Berättelser (466 st)

Sortering
semin2.png

Skara Semin

Skara Semin startade på 1940-talet som ett stöd åt lantbrukare och den djurhållning som fanns på var gård. Det handlade om att få bra besättningar som gav bra avkastning. Turerna var många innan föreningen landande och var fullt etablerad.  Skara Semin senare Skara Seminavel och sedan 1980-talet Viking Genetics och Växa. Vikingen Genetic fortsatte med avelsidan och Växa sysslade med rådgivning till sina medlemmar. Viking Genetic avelsmål är bra produktion och god hälsa och har den längsta avelserfarenhet av alla företag i hela världen. Växa är Sveriges största husdjursföring, målet är en lönsam och konkurrenskraftig lantbruksproduktion. Källa: Broschyr som togs fram av Skara Semin som beskrev verksamheten 1940-1980, www.vikinggenetic.se och www. vxa.se VIKINGGENETICS HAr avlat för häloegenskaper sedan  1980, Längre än någo
Skara. Gamla Tingshuset 1959. Fungerade som tingshus fram till 1950-talet. Sedan 1960 inryms Skara Skolscen i huset. Tingssalen är ombyggd till teaterscen med salong.jpg

Skara Skolscen - Teaterskolan som hamnade på tinget två gånger

Skara Skolscen startade 1962, dess första hemvist blev det gamla tingshuset i Skara. Denna första och för Sverige verkligt unika teaterskola i yrkesskoleregi var ettårig. När skola efter många år blev trångbodda sökte man sig nya lokaler. År 2018 flyttade skolan in i ett tingshus från 1958-59, här fick skolan möjlighet att växa och utvecklas. Lokalerna gav både lärare och elever bättre förutsättningar att utföra sitt arbete. Källas: Böckerna: "Skara efter  1900" och "Skara Skolscen - från idé till förverkligande av C E Profts samt www.folkuniversitetet.se/skaraskolscen/
Skaras speedwaysförare  Bo Håkansson.

Skaras speedwayförare Bo Håkansson

Speedwayföraren Bo Håkansson från Skara handlar denna berättelse om. Bosse föddes 1935 och redan tidigt blev han intresserad av motorer, bilar och motorcyklar. Efter 7 år i folkskolan började han arbeta hos sin far Elis som hade en Shell-mack i Skara. Det var nog där som grunden till det stora intresset för motorcyklar lades. Hobbyn kom senare att bli en viktig del i Bosses liv, sitt sista lopp var ett veteranlopp när han var 70 år. Efter motorsporten blev det många mil på en vanlig cykel bl.a Vätternrundan, Vänern runt m.m.  Bilderna och informationen är från en intervju gjord med Bosse och hans fru Anita den 20240129 av Freddie Wendin och Lena Brodin 
Spårkarta_txt_jpg.jpg

Skogsjärnvägen på Hunneberg - en unik transportmetod

Skogsjärnvägen på Hunneberg, utvecklad ur en tidigare torvbana, har, genom sin unika virkestransportmetod järnväg – berglinbana – järnväg, ett speciellt kulturhistoriskt intresse. Den tillkom samtidigt med andra skogsjärnvägar som byggdes i ett första försök att mekanisera skogstransporterna.
http://mm.dimu.org/image/022sAYdbNDBV

Skojareberget: ett hem för det resande folket

På det så kallade Skojareberget fanns under slutet av 1800-talet en mindre by med familjer ur det resande folket. Idag finns endast rester efter husgrunderna kvar, efter att den fasta lokalbefolkningen bränt ner husen för att bli av med det resande folket. Resandefolket har funnits i Sverige åtminstone sedan 1600-talet, men deras kultur är relativt okänd för majoriteten av befolkningen. Folkets språk heter romani, och förekommer i många lokala varianter. I Sverige ingår resandefolket i den nationella minoriteten romer.
Skolhuset 3.jpg

Skolorna på Flatön

Då folkskolestadgan (lagen om allmän folkundervisning) kom år 1842, hölls skola i olika hem innan det beslöts att en skola skulle byggas på Flatön. Invånarna i Morlanda fick betala  kostnaderna - trots, som prosten Heuman i ett skolrådsprotokoll klagade: ”en av skatter redan öfver höfvan nedtryckt befolkning”.  Skolan byggdes på en berghäll, så som föreskifterna var, på mark som man fått arrendera av Flatö Östergård. År 1871 stod skolan klar och dags för invigning. Av Morlandas tidigaste skolhus är Flatöns det enda som står kvar på samma tomt och som fortfarande är i nästan samma skick som när det byggdes. I början fanns dock bara skolsal och rastrum, ingen lärarbostad i huset.     
taxi.jpg

