Berättelser (467 st)
Sortering
Ny podcast: Utflykt till Kinnekulle
2022 Kinnekulle Kinnekullebanan PodcastI den här podden letar vi oss fram längs Kinnekulles vindlande stigar, upp på Högkullen, in i skogarna och ner i stenbrotten. Vi är på jakt efter de okända berättelserna, spåren i landskapet efter stenbrytning och jättars framfart.
Bakom podcasten står Kinnekulle hembygdsförening och första avsnittet sänds den 15 februari 2022.
Ö-varvet - Traditionsrikt företag i Öckerö
mekanisk verkstad motorverkstad Öckerö varvI Öckerö hamn finns ett varvsföretag med traditioner – Ö-varvet. 2016 firade företaget 100 år av att grundaren Ernst Backman anlade en upphalningsslip för fiskebåtar här och startade varvsverksamhet. Idag drivs Ö-varvet av fjärde generationen Backman och är en framgångsrik marin bolagsgrupp som även har etablerat sig med varv på ost- och sydkusten.
OH Gustafssons Bageri & Konditori AB
1948 bagare bageri familjeföretag konditori Skara yrkeBagare och konditor är yrken som funnits under lång tid. I mitten av 1800-talet försvan skråväsendet i Sverige. I bagaryrket fanns då vita och svarta bagare. De vita bagarna bakade med vetemjöl och de svarta med det grova mjölet. Visst har industrin tagit över mycket av brödtillverkningen, men än finns det små lokala bagerier kvar. I bageriet fortsätter hantverket och inte så mycket har förändrats. Det är bagarens och konditorns händer som är de bästa redskapen för att forma alla dessa vackra bakverk som sedan vi kunder får njuta av.
Denna berättelsen handlar om Gustafssons Bageri i Skara. Bageriet bytte ägare år 1948 och lever kvar ännu idag. Anor från slutet av 1800-talet finns och det är tredje generationen som leder företaget.
Källa: Intervju med tidigare ägare Olle Gustafsson, hans son Anders och Anders fru Helle i januari 2020 utförd av Freddie Wendin och Lena Brodin, foto Freddie Wendin
Olidans kraftstation – den svenska elproduktionens vagga
1905 elkraft Göta Älv Olidan kraftstation TrollhättanOlidans kraftstation kan ses som ett nationalmonument, en av grundpelarna i den svenska industrihistorien. Kraftstationen är Sveriges äldsta statliga vattenkraftstation och byggnadsarbetet påbörjades redan 1905. Olidans betydelse för Sverige blev speciellt tydlig under andra världskriget då man befarade att kraftverket under händelse av en invasion skulle bli ett av fiendens viktigaste mål. Förstörelsen av kraftverket skulle vara en stor katastrof för landet eftersom Olidan var en av Sveriges viktigaste elproducenter. Kraftstationen är idag kulturminnesmärkt.
Berättelse skriven av Fanny Movérus och Karin Binder Ryberg
Oljekoken i Gössäter
gössäter Kinnekulle kylberg olja oljekokDetta är berättelsen om den så kallade Oljekoken i Gössäter och ägaren L.W Kylberg som på slutet av 1800-talet hade stora visioner om att utvinna olja.
Processen att ta fram olja vår mycket kostsam och kvalitén blev inte heller bra. Projektet resulterade i att verksamheten var endast igång några och upphörde innan 1900 startade.
Ett nytt beslut om en ny farbrik togs och år 1917 började statliga Svensk oljeindustri bygga en stor fabrik i Gössäter, men den blev aldrig klar. Den andra ”oljekoken” i Gössäter byggdes strax intill den första under åren 1917-20. Mycket folk anställdes, mest utifrån. Strejker utbröt och efter miljonförluster trädde företaget Svenska Emissionsbolaget i likvidation. Då hade någon egentlig oljeutvinning ännu inte kommit igång. Av anläggningen kvarstår nu endast ruiner.
Källa: www.kinnekullehembygd.se, foton från hembygdsföreningen samt www.digitaltmuseum.se
Om Klosterängen i Lugnås
berättelse berättelser från Lugnås berättelser minnen platser Cisterciensorden festplats kloster Klosterängen kvarnstensbrytning kvarnstensgruva LugnåsGunnel och Lars Törnell berättar om Klosterängen i Lugnås som varit en aktiv plats sedan 1100-talet. De berättar både historia längre bak i tiden och nutidshistoria.
