Berättelser (467 st)
Sortering
En ögonblicksbild från L.J. Wingqvists väveri i Fritsla
film Fritsla Mark textilindustri väveri
I Fritsla, två mil söder om Borås, startade Lars Johan Wingqvist en textilfabrik på 1870-talet - Fritsla Mekaniska Väveri. Fabriken tillhörde vid 1800-talets slut de största i landet.
Den här filmen berättar om arbetarna och livet vid fabriken, utifrån ett fotografi som togs någon gång kring sekelskiftet 1900.
Filmen producerades 2019 i samarbete mellan Textilhistoriska sällskapet och Textilmuseet i Borås. Producent: Jan Berg och Jan Carlsson. Research och speakerröst: Lars G Strömberg.
En sjö till Viktorias ära
hofling Skara ViktoriasjönSkara är inte känd för sina vattendrag och sjöar. Men i andra hälften av 1800-talet så anlades en sjö till skarabornas stora nöje. Sjön var nog tänkt som badsjö i första hand, men vattnet var grumligt och kändes då inte så fräscht.
När Gustaf Victor Hofling från Östersund kom till Skara 1855 för att arbeta som adjunkt vid veterinärutbildning saknade hans hustru Hilda Josefina Viktoria vatten i sin närhet och Storsjön. Då lät Hofling anlägga en sjö för att uppmuntra sin hustru.
Källa: Tidningsartikel 28 mars 2014 i SKLT av Petra Marklund/Gösta Andersson, Skaragille.se, hembygd.se, fotografier från Digitala museet, Allan Andersson och Freddie Wendin
En statskupp i miniatyr
1800-talet Hornborga idrott kägelspel klotspelI en tid före TV-spel och fredagsmys samlades drängarna i Hornborga by om kvällarna för att störta kungen – en 75 cm lång pjäs i björkved. Klotspelet, en form av kägelspel, beskrivs ha spelats med sån iver att bonden fick jaga drängarna i säng innan farsen kunde upprepas på nytt nästa kväll.
En stor gata i en liten ort - Storgatan i Mellerud
Mellerud Storgata storgatan storgatorEn kort berättelse om en gata med anor från tidigt 1600-tal.
En unik hundraåring
1916 järnvägsbro klaffbro tyska bron VänersborgKlaffbron för järnvägstrafik i Vänersborg har år 2016 stått på plats i 100 år. Dess ”snygghet” har diskuterats sedan start, men trots detta har den fått ett flertal smeknamn som ”Järnvägsbron”, ”UVHJ-bron” och ”Tyska bron. Bron är Vänersborgs äldsta bro, men dess öde är oklart: en ny bro är under planering.
Berättelse skriven av Malin Öberg
En växande stad och nya familjer
1800-talet Borås familj textilindustriDet här är berättelsen om hur den moderna familjen vuxit fram med textilstaden Borås som exempel. Befolkningen i staden växte kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Få andra städer i Sverige kan mäta sig med Borås i den bemärkelsen.
Texten är en bearbetning av Johannes Dauns doktorsavhandling "Vägen till den moderna familjen: Fruktsamhet i den växande industristaden Borås c:a 1830-1930"
Epidemisjukhuset i Göteborg
epidemisjukhus Göteborg konstepideminEpidemisjukhuset i Göteborg anlades 1886 och var verksamt till 1970. Därefter tog Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset över lokalerna. Verksamheten flyttades med tiden till andra platser och paviljonger på området stängdes ner. 1987 flyttade föreningen Konstepidemin in i lokalerna.
Innehållet här är en del av projektet KOM - Konst och medicin - som lyfter fram ett osynligt kulturarv och skapar en konstutställning på Konstepidemin med öppning 2021. Projektet är ett samarbete mellan föreningen Spotcity, Kulturarvsakademin, Konstepidemin, Göteborgs Universitet, Medicinhistoriska museet, Centrum för kritiska kulturarvsstudier (GU) och Folkuniversitetet.
Projektet är pågende och nya berättelser läggs löpande till.
Kontakta Richard Widerberg, richard@riwid.net, för mer information.