Skolskjuts på Kinnekulle

När en bor på landet är skolskjuts av största vikt
Skomakare Ivar Spjut foto: 1944

Skomakare

I alla tider har vi människor behövt skor, så yrket skomakare är mycket gammalt. Hantverket var under århundranden ganska oförändat fram till dess att ny teknik och maskiner i verkstaden började användas. Skomakarna kallades först handskomakare och detta finns dokumenterat sedan medeltiden. Liksom de flesta hantverk var skomakarna ett skråväsende och de äldsta skråordningarna kopplade till yrket är från 1480-talet.  Denna berättelse handlar om skomakaryrket från förr och till nu. Skomakarna har historiskt sett varit den vanligaste och största hantverksgruppen i Sverige.  Källa: holmgrensofi.wordpress.com/2014/12/29/skomakeriets-historia, www.digitaltmuseum.se, privata bilder Freddie Wendin, www.företagskällan.se
allan andersson rev 123 mini.jpg

Sme´n Rydell - tusenkonstnären från Skara

Smed är ett begrepp som täcker flertalet av olika yrken, t.ex. konstsmed, bronssmed, guldsmed och industrismed. Smeder i industrin eller på mindre smidesverkstäder och byggen tillverkar olika detaljer i metaller såsom rostfritt stål, svartjärn och aluminium. Full kompetenta smeder är lite av tusenkonstnärer och behärskar oftast flera olika svetstekniker, olika material och har visst konstruktionskunnande och klarar att räkna på kurvor och vinklar. Konstsmeder är formgivare och tillverkar bl.a. ljuskronor, grindar, skulpturer och inredningsdetaljer. Denna berättelse handlar just om en smed, Gösta Rydell från Skara. Yrkesbeskrivningen smed passar som handen i handsken på Sme´n Rydell. Källor: Intervju och privata foton av döttrarna Ann-Kristin, Yvonne och Annette Rydell, arbetskamrat Kjell Evert Tiverman,, arbetsfoton av kollegan Allan Andersson vid Skara kommun samt nytagna foton Freddie Wendin, text Lena Brodin 
smens (7) cykel.jpg

Smen´s i Skara - Skarabergs Smidesverkstad AB

Lyftning, lastning, grävning och transportering det är vad Smen´s i Skara idag sysslar med. Men när smidesföretaget startade år 1880 av August Andersson på Skaraberg var det harvar, plogar, järnhjulsvagnar som tillverkades.Smen´s Skarabergs Smidesverkstad AB drivs av syskonen Lisbeth Johansson och Hans Andersson, men inom kort kommer företaget att säljas och en ny ägare kommer att vara på plats Källa: www.smens.se, boken "Skara efter år 1900". Interjvu med Lisbeth Johansson och Hans Andersson 2019-04-08. Historik om förtaget dat 1987-03-12 av Börje Andersson och 1994-12-20 av Lisbeth Johansson.
sockerbagaren.jpg

Sockerbagaren i Skara

Konditoriet Sockerbagar´n i Skara var under många år något av en institution. Här berättar en av grundarna, Lars-Erik Holmqvist och hans fru Ingrid om livet som konditor och företaget. Företaget startade september 1965. Ett arbete som inte handlade om 40 timmar i veckan utan betydligt längre arbetstid.  Arbetet som bagare och konditor har förändrats över tid och till stor del ersatts av industriell tillverkning, men hantverket lever kvar. 
Sommargården Planteringen

Sommargården Plantering - en naturnära oas i Skara

Sommargården Planteringen stod klar 1948. Denna berättelse handlar om hur Sommargården Planteringen uppstod och hur den blivit något av skarabornas gröna oas och mötesplats.  Det var ungdomarna inom Skara Missionsförsamling som initierade tanken om en egen möteslokal utanför kyrkolokalen och så föddes Sommargården Planteringen. Än idag erbjuds sommarservering och aktivieter vid Sommargården Planteringen. Målet är att nå alla oavsett ålder och om man tillhör församlingen eller inte.  Allt för en trivsam gemenskap och möte mitt i naturen.  Källor: Information och bilder från pastor Annica Lindahl, Hans-Erik Karlsson, Jonatan Bjelkengren sammankallande i Planteringskommittén. Wikipedia 20210115, www.facebook.com/planteringen samt www.equmeniakyrkan.se/skara.  Sammanställt av Freddie Wendin och Lena Brodin, Skara Gille 20210307
sponda.jpg

Sponda Mekanisk Verkstad

Sponda var ett mindre verkstadsföretag i Skara. Arbetskamraterna Johansson, Jonsson, Thorn och Nyström som var anställda på Eccoverken tog steget till eget företag och lämnade tryggheten som anställda. Sponda Jonsson & Co var namnet från början. Namnet Sponda kom troligtvis från en av de första produkter som tillverkades i företaget vilket var tältsängar men kom att utvecklas till något helt annat. Källa: Intervju med Christina Johansson, Skara den 16 dec. 2019 av Freddie Wendin och Lena Brodin. Privata bilder samt foto av Freddie Wedin
ISC-00176.jpg

