Berättelser (467 st)
Sortering
Brevet till Remfabriken
Borås Gårda Gingri remfabriken spets textilRemfabriken i Gårda fick ett brev om gamla spetsar från Borås spetsfabrik i Gingri.
Bröderna Nyströms Bageri i Skara
1940-1960-tal bageri Lidkoping nyströms Skara yrkeDenna berättelse handlar om Bröderna Nyströms Bageri i Skara, hur de startade sin verksamhet och hur utvecklingen av bagerinäringen kom att förändras över decennier. Den industriella tillverkning kom att slå hårt mot branschen.
Under en period på 1960-talet fanns ca 10 bageri i Skara, idag finns två bagerier/konditorier med egen tillverkning av både bröd och konditorivaror.
Källa: Zeth Nyström son till Egron Nyström och en av delägarna till Bröderna Nyströms Bageri Egron har skrivit en artikel i Skara Gilles årsbok 2020-2021 och bidragit med foton och information om bageriet. Foton från Lidköping från www.lidköpingsnytt.nu och Facebook, nytagna foton från Skara Freddie Wendin
Bröderna Olsson & Co Båtvarv , Skredsvik
båtbyggarhantverk Bröderna Olssons Båtvarv fiskebåtsvarv GG 253 Port Said Skredsvik Studseröd svenska trålare träfiskebåtar trähantverkI Bohuslän fanns under 1900-talet många skeppsvarv som var specialiserade på att bygga fiskebåtar med träskrov. Flertalet av dessa låg i de större fiskelägena, där många hade etablerats i anslutningen till motoriseringen av fiskebåtarna runt förra sekelskiftet. Dessförinnan var fiskebåtsvarven till största delen lokaliserade till de inre delarna av fjordarna och till Tjärnö socken i norra Bohuslän, där det fanns en riklig tillgång på trävirke i form av ek, bok, furu och gran.
Bröderna Olssons Båtvarv i Studseröd, i mellersta Bohuslän vid Gullmarsfjordens inre del – vanligen kallat varvet i Skredsvik, var ett av få fiskebåtvarv som blev kvar i inlandet. Här byggdes många fiskebåtar under 1900-talet till svenska och utländska fiskelag. Det var också här som den sista och största träfiskebåten av traditionell typ byggdes i Sverige.
Bruket berättar - en film om Papyrus i Mölndal
2006 Mölndal pappersbruk papperstillverkning PapyrusDokumentärfilmen "Bruket berättar" handlar om det år 2006 nedlagda pappersbruket Papyrus i Mölndal och dess människor under drygt hundra år. Lite om förhistorien till Papyrus och den långa traditionen av papperstillverkning i Mölndal tas också upp.
Här kan du se ett litet smakprov ur filmen.
Bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening
bryggare Johannes Andersson missionsförening Skara yrkeBerättelsen är skriven av Allan Ahlman i Skara och handlar om bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening. En spännande tid, ett fascinerande människoöde och en förening som lever vidare än idag, 150 år senare.
Den 26 oktober 1872 bildades Skara Stads Missionförening hemma hos bryggare Johannes Andersson vid Skara källa, senare kom den att ombildas till Skara Missionsförsamling som numera är Equmeniakyrkan i Skara. Detta innebär att Missionsförsamlingen är äldre än själva samfundet som bildades under ledning av PP Waldenström år 1878.
Källa: Skriften om "Bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening" av Allan Ahlman tryckt 2022. Skara Gille har fått möjigheten att publicera denna
Bryntessons skor, en viktig del av Skaras industrihistoria
Bryntesson Skara sko yrkeSvensk skotillverkning var fram till 1960-talet en betydande bransch och får oss ofta att associera till Örebro och Kumla. Bryntessons Skor i Skara var en väletablerad verksamhet och man bidrog till att sko det svenska folket. Bryntessons skor såldes i hela landet, företaget hade egna skobutiker i Skara, Götene, Lidköping, Stockholm, Västerås och Norrköping.
Källa: Boken "Skara efter 1900"
Byggnationen av M/S Aniara på Lödöse Varf i Lödöse
aniara fartyg lödöse sjöfart varvI Varvs- och sjöfartshistoriska föreningen i Göta Älvdalen finns medlemmar med stor kunskap kring varvs- och industrihistoria. I deras välordnade historiska samlingar ingår också fantastiskt videomaterial. I denna berättelse kan du ta få en inblick i detta, genom att se en video av byggnationen av M/S Aniara 1963 på Lödöse Varf i Lödöse.