Erik Järnåker - grundare till två av Skaras industrier
1920-1990-tal Eccoverken Erik Järnåker industri plast plastindustri Skara Skaraplast yrkeDetta är berättelsen om grundaren till de båda industrierna Eccoverken och Skaraplast i Skara. Erik Järnåker (född Svensson) levde mellan åren 1904-1992.
Redan som barn började Erik i sin pappas företag Svenssons Träförädling tillsammans med sin bror. Efter skolan var det arbete i verkstaden som gällde. Ingen kunde ana att Erik skulle bli en mäktig industriman, men det var ett hårt och slitsamt arbete som krävdes.
Källa: Valda delar ur boken "Vagnsmakarens son" skriven av Erik Järnåker, sammanställt av Lena Brodin och Freddie Wendin
Erik Jonssons Ciselör och Guldsmedsaffär
1923 Erik Jonsson guldsmed guldsmedsaffär hantverk Metall Skara yrkeDetta är berättelsen om Erik Jonsson som startade en guldsmedsaffär på Marumsgatan 4 i Skara år 1923. Affären finns ännu kvar på samma adress och en ny generation tog över verksamheten vid millennieskiftet.Namnet på affären blev Erik Jonssons Ciselör & Guldsmed. Den gamla skylten som hänger utanför affären är tillverkad av Erik själv, i smidesjärn med bladförgyllda bokstäver.En ciselör arbetar med dekoration och utsmyckning av prydnads- och nyttoföremål av metall. Tekniken innebär att man med verktygen hammare och puns göra reliefutsmyckning i metallen. Vid ciselering görs nedsänkningar i metallen genom att man hamrar från framsidan.
Erik Jonssons Gelbgjuteri i Skara
1862 ädelmetall gelbgjuteri gördelmakare hantverk jonsson mässing Skara yrkeDenna berättelsen är historien om Erik Jonssons Gjelbgjuteri i Skara och hur det under tre generationer gått i arv.
Gelbgjuteriet främsta uppgift var att att gjuta föremål i malm, mässing och andra metaller. Företaget gjorde ljusstakar, ljuskronor, brickor mm. En stor kundgrupp var kyrkorna i Sverige, mycket upp i Norrland.
Renoveringsarbeten och underhåll av föremål var en stor del i arbetet. Ljuskronor i kyrkor plockades ner och togs hem till Skara, för att sedan renoveras och monteras igen. Putsning av koppar och andra gulmetaller skedde också.
.
Eskilssons kopparslageri i Medelplana
eskilssons hantverk Kinnekulle kopparslageri medelplana Metall yrkeEskilssons kopparslageri har anor från 1840-talet. I tre generationer bedrevs verksamheten i Medelplana. Sista kopparslagaren Erik Eskilsson dog 1946 och därmed upphörde verksamheten. Kopparslageriet har sedan dess stått orört med alla sina orginalverktyg och mallar som hänger på väggarna.
Det känns som om tiden stannat när man besöker denna gamla arbetsplats och kopparslagaren med sina gesäller gått hem efter arbetsdagens slut.
Källa: www.kinnekullehembygd.se, foto privata Freddie Wendin, kinnekulle hembygdsförening. www.digitaltmuseum.se
Ett byggnadskontrakt från Borås berättar
arkiv Borås1898 undertecknade fabrikören Hugo Davidsson ett byggnadskontrakt för uppförande av arbetarbostad vid väveriet Kilsund i Borås.
Byggnadskontraktet beskriver den planerade arbetarbostaden och ger oss en liten inblick i hur arbetare bodde kring förra sekelskiftet.
Ett kvällsskift på Sunwind 1983
fabrik högsäter vardagsbilder VolvoUnder 1960-talet las flera bruk ner i Dalsland, jordbruks- och skogsarbetet moderniserades. Detta gjorde att det blev lätt att få arbetskraft i Dalsland. Volvo byggde fabriker i Färgelanda och Bengtsfors. Sundqvist & Windt som var underleverantör till Volvo byggde 1966-67 en fabrik i Högsäter. I slutet av 1970-talet bytte företaget namn till Sunwind (svenskt uttal). Denna berättelse ger en inblick i hur arbetet på fabriken gick till.Företaget köptes senare upp av Perstorp och kom att ingå i Perstorps Components. På 1990-talet köpte Colins & Aikmans fabriken. 2001 kom så beslutet om att den skulle läggas ner, men fyra anställda bildade JABA Group och övertog en del av produktionen.