Namnet Klosterängen kommer sig av att munkar bosatte sig där på 1100-talet. Dessa munkar satte igång kvarnstensbrytningen på Lugnåsberget vilken sedan pågick i 800 år.
Ängen verkar alltid ha varit en aktiv plats och i nutid används den som utflyktsmål och är idag ett naturreservat. Gunnel berättar om hur hon som tonåring på 1940-talet besökte ängen. Bland annat när den fungerade som festplats på somrarna. Gunnels höll senare i kyrkans barntimmar på ängen.
Om volvoarbetaren David Carlsson
ritsare Skövde VolvoMin far David Carlsson arbetade under många år på Volvo i Skövde bland annat som ritsare.
Omstart i Borås
Borås invandring judar sömmerskor textilindustriMed traumatiska minnen och sönderslagna liv kom de till Sverige. Andra världskriget hade äntligen nått sitt slut. Överlevande från koncentrationslägren kunde fritas och sättas i säkerhet. 1945-47 kom omkring 600 judar till Borås. En ny vardag skulle skapas i ett nytt land, utan kontaktytor och språkkunskaper. Det här är berättelsen om judarnas Borås.
Otto Berntsson - bondsonen som rymde och blev sjöman, kustvakt i Tasmanien och bogserbåtskapten i Göteborg
brigg jungman matros sjöman skepp
Berättelsen om en sjömans väg från uppväxten som bondson i Torsby. Som 16-åring rymde han till Helsingborg där han mönstrade på som jungman. I tio år seglade han på ett flertal skutor och verkade som sjöman och kustvakt under namnet Arthur Benson i Australien och Nya Zeeland. Efter faderns död besökte han Sverige igen men stannade kvar på grund av kärleken.
Berättelsen är hämtad från en längre beskrivning utförd av Ottos son Carl Berntsson, senare Bernung, verksam som sjöman och kapten från 1920-talet och senare rektor på sjöbefälsskolan i Härnösand, Malmö och Göteborg.
Överliggningens "grand old dame"
1873-1949 Hulda Rodén järnväg överliggning övernattning Skara yrkeDenna berättelse handlar om Hulda Rodén i Skara som bodde strax intill järnvägsstationen och erbjöd kost och logi till anställda vid järnvägen. För den åkande personalen, det vill säga lokförare, lokeldare, konduktörer m.fl. fanns på olikajärnvägsstationer överliggningsrum. På grund av tjänstgöringsschema som omöjliggjorde övernattning i hemmet var detta en nödvändighet.
Hulda föddes 1873 och dog 1949. Hon var en kvinna som respekterades av såväl ung, gammal, fattig som rik i Skara. Hon hade också förmågan att se in i framtiden och bota svårt sjuka.
Källa: Artikel av Rolf Johansson ur boken”Smalspårsepoken i Skara”. Hulda var Rolfs mormor
Öxabäck IF - Utan er ingen morgondag
1966 damlag fotboll gefa ab idrott idrottsföreningar industrihistoria kvinnohistoria öxabäck textilÖxabäck IF — utan er ingen morgondag är ett konstprojekt av konsthantverkaren Frida Hållander och textilkonstnären Åsa Norman. Projektet lyfter fram Öxabäck IFs damlag och deras arbete för svensk damfotboll.
På räls: Järnvägen i Sverige
1800-talet infrastruktur järnväg järnvägsnätJärnvägens intåg i Sverige skedde relativt sent, de flesta länder i Europa hade redan ett järnvägsnät runt 1850. I Sverige sköttes de flesta transporterna av hästdrivna vagnar och båtar. Men när järnvägen väl introducerats var genomslaget överraskande. Utbredningen av järnvägsnätet krympte de geografiska avstånden både inom och utom Sverige. Genom detta blev också järnvägen en enande kraft, som exempelvis införde en gemensam tid i hela Sverige, samt möjliggjorde för massmedias spridning och genomslagskraft. Detta gav stor påverkan både för de små samhällen som växte fram kring stationerna och som samordning nationellt.
På resa för rösträtten
demokrati Eva Rohde Frigga Carlberg kvinnlig rösträtt RösträttFrigga Carlberg och Eva Rohde var två av förgrundsfigurerna i kampen för kvinnlig rösträtt i Göteborg och Västsverige vid förra sekelskiftet. På 1890-talet växte kravet på allmän och lika rösträtt till en massrörelse med manifestationer, agitationsmöten och rösträttsföreningar. I Göteborg startades året 1902 två föreningar som blev viktiga i denna rörelse; Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och Socialdemokratiska kvinnoklubben. Frigga Carlberg och Eva Rohde var några av de som reste runt och agiterade för kvinnors rätt - och 1919 kröntes den långa kampen för demokrati med framgång. Införandet av allmän och lika rösträtt till den svenska riksdagen var ett efterlängtat beslut!
