Prisma Västra Götaland

Alla berättelser (132 st)

IMG_3377.JPG

Sockerbagaren i Skara

En Sockerbagare berättar!

Ämnesord:

aniarabyggnationbild.jpg

Byggnationen av M/S Aniara på Lödöse Varf i Lödöse

I Varvs- och sjöfartshistoriska föreningen i Göta Älvdalen finns medlemmar med stor kunskap kring varvs- och industrihistoria. I deras välordnade historiska samlingar ingår också fantastiskt videomaterial. I denna berättelse kan du ta få en inblick i detta, genom att se en video av byggnationen av M/S Aniara 1963 på Lödöse Varf i Lödöse.

Ämnesord:

taxi2.jpg

Gällebergs smedja i Daretorp

Isac Klahr var smidesmästare. År 1925 köpte han en tomtmark i Stora Gälleberg av sina svärföräldrar. På tomten uppförde han sin smedja och byggde ett hus för sig och sin familj. Bostadshusets stomme hämtade han i Blåhult där ett knektboställe skulle rivas. Isac Klahr blev med tiden en betrodd yrkesman som även var känd som vagnmakare. Han dog 1944 och smedjan förvärvades då av Gösta Birgersson, även han var smed.

Ämnesord:

ssnossanafstallaholm.JPG

s/s Nossan af Stallaholm – en ångbåt med historia

Nossan som idag används som passagerarbåt, kommer ursprungligen från Dalarna. Läs mer om en spännande ångbåt.

Ämnesord:

Göta älv och Norra älvstranden med Götaverken mm foto Sanja augusti 2015 liten.jpg

Göteborg - en stad i evolution

Göteborgs största förändring, sedan staden grundandes 1621, var kanske inte saneringarna på 1960-talet utan rivningen av befästningsmuren som påbörjades efter ett beslut 1807. Raseringen av försvarsmurarna och anläggandet av det gröna bältet runt vallgraven, en boulevard kallad Nya Allén, skapade ett mycket karaktäristiskt drag. Den fysiska omdaningen av staden är också tydlig genom Vasastadens plan från 1860-talet. Den nationella byggnadsstadgan som medgav att alla städer skulle upprätthålla en stadsplan fastställdes först 1874. Så Göteborg var en föregångare. Till industrialismens stad hörde en lång rad nya stadsbyggnadsuppgifter. Göteborg fortsätter att förändras och somliga säger att staden har passerat övergångsfasen mellan industriellt och post-industriellt samhälle. Det industriella samhället har dock lämnat ett stort avtryck. Mer än två tredjedelar av den fysiska staden som är synlig idag byggdes inom loppet av ett halvt sekel. Här är en kort berättelse om utvecklingen mot ett industrisamhälle och om dess spår i stadens landskap. 

Ämnesord:

kran21_42_1954_kampnagel.jpg

Kulturarv i fara

I Göteborg försvinner eller hotas av rivning objekt och miljöer som är av betydelse för en berättelse om det moderna samhället. Gasklockan är borta, varvskranarna är kvar på obestämd tid och Valhalla kanske rivs för att bygga en stor evenemangsarena.

Ämnesord:

Tillverkningsbok för remmar av kamelhår

Ett nedslag i Göteborgs Remfabriks arkiv

I samband med att Göteborgs Remfabrik lades ner och omvandlades till ett industrihistoriskt museum, bestämdes också att fabriken arkiv skulle bevaras för framtiden. Arkivet levererades 1989 till Landsarkivet i Göteborg och är tillgängligt för alla.

Ämnesord:

numrerade kranar fd Götaverken mindre.jpg

Kranar vid Göta älv

Kranarna på Götaverken är mycket betydelsefulla kulturhistoriska värdebärare i det som tidigare var en varvsmiljö. De förstärker och förtydligar områdets och Göteborgs industrikaraktär, samtidigt som de bär egna värden. Varvskranar har i dryga 100 år varit klassiska siluetter över varvsområdena med ett stort symbolvärde för Göteborg. De är en del av stadens identitet och en viktig del av stadens landskapsbild. Av stadens tidigare över 200 hamn- och varvskranar återstår idag bara en handfull. Kranarna på Götaverken är den enda gruppen stora varvskranar som är kvar i centrala Göteborg. I området finns kvar sex stycken. En docka med två kranar forslades bort 2016. Den äldsta kvarvarande portalvippkranen är nr 24 från 1947, konstruerad av AB Landsverk. De övriga är från 1950-60- och 70-talen och tillverkade i Tyskland, Finland eller Holland. Omflyttning av kranar mellan Götaverken och varvet ute på Arendal har skett då behoven förändrats Antalet kranar på Götaverken 1967 var 46 stycken varav 41 var portalkranar.

Ämnesord:

Personal vid Dalsjöforsfabriken 1919.

Dalsjöfors. Tack vare en felberäkning

Vad hade Dalsjöfors varit utan textilindustrin? Säkert väldigt annorlunda. Hade det inte varit för det att en ingenjör gjort ett rejält misstag hade historien om fabrikssamhället Dalsjöfors troligen slutat redan på ritbordet.  

