Berättelser (467 st)
Sortering
Den heliga lågan
1936 Trollhättan
I förhoppningen om att bjuda Trollhätteborna andlig inspiration och "skingra all okunnighets mörker och tända sanningens heliga eld i allas hjärtan och sinnen"skänkte fröken Caroline Setterberg statyn ”Den heliga lågan” att pryda Karl-Johans torg.
Av Annika Hjortkap.
Den riskfyllda fabriksvardagen i Alingsås
Alingsås arkiv olycksfall väveriIdag kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om hur det såg ut i fabriker förr i tiden, annat än via arbetslivsmuseer.
En spännande källa som berättar om maskiner, arbetsmoment och den riskfyllda arbetsmiljön i industrin är rapporter över olycksfall, som ibland har bevarats i arkiven.
Den rullande sommarstugan
1950-talet bilsemester campingvagn friluftsliv fritid husvagn semester VolvoPå 1950-talet hade bilen öppnat för nya former av semestrande. Då lanserade Volvo en campingvagn med flera smarta funktioner. Vagnen var hopfällbar och kunde förutom att agera rullande sommarstuga även användas för lättare transporter. Trots detta blev den ingen större succé.
Den stora skolan i den lilla staden
1800-tal 1900-tal djäknar föreningsliv lärdomsstad Skara skolreform undervisning utbildningAtt Skara länge varit känd för att vara en liten stad känner de flesta till. Men att staden en gång i tiden hade en av de största läroverken i landet är av många okänt. Förklaringen var troligtvis att Skara som var en stiftstad och det var glest mellan läroverksstäderna i västra Sverige.
När Skara blev känd som lärdomstad, ställdes krav på den sociala servicen för att kunna ta emot elever som inte bodde i staden. Att järnvägen etablerade sig i Skara vara också en tillgång för läroverket och den inpendling som skedde till staden.
Detta är berättelsen om Skara som lärostad, traditioner och stadens utveckling från stort lärosäte till dagens stad.
Källa: Böckerna Skara II 1700-1900 Staden i länet, Skara III efter 1900
Den stora utvandringen
1800-talet emigranter migration utvandringFrån och med 1821 till och med 1930 utvandrade cirka 1,3 miljoner svenskar, de allra flesta till USA, men en del också till Canada, Australien, Nya Zeeland och Sydamerika. Nära var femte, sammanlagt över 200.000 återvände till Sverige, men gott och väl 1 miljon lämnade landet för gott.
Den här utställningen handlar om utvandringen från Sverige, och den bygger på uppgifter hämtade i arkivalier som förvaras på Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg.
Din och min stad - Kållered då och nu
Brattås Din och min stad Ikea Kållered Labacka Mölndal Mölndals stadsmuseum VommedalMölndal har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. Hus har byggts om eller försvunnit och nya byggnader har tillkommit. Där det tidigare fanns åkrar och ängar ligger idag radhusområden eller industribyggnader. I fotoutställningen "Din och min stad" visas äldre bilder av Kållered, Lindome och Mölndal som ställs mot nya foton tagna på samma plats och ur samma vinkel. Här presenteras bilderna från Kållered.
Din och min stad - Lindome då och nu
Din och min stad kyrka Lindome Mölndal Mölndals stadsmuseumMölndal har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. Hus har byggts om eller försvunnit och nya byggnader har tillkommit. Där det tidigare fanns åkrar och ängar ligger idag radhusområden eller industribyggnader. I fotoutställningen "Din och min stad" visas äldre bilder av Kållered, Lindome och Mölndal som ställs mot nya foton tagna på samma plats och ur samma vinkel. Här presenteras bilderna från Lindome.
Din och min stad – Mölndal då och nu
Din och min stad Krokslätt Mölndal Mölndals Kvarnby Mölndals stadsmuseum StensjönMölndal har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. Hus har byggts om eller försvunnit och nya byggnader har tillkommit. Där det tidigare fanns åkrar och ängar ligger idag radhusområden eller industribyggnader. I fotoutställningen "Din och min stad" visas äldre bilder av Kållered, Lindome och Mölndal som ställs mot nya foton tagna på samma plats och ur samma vinkel. Här presenteras bilderna från Mölndal.
