Berättelser (466 st)

Sortering
munkedal.jpg

Munkedal

Munkedal är en bruksort grundat på pappersbruket vilket har hjälpt till att finansiera och bygga upp samhället under årtiondena. Den sågverksamhet som bedrevs utmed Örekilsälven och Munkedalsälven kom tidigt att få stor betydelse och älvarna tjänade som flottningsleder. Under 1700-talet hade sågverksamheten en stor omfattning med hela 32 grovbladiga sågar.  För Munkedals del inleddes den egentliga industriepoken under 1800-talets början och pappersbruket anlades år 1871 vid Munkedalsälven. Åren 1894-95 byggdes en smalspårig järnväg mellan bruket och Munkedals hamn, belägen vid Saltkällefjorden.  Källa: Wikipedia
IMG_1123.JPG

Munkedals Jernväg

Munkedals Jernväg är Bohusläns äldsta järnväg som redan 1995 firade 100års-jubileum. Idag drivs den smalspåriga järnvägen av Museiföreningen Munkedals Jernväg i Munkedal. Man kör ånglok på sträckan Munkedals nedre - Åtorp - Munkedals hamn. Här erbjuds förutom en inblick i föreningens verksamhet också på möjligheten att ta del av en serie filmer som utarbetats av A\\tio Production i samverkan med Munkedals Jernväg och Innovatum i ett kompetensväxlingsprojekt med stöd av Västra Götalandsregionen.
Vid Lee bruk i Dals-Ed.

Sågarna vid Lees stränder

Redan i början av 1700-talet uppfördes den första sågen vid Stora Lees strand. Sågverket vid Lee var en pålitlig och trygg arbetsplats för många människor genom en lång tid ända tills sågverket ödelades av brand och en hundraårig epok av sågverksindustri vid stranden av Stora Lee tog slut.
TB-014-0501.jpg

Stridsberg & Biörck – ett stycke svensk industrihistoria

Stridsberg & Biörck var en av Trollhättans stora industrier. Det var kraften i fallen som lockade ingenjören Ernst Stridsberg att etablera sig här. Från 1879 till 1991 tillverkade man bland annat sågblad och maskinknivar i Trollhättan.
aarhus1.jpg

Aarhuskranen - från början till slutet

Aarhuskranen uppfördes i Vänersborgs hamn 1948 och var då verkligen "high tech". Länge har den varit en av ytterst få bevarade hamnkranar av sitt slag, men hösten 2016 är även Aarhuskranens saga all. 
Sjukrummet K 3, Skövde 1906

Livet och döden i städerna

Livet i de tidiga industristäderna var hårt. Den allmänna dödligheten var betydligt högre i städerna än på landsbygden. Allra värst var situationen för de unga.
bilismen1.jpg

Bilsamhället i Västra Götaland

Bilism betyder bilens roll som transportmedel i vårt samhälle. Bilen har förändrat hela vårt samhälle och vårt sätt att leva. Det är inget överdrivet påstående. För de flesta är bilen en självklar del av vardagen och det upplevs som svårt att vara utan den. Genom bilen har både människor och platser knutits samman på helt nya sätt än som tidigare var möjligt. Den har påverkat hur vi förflyttar oss och var vi arbetar. Den har förändrat vår fritid, med allt från bilsemestrar till camping. Och med alla varor som rullar på vägarna har helt nya förutsättningar för handel och transporter skapats.
http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showFoto.raa

Sveriges enda vattendrivna grynkvarn

Hilleforsgrynkvarn, Sveriges enda vattendrivna grynkvarn, är belägen i Säveåns naturreservat i Stenkullen. Kvarnen ägs numera av Lerums kommun och arrenderas av Hillefors grynkvarns Museiförening. Vi i föreningen arbetar med att återställa kvarnen i sådant skick att tillverkning av havregryn åter blir möjlig.
bendixx.jpg

Klädeshandlare J.P Bendix går i konkurs

Berättelsen om klädeshandlaren Johan Peter Bendix konkurs 1894
Kungstorgsvimmel Uddevalla

