Berättelser (10 st)

Sortering
Tunnbindare

Tunnbindare

I denna berättelse beskrivs om yrket tunnbindare, ett yrke som har funnits sedan medeltiden och än idag men aldrig blivit en stor yrkesgrupp. De fyllde dock en central uppgift genom att tillgodose behovet av tunnor, fat, såar, karl osv för allt gods som skulle beredas, förvaras och distribueras. . För att bli tunnbindare finns hantverksutbildningar i Sverige, prognosen att få arbete inom detta skrå efter utbildningen är relativt goda. Som alla hantverk behövs lång läringstid för att bli fullärd om man någonsin blir det. Att arbeta med hantverk innebär att man ständigt lär sig och utvecklar arbetsmetoder, teknik. Både verktyg och material ändras också men inte så mycket.   Källor: wikipedia.se 20230215, kinnekullehembygd.se. skaragille, tunnor.se. Boken Hantverk i Sverige 
Thorsbergs stenhuggeri

Thorsbergs Stenhuggeri - en stenhård bransch

Stenhuggerinäringen på Kinnekulle har 1000-åriga anor. Som mest har det funnits nio stenhuggerier, Thorsbergs Stenhuggeri är det enda som finns kvar. Anläggningen ligger i Skagen  ca en kilometer söder om Gössäter, mellan de båda vägarna mot Österplana.  Företaget startade på 1890-talet och har gått i arv inom släkten Thor. Femte generationen Thor jobbar nu i företaget där bryts sten i det egna stenbrottet och tillverkas specialbeställda produkter av sten. Det importeras även marmor och granit från Italien. Stenprodukter och andra naturmaterial som inredningsmaterial och i utemiljöer har blivit självklara val för kunderna. Produkter från en bransch där miljötänket hos kunderna slagit igenom.Denna berättelse handlar om stenhuggeriet och dess utveckling från slutet av 1800-talet och fram till idag. Källa: Industriminnen i Götene kommun, Erik Juhlin och Bengt Spade 1978. Thorsbergs hemsida www.thorsbergs.se samt Instagram. Artikel ur tidningen Äntligen sept. 2019 av Jenny Sundmark och foto Jenny & Martin Frick
Skomakare Ivar Spjut foto: 1944

Skomakare

I alla tider har vi människor behövt skor, så yrket skomakare är mycket gammalt. Hantverket var under århundranden ganska oförändat fram till dess att ny teknik och maskiner i verkstaden började användas. Skomakarna kallades först handskomakare och detta finns dokumenterat sedan medeltiden. Liksom de flesta hantverk var skomakarna ett skråväsende och de äldsta skråordningarna kopplade till yrket är från 1480-talet.  Denna berättelse handlar om skomakaryrket från förr och till nu. Skomakarna har historiskt sett varit den vanligaste och största hantverksgruppen i Sverige.  Källa: holmgrensofi.wordpress.com/2014/12/29/skomakeriets-historia, www.digitaltmuseum.se, privata bilder Freddie Wendin, www.företagskällan.se
Kopparslageri

Kopparslagare

Denna berättelse är en beskrivning av kopparlagaryrket, hur det under många hundra år funnits och i stort sett upphört. Kopparslagaren var en eftertraktad yrkesman och lärlingstiden var lång hos mäster själv innan man blev titulerad kopparslagare. Att koppar leder värme bra och är vacker att se på gjorde att den tidigt blev populär i allt från smycken till kokkärl. Under 1700-talet blev brännvinspannor av koppar en efterfrågad produkt och när kaffet blev svenskarna nationaldryck under andra hälften av 1800-talet blev kaffekitteln en storsäljare. 
Plåtarbete på Teaterhuset utmed Skaraborgsgatan

