Berättelser (467 st)
Sortering
Typograf - konstförvant i ett spegelvänt perspektiv
1450-talet 1950-talet Skara tryckeri typograf yrkeDet typografiska hantverket utförs av bland andra typografer, grafiska formgivare, bokkonstnärer och nu för tiden tidningsredigerare, art directors, webbdesigners med flera, men tack vare datortekniken även av många lekmän och amatörer.En äldre beteckning för sättare, tryckare och typograf är konstförvant (äldre stavning konstförvandt), som härstammar från tyskans werwandte eller kunstwervandte, som betyder medbroder i konsten.
Typografyrket ett av alla yrken där det skett stora förändringar, från blytyper till digitalisering.
Källa: intervju med typograf Bengt Palm den 12 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.wikipedia.se. Foto privata Freddie Wendin, Bengt Palm samt www.digitalmuseum.se
Ulunda kalkbruk
kalkbrott kalkbruk kalkindustri stenindustri Ulunda VarnhemInom Billingen-Falköpingsomradet rådde det under 1800-talet stor brist på skog. Därför behövde man hitta annat lämpligt material för att ersätta trä som byggmaterial. I området fanns rikligt förekommande, lättillgänglig och lättbearbetad kalksten. Stenhuggeriverksamheten går tillbaka till förhistorisk tid, men i mitten på 1800-talet påbörjades mekaniserad stenbearbetning i större skala.
I denna berättelse från Skarke-Varnhems hembygdsförening får vi stifta bekantskap med Ulunda kalkbruk, som låg strax utanför Varnhem.
Unica-boxen - signum för den svenska arbetaren
1897 Aanon Sörensen AB Tidan Grevilli Katrinefors Bruk Mariestad Norrköpings bomullsväveri unica-box Vadsbo museumSäg ”Unica-box” och den vuxna delen av Sveriges befolkning ser framför sig en brun oansenlig låda lagom att stoppa matsäcken i. Ingen tvekan om att Unica-boxen är i särklass den mest välkända produkt som någonsin tillverkats i Mariestad. Kanske är den en av de mest kända produkter landet har ägt.
Urbaniseringen - så blev de flesta stadsbor
1930 landsbygd migration stad urbaniseringStaden är den hållbara lösningen menar vissa. Andra oroas för att samhället dras isär om landsbygden avfolkas. I ett historiskt perspektiv är det en dramatisk folkomflyttning som har skett från 1850 fram till idag.
Väderobservatörer förr och nu
Kinnekulle meteorologi SMHI väderobservatör Västerplana yrkeVäderobservatörerernas yrke har under åren förändrats en hel del. Arbetet förr innebar att man var mycket bunden, de täta observationerna skulle göras alla dagar året runt. Var 3-4:e timme dygnet runt skulle det rapporteras in.
Tekniken har kommit för att underlätta väderobservatörernas roll. I denna berättelse får du veta mer om SMHIs historia och väderobservatörernas arbete förr och nu.
I denna berättelse har information tagits ur Judit Martins dokumentation. Judit var observatör mellan 1983-1995 vid Zinkgruvans väderstation. Hon älskade att skriva och uppmanades att skriva om yrket väderobservatör, ett yrke som kom att förändras mycket och till stor del försvann. Allan och Sven Gustafsson i Västerplana, morbröder till mig (Freddie Wendin) var också väderobservatörer mellan 1965-1991, 26, 5 år med felfri rapportering gjordes var 4:e timme dygnet runt år efter år.
Källa: SMHI.se, privata foton Freddie Wendin, bilder med okända fotografer. Judit Martins dokumentation "var tredje timma - livet som väderobservatör"
Vägkorsningen i Övre Lugnås
berättelser från Lugnås berättelser minnen platser LugnåsVägkorsningen i Övre Lugnås var förr centrum i byn. Där låg två affärer varav en precis i korsningen. Affärerna stängde på 1970-talet. De hade allt man kunde tänka sig behöva; mat, husgeråd, verktyg, foder. Det som inte fanns gick att beställa.
I korsningen fanns en bensinpump och var också platsen där ungdomarna umgicks på onsdag och lördagskvällar.