Urbaniseringen - så blev de flesta stadsbor

Staden är den hållbara lösningen menar vissa. Andra oroas för att samhället dras isär om landsbygden avfolkas. I ett historiskt perspektiv är det en dramatisk folkomflyttning som har skett från 1850 fram till idag.
http://mm.dimu.org/image/012s8Z6sbFmw

Berättelsen om Bohus Stickning - Så gick det till när stenhuggarkrisen vändes till textil internationell succé

Allt startade med att Emma Jacobsson i Göteborg fick besök av två kvinnor, Augusta Teng och Helga Karlsson från Fågelviken på Härnäset i Bohuslän. De kom till Emma Jacobsson, landshövdingens fru, för att höra om hon kunde ordna med något avlönat hemarbete för stenhuggarhustrurna i länet.  Och Emma ville hjälpa dem. Läs om hur föreningen Bohus Stickning, som startade 1939, blev en världsomspännande succé! 
http://mm.dimu.org/image/012wWWWqraTi

Tjuvkoppling av ekosystemen - Energiproduktionen under industrialismen

Ökad energianvändning är nog det som mest kännetecknar industrialismen. Aldrig förr i historien har vi lyckats nyttja så stora energimängder som när energin i vattendrag, vind och ånga, och senare kol, olja och kärnkraft blev tillgängliga i stor skala. Energin har använts i industrin men framför allt förändrat hela vårt samhälle och vårt sätt att tänka.
IMG_4744.JPG

Lindholmen förr och nu

En berättelse om Lindholmen nu och då producerad under prao årskurs 8. Maj 2016
http://mm.dimu.org/image/032s8YmRQ2Ar

Från katekes till rökruta - om skolans historia

Föreställ dig en tid långt före varma element, skolbussar och surfplattor. Hur var det att gå i skolan då, och hur såg skolan ut? Hur var det att arbeta som lärare för 100 år sedan, och vad skiljer en skoldag idag från en skoldag på 1930-talet? Följ med på en resa genom skolans historia, med vissa nedslag i Marks kommun. Texten hänger samman med uppdateringen av Marks kommuns kulturmiljöprogram, som Västarvet arbetar med under 2015-16. 
SAL17.jpg

Den stora utvandringen

Från och med 1821 till och med 1930 utvandrade cirka 1,3 miljoner svenskar, de allra flesta till USA, men en del också till Canada, Australien, Nya Zeeland och Sydamerika. Nära var femte, sammanlagt över 200.000 återvände till Sverige, men gott och väl 1 miljon lämnade landet för gott. Den här utställningen handlar om utvandringen från Sverige, och den bygger på uppgifter hämtade i arkivalier som förvaras på Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg.   
IMG_1824.jpg

Fritidshuset - från enkel stuga till åretruntboende

I början av 1900-talet växte en längtan till naturen fram. Idén om den lilla stugan i skogsbrynet föddes, där man skulle leva ett aktivt liv i stärkande sol. Med lagstadgad rätt till semester på 1930-talet och en bättre ekonomi för gemene man under årtiondena som följde uppstod små byar av stugor kring kuster och stadsnära sjöar.  Idag finns det något självklart i att stugorna ska anpassas efter våra krav på en bekväm tillvaro. Sedan mer än trettio år tillbaka i tiden omvandlas många fritidshus till permanentbostäder i rask takt. De byggs till och om, tilläggsisoleras och naturtomter görs om till inhägnade trädgårdar.  Numera bidrar fritidsbebyggelsen till historieskrivningen om välfärdssamhällets framväxt. Fritidshusen har blivit en viktig del av det moderna kulturarvet - följ med på en berättelse om deras historia! Källa: Carlsson, Carina: Fritidshuset Kulturarv och välfärdssymbol. Västarvet 2011. 
Nohab1.jpg

NOHAB-arkiven och "Ryssordern"

Vid slutet av första världskriget gick produktionen vid Nohab, ett av Trollhättans största företag, på sparlåga, under vissa perioder bedrevs arbetet endast fyra dagar i veckan. I detta besvärliga läge kommer så en beställning på 1000 lok från Sovjetunionen.