Calla Curman – en oförutsägbar historia som ger ljus åt Vikarvets museum
Calla Curman Lysekil Stångehuvud stenhuggeri Vikarvets museumKarin Askberger från NAVs styrelse har gjort ett nedslag hos Vikarvets museum, som är en av medlemmarna hos NAV. NAV är en organisation för arebtslivsmuseer och industrihistoria i Västra Götaland. www.navivast.se
Camping och friluftsliv – redan på 1940-talet något för prylintresserade
camping friluftsliv fritid kläder postorder textilhistoria turismI Sverige växte friluftslivet stort i popularitet under första halvan av 1900-talet. Ett enkelt och stärkande uteliv i den fria naturen sågs som en nyttig motpol till det moderna stadslivet. Även om idrott och friluftsliv länge främst varit något för samhällets övre skikt så jobbade intresseorganisationer som exempelvis Friluftsfrämjandet (ursprungligen Skid- och friluftsfrämjandet) och Svenska Turistföreningen för att även den breda allmänheten skulle få möjlighet till en aktiv fritid. Man skänkte gratis skidor till skolelever, byggde fjällstugor och så småningom vandrarhem, samt ordnade kurser i allt från orientering till fjällvandring och bivackbygge för en relativt billig penning.
När lagen om två veckors betald semester för alla trädde i kraft 1938 blev det ytterligare ett uppsving för att semestra i naturen, med camping, cykling, vandring och ett friskt och frejdigt friluftsliv.
Många handböcker poängterade att utrustning och kläder bör vara praktiska och ändamålsenliga. Att slänga ut en massa pengar på ”det senaste” ansågs enligt dessa onödigt och näst intill förkastligt, men samtidigt presenterade de ofta även långa listor på det man bör ha med sig. Om man nu inte hade någon lämplig utrustning sedan tidigare och hade planer på att ge sig ut på campingsemester en sommar i början av 1940-talet, hur kunde packningen då se ut? Låt oss ta en titt i diverse sportkataloger, postorderkataloger och reklamannonser från när det begav sig!
Cementfabriken och brukssamhället Hällekis
arbetarbostäder brukssamhälle cement Cementa cementfabrik Hällekis kalkbrytning Kinnekulle stenbrott stenindustri yrkeDetta är historien om cementfabriken i Hällekis och hur ett brukssamhälle byggdes upp. Cementfabriken startade 1892 och verksamheten upphörde 1979, var detta slutet för samhället och dess invånare?
Många stora krafterna var igång för att få dit en ersättningsindustri och till slut flyttades Rockwools produktionsanläggning från Skövde till Hällekis. Många av de anställda på cementfabriken fick anställning i den nya industrin.
Bruksandan från Cementa-epoken lever kvar bland de äldre Hällekisborna och bygde lever vidare.
Christer Olsson - Skaparen av en "berättarbänk"
Lahälla Lahälla Knottfabrik stenhuggeriHan backar upp mot grillplatsen nere vid kajen i Krokstrand, lättar på mössan och öppnar bakdörrarna. Detta är Christer Olsson. För två veckor sedan kunde vi inte tro att det var möjligt men nu är han här med sin last: en så kallad berättarbänk, helt färsk och huggen av honom själv.
Jag lärde känna Christer i somras vid Lahälla knottfabrik, där bilden härintill togs. Han demonstrerade då huggning av knott och jag skrev ett reportage. Sedan dess tycks Christer ha adopterats som Lahällas ”egen” stenhuggare. Jag tror att det är där begreppet ”berättarbänk” myntades – en bänk där berättelser spirar– och det var förstås Christer som högg den första. För mig blev det kärlek vid första ögonkastet: en sådan skulle vi ha i Krokstrand! Jag frågade senare Christer om det var möjligt. Och yes! Han kunde tänka sig att hugga en till Krokstrand också.
Dals-Ed - spännande historia i gränsbygd
2016 dals-ed EdEn berättelse i text, bild och film om Dals-Eds historia fram till idag och med spaning mot framtiden.
Dals-Ed socken ingår i Vedbo Härad, tillsammans med Bäcke, Ödskölt, Steneby, Håbol, Ed, Ärtemark, Torrskog Gesäter, Nössemark, Töftedal och Rölanda.
Läget intill norska gränsen har i högsta grad påverkat historien och bebyggelsen i långa tider. 1500- och 1600-talet var oroliga sekel och ett flertal gårdar brändes ner en eller flera gånger under dessa århundraden. Under 1700- och 1800-talet byggdes ett flertal skansar och befästningar som skydd inför kommande krig, och i samband med andra världskriget anlades stridsvagnshinder på strategiska platser. Samtidigt har närheten till Norge tidvis lett till många spännande och positiva fenomen. Än idag spelar närheten till Norge roll, hör mer om det och mycket annat i intervjun med kommunalrådet.