Stig Johansson, född 1933, växte upp i affären vid korsningen. Anna-Lena Vilhelmsson, född 1949, växte upp i byn. Gunnel Törnell, född 1933, bor och har anknytning till Lugnås sedan länge. Lars Törnell, född 1956, bodde under ett par år i korsningen. Tillsammans samtalar de om korsningen och affären stående i korsningen en junidag. Precis som då passerar en hel del bilar i korsningen och de kommer på sig själva med att titta vem som kör förbi trots att det var ett tag sen de bodde där.
Inspelningen är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder
Vagnmakaren - ett yrke som fick hjulen att rulla
1880-tal Skara Vagnmakare yrkeDetta är berättelsen om ett yke som försvunnit - vagnmakaren som lade grunden till fordonsindustrin. Vagnmakarna fanns både i städerna och på landsbygden, i städerna måste hantverkarna tillhöra ett skråämbete.
Vagnsmakarna tillverkade bruksfordon som vagnar och slädar. I städerna först adeln och borgarna som hölls med med vagnar som drogs av hästar. I Norrland, där vägnätet inte var utbyggt, användes slädar och kälkar under vinterperioden.
När järnvägens utbyggnad kom för att stanna och fordonsindustrin kom igång var detta slutet för yrket vagnmakare.
Källa: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/49623/1/gupea_2077_49623_1.pdf, www.digitalmuseum.se, privata bilder av Freddie Wendin tagna på vagnsmuseum vid Falkängen. Boken "Vagnmakarens son" av Erik Järnåkerhttp://www.brukskultur.se/uploadedFiles/60_hjulfabrik.pdf
Vallby Sörgården i Tidan - Skaraborgs enda kulturreservat
jordbruk kulturreservat Tidan Vallby SörgårdenHär drevs jordbruket med oxar ända in på 1960-talet
Erik Johan Johansson med hustrun Hanna tog över släktgården 1908. Han var då femte generationen brukare på Sörgården. Med åren kom familjen att få många medaljer och diplom för sin odling. Men allt blev inte som de tänkt sig. När sonen Folke, som skulle bli sjätte generationen brukare på gården, avled stannade utvecklingen av. Man blev kvar i det gamla och fortsatte bruka jorden med oxar ända in på 1960-talet.
Vällingklockan i Tollered
Berättelser från Tollered berättelser minnen platser Nääs Tollered vällingklockaCecilia Olsen (född 1940) och Ingvar Axelsson (född 1939), båda uppvuxna i Tollered, berättar om den så kallade vällingklockan i Tollered. Klockan ringde ett par gånger om dagen och signalerade viktiga hållpunkter som exempelvis skiftbyte i Nääs textilfabrik. Alla i samhället förhöll sig till klockan.
Klockan hördes över samhället och fabriken och de tror att den var aktiv ända in på 1970-talet. I bakgrunden av inspelningen av Cecilias och Ingvars samtal hörs trafiken från E20 som ligger mellan byn och fabriken. Idag hade klockan inte hörts ända ner till fabriken.
Vällingklockor kallades de klockor på gods som signalerade att vällingen var klar.
Samtalet spelades in 23 maj 2018 och är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder.
Vänereskadern 2018 - skutor, skonare, kuttrar och ångfartyg
2018 ångbåt ångfartyg bogserbåt kutter segling skonare skutaMåndagen den 30 juli 2018 avgcik en fartygseskader, bestående av skutor, skonare, kuttrar och ångfartyg, från Göteborg. Under närmare två veckors tid seglade fartygen på Vänern och besökte följande hamnar: Trollhättan/Vänersborg, Åmål, Mariestad/Lidköping. I hamnarna erbjöds öppet skepp, prova-på-seglingar och massor med aktiviteter på land! Här får du lära känna de fartyg som deltog i Vänereskadern 2018.
Vår röst - En film om Krokstrands kvinnor
demokrati KrokstrandFöredrag av Karin Askberger.Film och klippning: Astrid Askberger
Vardagen på ett kontor omkring 1960
1960 ASEA elektrisk industri kontorsarbete Moréns Partille vardagsbilderVälkommen att ta en titt på hur vardagen kunde se ut på ett kontor för ungefär 60 år sedan. Bilderna i den här berättelsen är tagna på ASEA Partilleverken (f.d. Elektriska Motorfabriken Morén) omkring 1958-1960. Fotograf: Torgny Skansen.Samtliga bilder är hämtade ur Partille hembygdsförenings arkiv.
Varfs och sjöfartsstaden Vänersborg
fartyg Göta Älvdalen sjöfart Vänersborg varvVid mitten av 1800-talet fanns i Vänersborg sex varvsplatser där större fartyg som skonerter, briggar och barkskepp byggdes, men också de mera lättseglade Vänerskutorna. Det var moderna seglare som byggdes, av vilka många såldes till Göteborg eller västkusten. Vänersborg var vid denna tid Vänerns största hamn och staden växte enormt. Också rederiverksamheten blomstrade. På 1880-talet minskade dock nybyggnadsverksamheten och Vänersborg förlorade sin ställning som ledande varvs- och sjöfartsstad i Västsverige.
Vargbesök på Kinnekulle
2008 Kinnekulle myter vargVargen är ett mytomspunnet djur som får människor att reagera, antingen positivt eller negativt men få har sett en varg i vilt tillstånd. Denna berättelse är vår egen när vi en dag mötte en varg vid vårt sommartorp på Kinnekulle, detta var 28 april 2008. Vi fann också att många reagerade starkt när vi berättade om mötet med vargen.
Berättelsen innehåller även fakta och anekdoter om vargar och dess tillvaro. Många människor är för och emot vargens vara i Sverige och många är det som på ett eller annat sätt reagerar när en varg setts i närheten av oss människor.
Källa: https://svenskjakt.se/jakt-prylar/jagartips/svensk-jakt-granskar-atta-myter-om-varg/. Anekdoter från Märta Tamm-Götlinds folklivsforskning www.kinnekullehembygd.se
Vargön Alloys
smältverk stålindustri Vänersborg VargönI Vargön i Vänersborg ligger ett av Europas största tillverkare av ferrokrom - som är en viktig råvara för stålindustrin. 1912 installerades den första legeringsugnen här och sedan dess har produktionen ökat och produkterna är mycket efterfrågade. Idag – mer än hundra år efter starten – exporterar Vargön Alloys till många olika länder i Europa, men också till andra kunder runt om i världen. Följ med på ett besök till detta smältverk!
Foto Anna Panser, Vänersborgs museum 2018
Varv i älvdalen
fartyg Göta Älvdalen sjöfart varvGöta älv har sedan lång tid tillbaka varit en livsnerv i de bygder där den har runnit fram. Älven har varit en naturlig farled och kommunikationsled som har förbundit Göta älvdalens befolkning med samhällen i när och fjärran.
Utefter Göta älvdalen har funnits otaliga varv och fortfarande för ett par generationer sedan var älvstränderna kantade av industrier, mekaniska verkstäder och skeppsvarv, slipar, mindre båtbyggerier och pråmvarv. Från de flesta av dessa varv och industrier finns enbart lämningar kvar - men många som bor här har fortfarande minnen av verksamheterna som bedrevs i älvdalen.
Västra Götaland
Ordet industrihistoria för ofta tankarna till rostiga maskiner och öde fabrikslokaler. Men här får berättelser från tiden från 1850 och framåt en helt ny utgångspunkt.
Vattenrallare
el energi gamla yrken Trollhättan vattenkraft vattenrallare yrkeVattenrallare var en avgörande yrkesgrupp för utbyggnaden av sveriges vattenkraft och för elförsörjningen i hela Sverige. Idag finns det nog ingen som fortfarande kallar sig för vattenrallare, men det är värt att minnas denna bortglömda, men viktiga, yrkesgrupp.
Vi håller fanorna högt - Folkets Hus i Lilla Edet
fackförening Folkets Hus Lilla Edet pappersbruk1906 bildades den första fackföreningen i Lilla Edet av 180 fabriksarbetare från Edet pappersbruk. Snart ingick fabriksarbetarna från Inlands pappersbruk och Göta pappersbruk som egna sektioner i avdelningen. Redan 1906 tecknade föreningen andelar för att bygga det första Folkets Hus på orten, som invigdes under nästkommande år. Idag finns Folkets Hus mitt i samhället med många kulturaktiviteter, och med förenings- och sammanträdeslokaler och en välbesökt biograf. Här hänger också en spännande målning över Lilla Edets långa och omväxlande industrihistoria, skänkt 1952 av Svenska Pappersindustriarbetarförbundet till Folkets Hus.