Ämnesord:

i proggens spår.jpg

Proggen och staden, Göteborg

I slutet av 1960-talet bildades de första grupperna inom Proggen. Det är något speciellt med Göteborg och musiklivets historia i staden. Musiklivet spirade under 1960- och -70-talen i stadsdelar under omvandling och där unga människor hade möjlighet att samlas och uttrycka sina åsikter.

Ämnesord:

tsokklubbstuga.jpg

TSOKs klubbstuga i Trollhättan

En berättelse om Trollhättans skid- och orienteringsklubbs klubbstuga.

Ämnesord:

vid trappen.tif

Sveriges fönster mot världen - Nääs Slöjdlärarseminarium

Nääs Slöjdlärarseminarium startade på 1870-talet av August Abrahamson och Otto Salomon. Skolan höll på fram till 1966. Årtiondena runt sekelskiftet 1900 fanns intresse för Nääspedagogiken från stora delar av världen och folk kunde resa i veckor för att göra ett studiebesök eller gå en kurs på Nääs. Nääs blev vida känt och det sägs att efter Stockholm var Nääs den mest kända platsen utomlands. På Nääs utvecklade Otto Salomon idéer för skolslöjd som spreds långt utanför Sveriges gränser. Nääs kallades för Sveriges fönster mot världen. Idag är det bortglömt hur enormt viktigt och framgångsrikt Nääs Slöjdlärarseminarium var. Verksamheten på Nääs skall ses i ljuset av industrialismen. Tekniska, sociala  och ekonomiska förändringar skapade goda förutsättningar för skolan och påverkade inriktningen och verksamheten. Nääs blev en viktig arena för kvinnor att etablera sig och befästa sin plats inom pedagogiken. Otto Salomon tog ställning för kvinnor som ville vara verksamma inom det pedagogiska området.  Nääs blev en stiftelse efter år 1898 när August Abrahamson dog. Stiftelsen förvaltar än idag hela området och minnet av tidigare verksamheter. I samarbete med andra är det aktiviteter på Nääs året runt. August Abrahamsons stiftelses arkiv finns på Landsarkivet i Göteborg.

Ämnesord:

skrivmaskin

Vardagen på ett kontor omkring 1960

Välkommen att ta en titt på hur vardagen kunde se ut på ett kontor för ungefär 60 år sedan. Bilderna i den här berättelsen är tagna på ASEA Partilleverken (f.d. Elektriska Motorfabriken Morén) omkring 1958-1960. Fotograf: Torgny Skansen.Samtliga bilder är hämtade ur Partille hembygdsförenings arkiv.

Ämnesord:

Gustaf Carlsson i arbete 1940-tal.jpg

En epok av elektrisk industri i Partille

Berättelsen om en industriepok i Partille, den elektriska industri som bedrevs mellan 1907 och 1965 under namnen Motorfabriken Eck, Elektriska AB Morén och slutligen ASEA Partilleverken. Bilder från Partille Hembygdsförenings arkiv.

Ämnesord:

Papyrus.jpg

Bruket berättar - en film om Papyrus i Mölndal

Dokumentärfilmen "Bruket berättar" handlar om det år 2006 nedlagda pappersbruket Papyrus i Mölndal och dess människor under drygt hundra år. Lite om förhistorien till Papyrus och den långa traditionen av papperstillverkning i Mölndal tas också upp. Här kan du se ett litet smakprov ur filmen.

Ämnesord:

mellerud storgatan.jpg

En stor gata i en liten ort - Storgatan i Mellerud

En kort berättelse om en gata med anor från tidigt 1600-tal.

Ämnesord:

Katrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpg

Katrinefors bruk i Mariestad – 250 år av papperstillverkning

Berättelsen om ett pappersbruk med anor från 1700-talet. Denna text är ett redigerat utdrag från Peter Nordbys bok Ett västsvenskt kulturarv – de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg (2017). I boken presenteras arkiv från den privata sektorn som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, tillsammans med en historik över näringar och andra verksamheter i Västsverige de senaste 200 åren.

Ämnesord:

BILD 1. BILDTEXT, Protokoll från företagsnämnden vid Drufvefors anläggning i Hedefors, 16 juni 1950.tif

En inblick i vardagen på verkstadsgolven via företagsnämndernas protokoll

Under slutet av 1940-talet upprättades så kallade företagsnämnder inom den svenska industrin. I nämnderna möttes arbetsgivare och representanter för de anställda, för att diskutera arbetsmiljö och liknande frågor. På så vis skulle arbetstagarnas inflytande öka.

Ämnesord:

Flickhemmet på Hedvigsborg, 1960-tal.jpg

Tack vare finskorna

I takt med att tillverkningen av fabrikstillverkade kläder expanderade efter andra världskriget växte behovet av arbetskraft. Inflyttningen till Borås blev stor och det var arbetskraftsinvandringen som gjorde framgången för konfektionsföretagen möjlig. Den största andelen invandrare som kom till Borås var från Finland. Det här är berättelsen om de finska sömmerskorna. 

Ämnesord: