. 1870 anlades på orten ett stort träsliperi för tillverkning av torr pappersmassa och 1884 startade det första pappersbruket i Dalsland i just Långed.

Motiv från Billingsfors

I Billingsfors och på orterna runt omkring låg några av de större järnbruken i Dalsland. De första bruken anlades redan på 1600-talet och hade en storhetstid fram till 1800-talets sista decennier. Billingsfors var i slutet av 1700-talet ett betydande stål-, järn- och manufakturverk. På 1860-talet beslöt brukets ledning att bygga en masugn här och en av anledningarna var de billigare transporter som industrierna skulle få när kanalen var byggd. Produktionen ökade och 1875 hade bruket sin största avsättning. Därefter sjönk denna eftersom konkurrensen blev för stor från billigare tillverkare i bland annat England. 1881 upphörde tackjärnsproduktionen och 1886 stångjärntillverkningen. Här har Emil Almqvist i sitt fotografi fångat kraften i forsarna vid Billingsfors; forsarna som var så viktiga för anläggandet av bruken i de dalsländska orterna.

Pråmen lastas – Hällen i Dalsland

Detta vackra motiv visar pråmen som lastas med lerskiffer vid Hällans Skifferbrott - som Emil Almqvist passade på att besöka vid sina resor till Dalsland. Lerskiffer är en av de bergarter som man kan finna i Dalsland och skiffer av en mindre kalkrik typ hade en stor användning som takbeklädnad. Skiffertak har långt fram till idag varit vanliga i Dalsland.  

Akvedukten i Håverud

Den 50 meter djupa, trånga och svårtillgängliga ravinen i Håverud var ett stort hinder för transporterna utmed Upperudsälven. Det mest kända och det tekniskt mest avancerade partiet av Dalslands kanal kom därför att bli akvedukten i Håverud.

Arbetet med akvedukten pågick under åren 1864 – 1868. Genom att hänga en järnakvedukt över den brusande forsen, kunde kanalfartygen passera över denna och ut i de fyra slussar som byggdes och som hade 9,9 meter i stighöjd. Akvedukten var tillverkad av Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm och var den första av sitt slag i Sverige. Längst fram i fotografiet, sedd från bergskanten och delvis dold av buskage, syns akvedukten och nedanför ligger Håveruds bruks- och industrianläggningar.

Källa:   Dalslands kanal 1868 – 1968. Särtryck ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift Hembygden 1968.

Sveriges inre vattenvägar, Yngve Rollof, Kristianstad 1979.

Dalslands blåa band. Kanalens historia i ord och bild, Thomas Körling, Göteborg 1968.