Sveriges fönster mot världen - Nääs Slöjdlärarseminarium
Skolhuset 3.jpgEpidemisjukhuset.jpgPer-Toresgarden.jpgLugnås vägkorset.jpgNaas_Fabriker_inne.jpg2207 1905 Winqvist, Fritsla en af väfsalarna.jpg11 april 1940.JPGi slöjdsal.tifVargönAlloysVinjett.jpg001_KHF_Vykort_Skallerud_001.jpgSunwind_010.jpg2340, 3 beskuren.jpg2961_1586.jpgToltorps dalen.jpgeccoverken (2).jpgscan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpgbild 0846.jpgskylt 3.jpghacket_fixad.pngKlosterängen.jpgKvarnen i Tollered.jpgkanalen flygbild.jpgTollered klockan.jpgK_2014_0074-3.jpgL_2012_0128_1200.jpgSaabar under tillverkning.jpgerla, modellen, ing jöns koch.jpgklövskär-trappa.jpg01_villasolfrid.jpgKarin.jpgfonograf.pngberättarbänk.pngLuckeys.JPGinvigningen.jpgIMG_0091.jpgTore Johansson.JPG2022_11_23_09_20_42_Hilma_af_Klints_veterinära_illustrationer_YouTube_och_58_sidor_till_Arbete_.pngAlbin M stenbrott.pngDSCF1438.JPGfrackklänning beskuren.jpg2022_10_31_09_07_53_Jonas_Alströmer_YouTube_och_2_sidor_till_Arbete_Microsoft_Edge.pngPetras.jpg960px-Kinnekullebanan.jpgDFH_K1_5_Skal_054.jpgRörsberga 038.JPGAllmän rösträtt 2.jpgKallbadhuset, damavd.  juli 1947.jpg20210906_120526.jpgprojektbild-kinnekullebanan-2.pngGhmB_16216.jpgDSCF1420.JPGTB-013-001.jpgParti från Ahlafors, Starrkärr snBatteriladdare, selenlikriktareLödöse varvInlands Pappersbruk i Lilla Edet.Dals Edgenerator03.jpgTextilarbetare vid Kungsfors fabriker i Skene (Marks kommun).Sven Erikson beskuret porträtt basetool.jpgPorträtt Agda Erikson basetool.jpgmor anna lägre basetool.jpgRaset vid Göta Cellulosa ABMunthers båtbyggeri 2006boras_poster.jpggoteborg_poster.jpgGarveriet.jpgVMO07775.jpgMariestad012uP2GXH44T.jpg1909 oi.jpg012uPWb2fNyL.jpgmunkedal.jpgFristad.jpgSurte glasbruksmuseumKatrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpgPapyrus.jpgGustaf Carlsson i arbete 1940-tal.jpgtaxor0.jpgLagarn.jpgSofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,ekeberg.jpgvallgatan4.jpgDonsöVarv_Bild 3.jpgoljekoken gössäter.jpgflygfoto.jpgSjötorpsvarvLidan.jpgIMG_1272.JPGDSC01336 kopiera.jpgkilsund c 1900, 2.jpgskrivmaskinvid trappen.tifPersonal vid Dalsjöforsfabriken 1919.mellerud storgatan.jpgsockerbagaren.jpgIMG_0266.JPG60.  Stallbacka från Stridsbergs.  TB-013-018.jpglok på Åmåls bangård.jpgfallbild.jpgWargön arbetsbilder, C60-1, F17Z-2.jpgtaxi2.jpg

Nääs världen över

Otto Salomons föredrag och skrifter uppmärksammades i alla världsdelar. Under åren 1885 - 1910 publicerades regelbundet facktidskrifter och artiklar om Näässystemet och Otto Salomon i de nordiska språken, tyska, engelska, franska, ryska, spanska, italienska och många mindre språk. Hans förmåga att leda verksamheten vid Nääs och få alla att trivas bidrog starkt till Nääs dragningskraft. Han hade fallenhet att anställa utmärkta lärare och det var många som entusiatstiskt spred kunskapen om Nääs i andra länder. Under åren 1885-1914 hade Nääs ett årligt genomsnitt på minst femtio utländska deltagare i varje slöjdkurs.

Salomon var mycket produktiv och energisk. Han skrev tusentals brev - många finns sparade i August Abrahamsons stiftlses akriv på Riksarkivet, Göteborg. Universitetsfolk i USA, Portugal, Frankrike och Tyskland ville ha upplysningar eller diskutera pedagogik. Journalister skrev och ville ha information och mängder med folk världen över skrev för att de var intresserade av att gå på kurs på Nääs.

Morbror August Abrahamson hade ekonomiska resurser och internationell erfarenhet och kände till knep för att göra en verksamhet känd. Att sälja eller skänka bort modellsereier intick i Abrahamsons och Salomons medvetna strategi för att göra skolans idéer kända. Salomon missade sällan en chans att sända beskrivningar av Näässystem och seminariet. Modeller från Nääs, ritningar, foton och verktyg presenterades vid stora internationella utställnigar. Nääs ställd ut i Philadephia, USA, 1876, Paris 1878, Köpenham 1888, Chicago 1893, Santiago, Chile 1902 och S:t Louis 1904. Inför världsutställningen i Paris, där August Abrahamson var medlem i en prisjury, skickar han brev till ett flertal ambassader i Europa med inbjudan till Nääs monter. Regeringar bjöds också in att skicka delegationer av skolfolk att studera verskamheten på Nääs - eller att gå på kurs.

Från år 1885 börjar svenska folkskollärare och facklärare att resa utomlands för att undervisa i slöjd. Till Nääs kom brev från regeringar och skolstyrelser i Argentina, Chile, Uruguay, Peru, Braslien, Cuba, Costa Rica, Rumänien, Grekland, Italien, Storbritannien med flera länder. Många var intresserade av att få en lärare som gått på Nääs till sin skola. Salomon kontakta de studenter som han trodde skulle klara av att resa utomlands för att undervisa och sprida Nääs idéer. Salomon tog på sig att löneförhandla och se till att resorna betalades mm. Han höll sedan kontakt med den "utsände" och gav stöttning och råd. Inte minst gav han stöd i frågor hur utbildningen skulle anpassas till andra länders traditioner och skolsystem.

Efter Otto Salomons död och första världskrigets utbrott falnade intresset för Nääs internationellt. Men skolan fanns kvar fram till 1966 och fortsatte att vara viktig nationellt på det nationella planet.