Springschasen

Läs Lennart Karlssons fantastiska berättelse om vad en springschas var - och en samtida kommentar till om vårt nya sätt att handla i butiker verkligen är så nytt.....
Stångeforsen.jpg

Stångeforsens pråmvarv

När de nya slussarna i Göta älv byggdes vid Lilla Edet år 1916, beslöts att öka fallhöjden i älven istället för att bygga en ny sluss vid Åkerström. Vattenståndet höjdes därmed med 1,8 meter och Slumpån rensades upp och iordningställdes för att kunna göras seglingsbar. 1918 anlägger Martin Johansson, tidigare ägare till Norra Garns varv, ett pråmvarv här.
Stationsskrivare

Stationsskrivare vid järnvägen

Denna berättelse handlar om yrket stationsskrivare som tidigare fanns vid varje station. Stationsskrivaren hade administrativa arbetsuppgifter som låg direkt under befälen på stationen.  Idag är många järnvägsstationer obemannade och resenärerna får klara sig mycket på egen hand. I första hand hänvisas resenärerna till tjänsterna på Internet.  Erik Holm i Skara jobbade som stationsskrivare vid järnvägsstationen i Skara. Han började som 20 åring inom järnvägen i Axvall och var anställd i 49 år. Källa: Erik Holms barnbarn Margareta Lindström och hennes kusiner Anna-Karin Schöld och Kristina Berry har släktforskat och lämnat materialet till Skara Gille. www.wikipedia.se 20221201
Bild 2076.tif

Stenhuggare på Kinnekulle

Stenbearbetningens historia på Kinnekulle sträcker sig till tidig medeltid, då området var centrum för kyrklig stenhuggarkonst. Kalkstenen och sandstenen användes för olika andamål och var en viktig binäring för befolkningen. Den industriella epoken inleddes på 1800-talets senare del, då flera mekaniska stenhuggerier startade. År 1888 togs Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri i bruk och var i drift till 1970. Anläggningen var i stort sett oförändrad under tiden. Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri visar ett viktigt kapitel i stenbearbetningens historia på Kinnekulle och i landet för övrigt.  Stenhuggeribyggnaden har under åren rustats upp av en stiftelse med syfte att bevara och vårda anläggning, samt levandegöra arbetet och miljön vid stenhuggeriet för kommande generationer.  Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri drivs av en stiftelse och år 2018 utnämndes det till "Årets arbetslivsmuseum". Varje sommar anordnas kurser i stenhuggeri. Källa: Broschyr Byggnadsminnen i Skaraborgs av Länsstyrelsen/Länsmuseet i Skaraborgs län år 1986. Foto. www.digitaltmuseum.se. Privata bilder Freddie Wendin  
Albin M stenbrott.png

Stenhuggeri i Mölnlycke

I Mölnlycke i Härryda kommun finns många spår av stenindustrin som var en viktig näring under 1800-talet och 1900-talets första hälft. Här bröts framför allt gnejs, som användes som kantsten och trädgårdssten. Många av dessa stenar syns fortfarande längs gatorna i Göteborg. 
ekeberg.jpg

Stora Ekebergs Sanatorium i Axvall

Vid 1907 års landsting gjordes en statlig utredning där det föreslog att det i varje län skulle uppföras ett speciellt sjukhus för vård av tuberkulossjuka. Vid denna tid var lungtuberkulosen eller lungsoten, som den också kallades, vår svåraste folksjukdom. Idag är förhållandena helt annorlunda sedan sjukdomen nästan försvunnit i vårt land.  För den som numera insjuknar i lungtuberkulos finns mycket goda förutsättningar för ett fullständigt tillfrisknande. Det vi idag kallar för tuberkulossjukdomen har haft många namn i folkmun: lungsot, lunghosta, lungröta, lungtäring, bröstsjukan, bröstilska, hekti, vita pesten etc.  Först år 1913 fattade landstinget beslut om att uppföra ett sanatorium på Stora Ekeberg och det startade den 3 januari 1918.  
Storgatan 1872.JPG

Storgatan i Göteborg

Storgatan i Göteborg är inte särskilt  omskriven i göteborgskällorna, till och med namnet har varit omtvistat. 1867 fick gatan sitt namn, men redan 1882 föreslogs en namnändring eftersom namnet ansågs vara småstadsaktigt - enligt anteckning i Svensk etymologisk ordbok från 1922, Elof Hellquist. Och trots sina dryga 18 meter i bredd har Storgatan förblivit något av en bakgata.