Påskefyr på Gullholmen
Gullholmen påsk påskeldarAtt bo på en ort med en konservindustri var en stor fördel när man skulle bygga påskefyrar – det gällde ju att få så mycket brännbart som möjligt i påskhögen. Och silltunnor och annat material som man kunde få från industrierna blev fint bränsle till elden!
Läs om hur man byggde påskefyrar på Gullholmen på 1920-talet!
Per-Töresgården i Lugnås
berättelser från Lugnås berättelser minnen platser Lugnås Per-TöresgårdenBröderna Åke (född 1949) och Olle (född 1952) Andersson berättar om Per-Töresgården. Om gårdens historia, sin uppväxt, hur det var att driva jordbruk, om Lugnåsandan och historia om byn. Både nutids och äldre historia.
Åke tog över gården 1973 och drev jordbruk med mjölkkor fram tills det inte gick att driva ett småbruk längre. Han bor kvar på gården.
Åkes och Olles farmor och farfar köpte gården i mars 1914 så gården har varit i släktens ägo i dryga hundra år. Åkes och Olles pappa tog över gården 1940.
Med på samtalet är också Gunnel och Lars Törnell som båda har anknytning till Lugnås.
Samtalet spelades in 17 maj 2018
Inspelningen är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder
Plåtslagare på Nohab i Trollhättan
arkiv berättelse NOHAB plåtslagare Trollhättan yrkeEn tillbakablick från en plåtslagare som arbetade på Nohab som tonåring, samt en glimt in i arkiven.
Porter - ett flytande kulturarv
Carnegie Flytande kulturarv Göteborg Klippan PorterKlippans kulturreservat i Göteborg bär på många historier, här låg Älvsborgs slott en gång, här startades ett porterbryggeri på 1800-talet och Carnegie porter kan fortfarande avnjutas, även om den bryggs i Falkenberg idag.
Posseska Lancasterskolan - skolan för arbetarklassens barn
1800-talet 1900-talet Kinnekulle medelplana possiska skola undervisningDen lagstadgade folkskolan kom för att stanna år 1842, men i Posseska skolan på Kinnekulle startade undervisningen redan 10 år innan. Hovfröken Louise Posse ansåg att arbetarnas barn vid Hellekis Egendom också skulle ha bildning. Att arbetarbarnen skulle lägga tid i skolan sågs inte alltid med blida ögon, de skulle ju hjälpa till hemma och i skördearbetet.
En ny och större skola startade då hovfröken Louise Posse donerat pengar i sitt testamente daterat år 1834. Syftet var att ge barn till arbetarna vid Hellekis säteri och runt om bygden möjligheten att studera.
Källas: Kinnekulle hembygdsförening information och foton. Samt privata foton av Freddie Wendin
Postkassör
gamla yrken paket pengar post postkassör Skara yrkePostkassören ett minne blott. Postkassören var en problemlösare för många av kunderna "förr i tiden", de skulle inte bara hantera brev- och paket de skulle också kunna:
Ge rådgivning
Sälja till privatpersoner och företag
Kunna försäkringar
Utländsk valuta och rescheckar
Hantera reklamationer
Värdehantering
Sköta telefon
Administrera
Trav och evenemangsbiljetter
Supporta
Säkerhet
I slutet av månaden och vid pension- och barnbidragstiderna ringlade långa köer utanför Posten. Postkassören skulle naturligtvis vara rustad med serviceinriktning och stor måtta av stresstålighet. Men tiderna förändrades.
Pråmbygge i Göta älvdalen
Göta Älvdalen pråm sjöfart varvFram på 1950-talet var en bogserbåt med pråmar på släp efter sig en vanlig syn på Göta älv. Många av företagen längs älven fraktade råvaror och sina produkter till och från Göteborg och andra lastageplatser med just pråmar.
Flera av varven i Göta älvdalen byggde och reparerade pråmar i stor skala. Pråmarnas utseende och storlek skiftade, men de byggdes i regel av trä. Inte förrän på 1950-talet började stålpråmar att användas. Från 1960-talet började pråmarna att minska i antal - nya typer av fartyg för sjötransporter blev allt vanligare och lastbilar kom att ersätta de idoga sjötransporterna med pråmar.