Berättelser (467 st)

Sortering
saltskarskaring-tavla.jpg

Färd med Saltskärs käring

En berättelse kring ett sjömärke i det yttersta havsbandet i Norra Bohuslän. Här belyses problematiken hur människor och föremål kommunicerar och påverkar varandra i skapandet av en livshistorisk berättelse. Berättelsen är baserad på Henrik Alexanderssons, doktorand vid instituionen för historiska studier vid Göteborgs Universitet, artikel "Färd med Saltskärs Käring" från 2014 publicerad i boken "Med hjärta och hjärna: En vänbok till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh" (Redaktörer: Henrik Alexandersson, Alexander Andreeff och Annika Bunz).
Trämassefabriken. Årtal okänt. Bild från Vänersborgs museum.

Fengersfors bruk - från pappersindustri till kreativ oas

Fengersfors bruk är ett ovanligt exempel på hur en överbliven processindustri i glesbygd kan omvandlas och utvecklas till något helt annat. I det här fallet en arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande. 
Första maj Fröskog-Hannebol.jpg

Fest och glädje över 1 maj i Fröskog

Arbetarekommunen i Fröskog ordnade i många år egna demonstrationer på Första maj. I denna berättelse kan du läsa om hur firandet utvecklades under första halvan av 1900-talet. Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Fika på varven, bild2.jpg

Fikarast på varvet

I början av 1900-talet etablerades fikaraster, eller kafferaster som det ofta hette på den tiden, på arbetsplatserna, då personalen tog en kopp kaffe eller ett glas mjölk med en smörgås eller en kaka på sin schemalagda paus i arbetet, ofta både på förmiddagen och eftermiddagen. Vad man åt och drack kunde variera beroende på typ av arbete och arbetsplats. Om man var tjänsteman på ett kontor eller arbetare på ett skeppsvarv till exempel. Människor med fysiskt tunga arbeten behöver ju mer näring för att orka med hela arbetsdagen. Även platsen för fikarasten har ju varierat mycket beroende på tid och arbetsplats.
Luckeys.JPG

Fiskkonserver i juletid

Fisket har under en lång tid varit av stor betydelse för västkusten och kring Lysekil finns en historia med ett flertal konservfabriker. Till jul såldes både speciella julinläggningar och vanliga inläggningar som hade försetts med juletiketter. Flera dekorer finns idag sparade i form av tomma konservburkar eller etiketter etc. på Immestads Konservmuseum i Brastad, Lysekil.
hacket_fixad.png

Fjällahacket i Kulpetorp

Jan Gerdin berättar om fjällahacket i Kulpetorp i där hans släkt har bedrivit en kvarnstensgruva. Jan berättar i samtal med Lars Törnell. Jan och Lars står framför hacket som nu är igenrasat.
kinne kleva2.jpg

Flottans Oljeskifferverk i Kinne-Kleva

På den lilla orten Kinne-Kleva anlades ett oljeskifferverk år 1924 på prov, syftet var att utvinna olja ur alunskiffern. Denna berättelse beskriver hur anläggningen först byggdes som en provanläggning och senare kom etableras för en permanent drift. Då var syftet att försörja Flottan med olja under andra världskriget. För att få locka till sig arbetskraft, arbetare och tjänstemän byggdes ett nytt samhälle med namnet Sandtorp, med allt från enrumslägenheter till villor.  Källa: https://paleoarchive.com/literature/Bergh1943-Flottans Skifferoljeverk.pdf.Industriminnen i Götene Kommun, Erik Juhlin och Bengt Spade 1978. Bilder från www.digitaltmuseum.se och privata bilder Freddie Wendin. Husaby Hembygdsförening har medverkat med fotografier och information. Ur boken "Sten - en tidsresa", artikel av Erik Julih "Kinnekulleoljan och den svenska flottan".
Folkets Park Fokus