Donsö varv - rederimiljö i Göteborgs skärgård
båtbyggeri Donsö Varv fiskebåtsvarv markenteri trähantverkVid Donsö varv i Göteborgs södra skärgård byggdes under åren mellan 1927 och 1937 fjorton större fiskefartyg. Den allra största delen av dessa beställdes av fiskelag på Donsö eller näraliggande Styrsö och Vrångö. På 1940-talet hade Donsö den största fiskeflottan i södra skärgården och ett stort antal fraktfartyg hade också hemmahamn här. Donsö var redan då en viktig rederiort.
Donsö varv var en mångsidig och viktig serviceanläggning för fiske- och fraktfartyg. Vid de tre slipar som fanns på varvet från mitten av 1950-talet sliptogs ca 300 fartyg per år och varvet blev också känt för sina ombyggnader som utfördes på tank- och stålfiskefartyg.
Drömmen om det "egna hemmet"
1930-1940-talet bostäder egnahem egnahemsrörelsen SkaraEgnahemsrörelsens mål var att ge arbetarklassen eget boende. I slutet av 1800-talet uppmuntrades personer som inte var så rika att skaffa sig en egen bostad eller en bättre bostad och detta kom att få namnet "egnahem". Det var främst jordbruksarbetare, småbrukare eller lägre tjänstemän.
Det var först på landsbygden och landsorten som denna egnahemsrörelse spred sig under 1900-talets börjande, men även till de större städerna. I städerna var det t.ex. industriarbetare och tjänstemän på mellannivån som rörelsen vände sig till. Synen på stadens möjligheter ändrades under 1900-talets första hälft.Den egna odlingslotten, koloniträdgårdar, och den egna tomtmarken blev en motvikt till den mörka, osunda 1800-talsstaden. På landsbygden och i städerna hade bostadsproblemen ökat i takt med den stora folkökningen och egnahemsrörelsen var ett sätten att lösa bostadsfrågan.
En del egnahemsområden benämns idag för villaområden, men beteckningen egnahem var från början en mindre blygsam bostad, till skillnad från större villor.
Några av de egnahemsområden som byggdes under 1900-talet fick namnet "Egnahem" till följd av den bostadspolitik som rådde i landet. På flera orter finns gator som heter Egnahemsgatan eller Egnahemsvägen.
Radhus med äganderätt kallas också ibland egnahemsradhus, till skillnad frå bostadsrätter. På finlandssvenska betyder Egnahemshus för fristående bostadshus.
Källa: Wikipedia.se 2020428, boken Skara III efter 1900.
Edsborgs idrottsplats i Trollhättan
Edsborg idrottsplats TrollhättanEn berättelse om Edsborgs idrottsplats i Trollhättan.
Einar Karlssons varv i Kungsviken - Orust
båtbyggeri fiskebåtar Kungsviken mekanisk verkstad Orust varvEinar Karlsson och hans varvsrörelse var välkänd i Bohuslän. Det var 1935 som Einar startade ett båtvarv i Kungsviken på nordvästra Orust och företaget drevs på samma plats fram till 1963. Varvet hade en stor kundkrets och var känd för sina gedigna båtbyggeri- och verkstadsarbeten.
Några år senare, året 1966, återvänder Einars son Gösta Dahlborg till Kungsviken och startar en varvsverksamhet i samma lokaler under firmanamnet Dahlborgs Slip och Mekaniska. Varvet utförde översyns-och reparationsarbeten av fiskebåtar och färjor, och utförde mekaniska arbeten åt kunderna. På senare år hade företaget också vinterförvaring av segel-och motorbåtar och utförde vissa legoarbeten som tillverkning av propelleraxlar.
