Parkernas roll som politisk mötesplats har successivt försvagats och nyttjas istället som mer vanliga stadsparker och möteslokaler.  Lokaler hyrs ut till andra organisationer som behöver plats för många besökare. Parkerna används även för utställningar som sker utomhus t.ex. bilutställningar, loppis, auktioner mm. 

Av de tidigare 256 folkparkerna finns nu ca 100 aktiva parker kvar och används främst till kultur och nöje, t ex. dans, teaterföreställningar och konserter. Många av landets folkparker kom att satsa på teaterverksamheter och byggde stora teaterscener, medan folkparkerna i Skåne satsade på mindre varitéer och inte på uppförande av teaterbyggnader. Orsaken till detta var bl.a. influenser från Tivoli i Köpenhamn och att det fanns tillräckligt stort utbud av teater utanför folkparkerna. 

Under 1960-talet åkte svenska popband land och rike runt och uppträdde i folkparkerna.

De flesta parkerna har flera byggnader såsom dansbana, scener och restauranger. Idag används området ungefär detsamma men många har även fått nya funktioner.

På senare år har många folkparker fått läggas ner då konkurrensen med musikfestivaler och konsterarenor blivit för stor. Avfolkning av glesbygden är också en annan orsak till nedläggningen medan en del kämpar för att överleva i den hårda konkurrensen. Liksom andra anläggningar har folkparkerna ändrats och anpassats efter nya krav och önskemål. Många folkparker är fortfarande attraktiva besöksmål. 

Idag bygger ekonomin mycket på ideella krafter - när folk slutar krävs det att det finns en återväxt. I många ideella föreningar sker en långsam avtrappning där åldern tar ut sin rätt. De yngre generationerna har inte tid att engagera sig och andra intressen tar över.

År 2018 firade folkrörelsen 125-årsjubileum i Malmö Folkes Hus och Park.