Folkets park "Fokus" i Skara

Begreppet Folkets Park och Folkets Hus känner nästan alla till i Sverige. Många äldre har minnen därifrån, romantiska möten, dans och artister. De första folkparkerna etablerades i städerna. I slutet av 1800-talet var det arbetarrörelsen som startade folkparker och folkets hus som mötesplats. I Sydsverige startade den första parken och det kom senare att sprida sig över hela landet.  Under 1900-talets första femtio år byggdes folkparker även på landsbygden. Vid platser som traditionellt använts som mötesplatser i skogen och vid vägskäl blev det dansbanor, scener och ofta fanns där en skjutbana, lotterier och servering. I Skara startade Folketsparkföreningen 1915, denna park kom sedan att få namnet Fokus 1967. På 1950-talet var parken mycket populär. Idag drivs parken ideellt men drömmen om att åter bli en publikdragare lever vidare.  Källor: https://folketsparkskara.se, lansstyrelsen.se/skane.se, folketshusochparker.se, hembygd.se, facebook.com/skarafokus. Böckerna Skara II och III
Folkskole- och småskoleseminarierna i Skara

Folkskole- och småskoleseminarierna i Skara - en 130 årig epok

Skara vara tidigt en av Sveriges lärostäder. När den allmänna skolplikten infördes i landet 1842 fick det konsekvenser för hela utbildningsväsendet i landet. I folkskolestadgan beslöts att utbildning av folkskolelärare skulle anordas i stiftstäderna. Skara var en av dessa städer och utbildningen startade redan i februari 1843. I denna dokumentation kan man redan på 1800-talet och fram till idag se ett liknande mönster. Planering av utbildning för att täcka arbetsmarknadens behov har alltid varit en svår fråga för våra politiker.  Källa: Boken "Skara II mellan 1700-1970", boken "Skara efter 1900". Boken "Skara Folkskoleseminarium 1842-1935" av LA Cederbom Fotografier från www.digitalmuseum.se samt privata av Freddie Wendin, sidan om Tina Kjellman information och foton från Kristina Albinsson.  Flertalet bilder från digigalmuseum tagna av Emil Almqvist. 
Folkskollärare och folkbibliotekarie

Folkskollärare och folkbibliotekarie

Denna berättelse handlar om Johannes Lindström, han var verksam som folkskollärare från 1899 - 1941 i Norra  Härene, Otterstad och Skara. Johannes hade många intressen och han vurmade för folkbildningen, därför tog han även på sig att vara  folkbibliotekarie. Detta var en uppgift som han skötte på egen hand i Skara under många år. Av familjens sju barn blev de sex första barnen akademiker, kanske var detta ett resultat av Johannes folkbildning. Musiken var även ett av hans stora intresse och detta följde honom genom livet Källa: Barnbarnen Margareta, Lars och Sven Lindström har berätta om Johannes och bilderna är lånade av dem. Information om folkskollärare och skolbibliotekarie är från www.wikipedia.se 20221113
SkridXXXskoåkning6SkolaVMVS01021.jpg

För lust och nöje - Skridskoåkning

Skridskoåkning har varit ett nöje sedan lång tid tillbaka. Redan vid sekelskiftet 1900 utövades konståkning, hastighetsåkning och bandy på isar runt om i Sverige. Vid fina vinterdagar gav sig både vuxna och barn ut på de frusna sjöarna. För ABC-Fabrikerna i Kungälv, som tidigare var Nordens största tillverkare av fritidsartiklar, var skridskor en av de mest efterfrågade produkterna på 1930- 1940- och 1950-talen.
TravIs1VMVBG02396.jpg

För lust och nöje - Trav på Isen

Is och ishantering hör vintern till, med isläggning på sjöar, vattendrag och havet. De stränga vintrarna kunde skapa besvärligheter för sjötransporter, men isen gav också arbete i ishanteringens branscher som ishus och isfabriker. Men väntan på vinter och isläggning var också en väntan på att få utöva några av de populäraste sporterna som vi har - skridskoåkning, skidor eller varför inte travtävlingar på isen! Travtävlingar vintertid på sjöarna var populärt i förra seklet både på Vänerns frusna vatten och på Dalslands sjöar.
ForsviksBruk.jpg