Elektricitet i Skara
elektricitet Skara skara energiÅr 1896 bildades Skara stads Vattenlednings- och Elektricitetsverk med en särskild styrelse tillsatt av stadsfullmäktige. Det elektriska maskineriet bestod av två koleldade ångmaskiner på vardera 56 hkr och två likströmsgeneratorer på 18 kW. Beslysning installerades i många fastigheter främst offentliga byggnader men redan från start hade elverket kontakt med 53 fastigheter.
Skara Energi förvärvade det så kallade gamla maskinhuset av Skara kommun och år 2005 var det renoverat. Nu fungerar huset som kontor för Skara Energi. Bolaget startade i samma hus 1898, cirkeln är sluten.
Källor:skaraenergi.se, bilder från Digitalt museum. Ett sekel med elektricitet och vatten i Skara, utgiven av Skara Energi AB och Gatukontoret Skara kommun från 1998
Elin Sundberg och Rösträttskvinnorna på Tjörn
1914 demokrati Elin Sundberg TjörnÅret är 1914. Ute i det bohuslänska kustbandet ligger ön Tjörn. Ett kargt och vindpinat landskap, där de odlingsbara markerna är små och inkilade mellan klipporna. Öns invånare är allkonstnärer, det måste de vara för att överleva. Entreprenörsådran har gått i arv i generationer och kommer att leva kvar in i modern tid. De små fiskelägenas manliga befolkning är ute till sjöss stora delar av året. Då är det kvinnorna som tar hand om allt där hemma. Men i Sveriges ögon är inte kvinnorna fullvärdiga medborgare – de har nämligen inte politisk rösträtt. Familjens ekonomi är kvinnornas ansvarsområde, männen har oftast ingen insyn i den. Men ute i samhället räknas inte kvinnornas röst.
En bro av järn och vatten - akvedukten i Håverud
akvedukt Dalslands kanal Håverud kanal slussAkvedukten i Håverud byggdes av den legendariska Nils Ericson och invigdes den 19 september 1868. Den ingår i Dalslands kanal. Genom att bygga en akvedukt i den branta terrängen mellan sjöarna Åklången och Upperudshöljen skapade Nils Ericson historia. Än idag är stålkonstruktionen över Håverudsströmmen unik, byggd med ingenjörskonst och hantverksskicklighet som har sitt motstycke på få platser i världen.
En epok av elektrisk industri i Partille
1907 ASEA Eck elektrisk industri Morén Partille PartilleverkenBerättelsen om en industriepok i Partille, den elektriska industri som bedrevs mellan 1907 och 1965 under namnen Motorfabriken Eck, Elektriska AB Morén och slutligen ASEA Partilleverken. Bilder från Partille Hembygdsförenings arkiv.
En inblick i vardagen på verkstadsgolven via företagsnämndernas protokoll
företagsdemokrati företagsnämndUnder slutet av 1940-talet upprättades så kallade företagsnämnder inom den svenska industrin. I nämnderna möttes arbetsgivare och representanter för de anställda, för att diskutera arbetsmiljö och liknande frågor. På så vis skulle arbetstagarnas inflytande öka.
En konfektionsfabrik i miniatyr
Borås industri kläder konfektion konfektionsindustri mode sömnad
Sommaren 1949 anordnades en stor mässa i Borås där den lokala textil- och konfektionsindustrin visade upp sig för kunder, leverantörer, press och allmänhet. Boråsmässan symboliserade i efterhand en storhetstid för stadens textila industrier. Bland mässans många sevärdheter fanns en skalenlig modell av en konfektionsfabrik, som vi här ska se närmare på.
En kraftdemonstration av textilstaden Borås 1949
1949 Borås industri konfektion konfektionsindustri mässor textil textilindustriUnder några veckor i augusti 1949 hölls den så kallade Boråsmässan, där den lokala textil- och konfektionsindustrin i Borås och Sjuhäradsbygden visades upp.