Ett modernt vattenförsörjningssystem i Skara
Skara vattentornBehovet av dricksvatten har alltid varit stort, men det var kraven från försäkringsbolag och eldsläckninsväsendet som såg till att Skara fick ett modernt vattenförsörjningssystem.
Källa: Boken "Ett sekel med Elektricitet och vatten i Skara", utgiven av Skara Energi och Gatukontoret Skara kommun 1998.
Ett nedslag i Göteborgs Remfabriks arkiv
arkiv Gårda Göteborg remfabrik textilI samband med att Göteborgs Remfabrik lades ner och omvandlades till ett industrihistoriskt museum, bestämdes också att fabriken arkiv skulle bevaras för framtiden. Arkivet levererades 1989 till Landsarkivet i Göteborg och är tillgängligt för alla.
Ett oväntat möte på havet
1977 film fiske fiskebåt hembygd2.0 UbåtDenna berättelse bygger på en film skapad under projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.
Everts Livs i Skara
handel livsmedel Skara yrkeDenna berättelse är skriven av Tommy Kroon, son till handlare Evert Kroon som under många år hade livsmedelshandel i Skara. Här beskrivs utvecklingen av dagligvaruhandeln över tid i Skara och samma utveckling skedde säkert över hela landet. Från handelsboden och nischade butiker där det endast fanns att köpa t.ex. mejerivaror, charkvaror, bröd etc. Butiker kom senare att bli breda i sitt varuutbud och i hyllorna fanns allt som kunderna behövde. Kunderna behövde inte längre gå mellan olika butiker för att handla olika varor. Idag är tiden knapp för barnfamiljer och de som förvärvsarbetar, många väljer att besöka stormarknaderna för att kunna göra sina inköp på ett och samma ställe för att spara tid. De större livsmedelskedjor som ICA, Coop, Willys, City-Gross m.fl. är idag de som styr dagligvaruhandeln. Marknaden är fördelad på stormarknader, lågprisbutiker, närbutiker och man knyter sina kunder till sig genom att registrera kunderna och erbjuda rabatter och information om specialpriser just för dig som kund.
Källa: Bilder och berättelse av Tommy Kroon. Svartvit bild från Tullportagatan/Skolgatan 1964 av Stig Rehn
Fabrikörsdottern som startade folkhögskola
agda erikson birkagården fabrikör folkhögskola rydboholm settlement sven erikson viskadalenAgda Erikson, 1886-1940, var sondotter till Sven Erikson. Han var med andra ord hennes farfar. Att hon startade en folkhögskola för arbetarklassen sågs som anmärkningsvärt. Denna utställning berättar om bakgrunden till hennes beslut, genomförandet av det och om delar av hennes liv.
Falkängen i Hällekis
1880-1890-tal arbetarbostad Falkängen Hällekis Hantverksbyn Kinnekulle turismHanverksbyn, som lockar många turister årligen är en idyll, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1800- talet var Cementa, brukssamhällets stora arbetsgivaren i stort behov av personal, bostäder behövdes och därför byggdes arbetarbostäderna.
I början av 1980-talet var husen på väg att förfalla, Götene kommun försökte sälja dem för en krona styck - dock utan framgång. Rivningshotet hängde över Falkängen, dåvarande landshövding Frithiofsson räddade husen med statliga pengar och renoveringen påbörjades. Hantverksbyn invigdes 1984.
På gatan med de åtta arbetarbostäderna har en gång i tiden ca 500 personer bott. Varje hus var utrustat med åtta lägenheter, på bottenvåningen fyra lägenheter med ett rum och kök, på övervåningen fyra lägenheter med ett rum och kokvrå.
Fall- och slussområdet i Trollhättan
elkraft fall fallen olidan sluss slussar TrollhättanEn utställning om fall- och slussområdet i Trollhättan. Utöver text och bild också en mängd ljudberättelser från området. Bland annat berättelser om slussning, slussvakter, Oscarsbron och om Olidan med mera.