För rösträtten - Socialdemokratiska Kvinnoklubbar i Forsvik och Göteborg

Vid sekelskiftet 1900 växte en stark rösträttsrörelsen fram i Sverige med kamp för kvinnors rättigheter att få rösta i allmänna val och att kunna vara valbara till politiska församlingar. Engagemanget i rösträttsrörelsen var också ett arbete att över lag förbättra levnadsvillkoren för kvinnor och barn. 1902 bildades en av de första socialdemokratiska kvinnoklubbarna i Sverige, Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb. Denna blev mycket viktig i kampen för införande av rösträtt till kvinnor. Flera kvinnoklubbar startades med åren runt om i Västsverige och 1944 bildades den livaktiga socialdemokratiska kvinnoklubben i Forsvik.
DalslandskanalHAhlin1DAKA162.jpg

Fraktdragare och ångbåtsturer - Dalslands kanal 150 år

I en föränderlig tid och i industrialismens tidiga år blev transportvägar av största betydelse för landets bygder. För nordvästra Dalsland hade redan vid 1840 – 1841 års riksdag framlagts förslag om en blivande kanal, likaså vid flera tillfällen senare. Först 1863 beviljade riksdagens ständer statsanslag till anläggandet. Med öppnandet av Dalslands kanal 1868 skapades nya möjligheter för transporter och resande. Dalslands kanal trafikerades från åren efter invigningen livligt av allehanda transporter. Inte minst kom ångbåtarna att utgöra ett viktigt inslag i båttrafiken. En man som i fotografier har skildrat det omväxlande båtlivet och intressanta kanalmiljöer var kanalkamrer Herman Ahlin på Dalslands kanalbolag i Upperud. Genom hans stora mängd fotografier kan vi lära känna livet vid kanalen från åren innan sekelskiftet och de första decennierna av 1900-talet. 
0541q Kilsund, linneriet.jpg

Från bomullsbal till väv – maskinerna på Textilmuseet

Kardmaskin, sträckmaskin, slubb, selfaktor, jacquardvävstol, rundstickmaskin – det finns otaliga maskiner för textilindustrins många tillverkningsmoment. En stor samling textilmaskiner bevaras av Textilmuseet i Borås. Här ska vi presentera några av dem.
http://mm.dimu.org/image/032s8YmRQ2Ar

Från katekes till rökruta - om skolans historia

Föreställ dig en tid långt före varma element, skolbussar och surfplattor. Hur var det att gå i skolan då, och hur såg skolan ut? Hur var det att arbeta som lärare för 100 år sedan, och vad skiljer en skoldag idag från en skoldag på 1930-talet? Följ med på en resa genom skolans historia, med vissa nedslag i Marks kommun. Texten hänger samman med uppdateringen av Marks kommuns kulturmiljöprogram, som Västarvet arbetar med under 2015-16. 
Från metallarbetare till riksdagsman

Från metallarbetare till riksdagsman

Kjell Nordström i Skara var nog den sista riksdagsman med 9-årig grundskola. Hans liv som metallarbetare, aktiv inom föreningslivet kom att avslutas efter 44 år inom politiken. Denna berättelse handlar om Kjell Nordström hur han som arbetargrabb tog sig till riksdagen. Han är den andre av tre generationer hos Nordströms i Skara som innehaft rollen som  kommunalråd i staden. Även systern Barbro har axlat denna roll.  Källor: Intervju med Kjell Nordström den 22 september 2021 av Freddie Wendin och Lena Brodin, foto Freddie Wendin
TW-00020.jpg

Från Nohab till Innovatum

Verkstadsföretaget NOHAB grundades 1847 och kom att bli Trollhättans ledande företag i över hundra år. Verksamheten startade med att producera en mängd olika produkter, däribland turbiner och lok, och kom även att lägga grunden för det som senare blev SAAB.  Idag finns det bara små rester kvar av företagets verksamhet, men spåren efter NOHAB är fortfarande tydliga, såväl i den fysiska miljön som i nuvarande industristruktur och tankemönster.