Grönlunds Plåtslageri i Skara

Detta är berättelsen om ett mindre plåtslageri som funnits i fem generationer. Frans Gustaf Grönlund föddes i Fullösa utanför Götene 1851. Han flyttade senare till Skara där han, 1873 erbjöd sina tjänster inom bleck- och plåtslageri. Detta var starten av Grönlunds resa från liten hantverkarverkstad till den moderna tillverkningsindustri som Grönlunds är idag. Vill du läsa mer om företaget www.gronlunds.org Källa: Artikel av Oscar Lefvander i Skara Gilles årsbok 1966 samt www.gronlunds.org
Erik jonsson ciselör & guldsmedsaffär. Källa Sklt. 20170825.jpg

Erik Jonssons Ciselör och Guldsmedsaffär

Detta är berättelsen om Erik Jonsson som startade en guldsmedsaffär på Marumsgatan 4 i Skara år 1923. Affären finns ännu kvar på samma adress och en ny generation tog över verksamheten vid millennieskiftet.Namnet på affären blev Erik Jonssons Ciselör & Guldsmed. Den gamla skylten som hänger utanför affären är tillverkad av Erik själv, i smidesjärn med bladförgyllda bokstäver.En ciselör arbetar med dekoration och utsmyckning av prydnads- och nyttoföremål av metall. Tekniken innebär att man med verktygen hammare och puns göra reliefutsmyckning i metallen. Vid ciselering görs nedsänkningar i metallen genom att man hamrar från framsidan.
vallgatan4.jpg

Skara Metall

Skara Metall var ett hantverksföretag som arbetade med att göra prydnadsföremål i malm och mässing. Det tillverkades ljusstakar, ljuskronor med mera och det renoverades föremål i olika slags metall. Varorna såldes genom grossister i hela landet.  På 1980-talet hände något. Efterfrågan sjönk snabbt då de privata kunderna kunde köpa importerade varor till låga priser och begreppet "slit och släng" blev allt vanligare. 
Jonssons Gelbgjuteri

Erik Jonssons Gelbgjuteri i Skara

Denna berättelsen är historien om Erik Jonssons Gjelbgjuteri i Skara och hur det under tre generationer gått i arv. Gelbgjuteriet främsta uppgift var att att gjuta föremål i malm, mässing och andra metaller. Företaget gjorde ljusstakar, ljuskronor, brickor mm. En stor kundgrupp var kyrkorna i Sverige, mycket upp i Norrland. Renoveringsarbeten och underhåll av föremål var en stor del i arbetet. Ljuskronor i kyrkor plockades ner och togs hem till Skara, för att sedan renoveras och monteras igen. Putsning av koppar och andra gulmetaller skedde också.  .
DSC01336 kopiera.jpg

Eskilssons kopparslageri i Medelplana

Eskilssons kopparslageri har anor från 1840-talet. I tre generationer bedrevs verksamheten i Medelplana. Sista kopparslagaren Erik Eskilsson dog 1946 och därmed upphörde verksamheten. Kopparslageriet har sedan dess stått orört med alla sina orginalverktyg och mallar som hänger på väggarna. Det känns som om tiden stannat när man besöker denna gamla arbetsplats och kopparslagaren med sina gesäller gått hem efter arbetsdagens slut.  Källa: www.kinnekullehembygd.se, foto privata Freddie Wendin, kinnekulle hembygdsförening. www.digitaltmuseum.se
http://mm.dimu.org/image/012s8Z6sbFmw

Berättelsen om Bohus Stickning - Så gick det till när stenhuggarkrisen vändes till textil internationell succé

Allt startade med att Emma Jacobsson i Göteborg fick besök av två kvinnor, Augusta Teng och Helga Karlsson från Fågelviken på Härnäset i Bohuslän. De kom till Emma Jacobsson, landshövdingens fru, för att höra om hon kunde ordna med något avlönat hemarbete för stenhuggarhustrurna i länet.  Och Emma ville hjälpa dem. Läs om hur föreningen Bohus Stickning, som startade 1939, blev en världsomspännande succé!