Dalsjöfors. Tack vare en felberäkning
Almedahls fabriker Dalsjöfors Dalsjöfors fabriker textilindustriVad hade Dalsjöfors varit utan textilindustrin? Säkert väldigt annorlunda. Hade det inte varit för det att en ingenjör gjort ett rejält misstag hade historien om fabrikssamhället Dalsjöfors troligen slutat redan på ritbordet.
Dalslands glittrande blåa led - Dalslands kanal 150 år
akvedukt Dalsland Dalslands kanal dalslänsk natur Emil Almqvist kanalingenjör slussarI ett omväxlande naturlandskap sträcker sig Dalslands glittrande blåa led – kanalen som blev av största betydelse för landskapet. När kanalen invigdes 1868 kom de tidigare isolerade bygderna i de inre och norra delarna av Dalsland att få regelbundna förbindelser med Norge och Göteborg. Många har fascinerats av kanalens historia och dess dragning genom landskapet, och inte minst av den tekniskt djärva konstruktionen i Håveruds akvedukt. En av dessa var Emil Almqvist, botaniker och lärare från Skara, som i fotografier har skildrat den natursköna miljön runt kanalen.
David Bergman - brandchefen med många järn i elden
1947 brandchef brandkår domkyrkan Skara yrkeDavid Bergman, född och uppvuxen i Skara, kom att bli en av Skara stads profiler. David var brandchef och vid brandkåren i 53 år men han var också känd för sitt idrottsengagemang. Atlet och inte minst tandatlet stod på agendan. Han var en av dem som startade Skara Idrottsförening och grundande även Skara Gille.Hans största bragd var dock när han och hans manskap räddade Skara Domkyrka år 1947.
Denna berättelse handlar om David Bergman och hans arbetsliv varvat med föreningslivet. En liten man till sin längd, men en stor man i Skara genom alla sina insatser.
Källor: Skara Gilles årsbok samt www.hembygd.se/admin/skara-gille/edit/(plats/313707/person/399909). Artiklar från domkyrkobranden 1947 SKlt 1987
De första automobilerna i Dalsland
Åmål Ånimskog Ärtemark Bäckefors Baldersnäs Bengtsfors bil Bolstad brandbil Ford fordon Frändefors Järbo Julstämning Köpmannebor Lilljeqvist Mellerud Mercedes Nash Oldsmobile Ör post Skållerud Star T-Ford VabisDe första automobilerna i Dalsland med start år 1901 och fram till och med ca år 1926.
Denna berättelse om de första bilarna i Dalsland är ett kortare sammandrag av en artikel som är införd i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2023".
Demokrati 100 år i Sverige - Föreläsning med Gunnar Wetterberg
2021 demokratiI år firar vi demokratins genombrott i Sverige. Det är 100 år sedan de första valen hölls med allmän och lika rösträtt. Detta uppmärksammas i en serie aktiviteter inom ramarna för PrismaVG. Först ut är en föreläsning av Gunnar Wetterberg, historiker, diplomat, författare och medlem i panelen i SVT:s Fråga Lund.
Den bohuslänska granitindustrin
Bohuslän granit granitindustri stenindustriI Bohuslän går ett stort bälte av granit från Stångehuvud i Lysekil upp till Dynekilen i Strömstads kommun. Hur långt tillbaka stenbrytning skett är svårt att säga. Människan har alltid varit driftig och kommit på sätt att använda naturliga resurser runt omkring sig. I den här berättelsen skildras utvecklingen av granitindustrin i Bohuslän.
Den första skolan för djurläkare - Veterinärinrättningen i Skara
1700-tal djur Skara skola utbildning veterinär yrkeDetta är historien om den första skola för djurläkare i Sverige som kom att starta i Skara redan i slutet på 1700-talet. Peter Hernquist fick slita hårt för att få igenom sina tankar om en skolan för djurläkare.
Peter Hernquist var lärljunge till Carl von Linné och kom att bli den svenska veterinärmedicinens fader, han kom att förestå den nya institutionen som då var den sjätte i sitt slag i världen.
Veterinärinrättningens vara eller icke vara i Skara har ältats och diskuterats många gånger, men än så länge finns utbildningen kvar.
Källa: Boken "Skara Efter 1900", www.wikipedia.se dat 20200104. www.slu.se/om-slu/orter/skara