Berättelser · Prisma Västra Götaland

Produkten och staden - Trollhättan

Möjligheten att knyta en framgångsrik produkt till staden den tillverkas i är något som kan bidra till samhörighet för invånarna, och också innebära extra draghjälp för företaget bakom det som tillverkas.

Proggen och staden, Göteborg

Göteborg immateriellt kulturarv musik progg

I slutet av 1960-talet bildades de första grupperna inom Proggen. Det är något speciellt med Göteborg och musiklivets historia i staden. Musiklivet spirade under 1960- och -70-talen i stadsdelar under omvandling och där unga människor hade möjlighet att samlas och uttrycka sina åsikter.

Punchflickor

kontorsarbete puncherskor punchflickor rationalisering SKF yrke

Under våren och sommaren 1920 anställde SKF 28 så kallade punchflickor eller puncherskor. De var unga, runt sexton år. Ingen var över tjugo. Titeln var ny liksom avdelningen de började arbeta på.

Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri

industriminne Kinnekulle Råbäck Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri stenhuggeri stenindustri turism

Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri startades av friherren Carl Klingspor på Råbäcks Egendom. Denna berättelse handlar om Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri som startade 1888. Verksamheten fortsatte till 1970. Därefter kom stenhuggeriet att ligga i dvala fram till början av 1980-talet då några energiska/initiativrika personer tog tag i stenhuggeriet och dess framtid. Stiftelsen Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri och Stenhuggeriets Vänner bildades och byggnaden blev ett kulturminne och ett levande arbetslivsmuseum. Källa: Boken Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri - Ett industriminne på Kinnekulle, utgivare Stiftelsen Råbäcks Mekansika Stenhuggeri 2018

Ragnar Westblad tjänstgjorde på Hugin-klass patrullbåtar

berättelse Fregatt Hårsfjärden Imateriellt kulturarv intervju jagare Maritiman Patrullbåt U-137

Ragnar Westblad tjänstgjorde i princip hela sitt yrkesverksamma liv i den svenska flottan. Bland hans många meriter hör att han tjänstgjort som ubåtsjaktsofficer på jagaren Södermanland, fregatterna Sundsvall och Visby, på helikopter samt på Hugin-klass patrullbåtar. Nedan följer ett utdrag från en intervju med honom, genomförd och inspelad av Maritimans museipedagog i februari 2018. Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.

Rälsbussar från NOHAB i Trollhättan

NOHAB rälsbuss Trollhättan

Välkommen att ta del av en helt nytillverkad rälsbuss från NOHAB i Trollhättan på 1950-talet!

RAMBERÄTTELSE Kinnekullebanan och järnvägarna i norra Skaraborg

kinnekullebanan järnväg

En järnväg längs högst varierande natur och miljö!

RAMBERÄTTELSE Kinnekullebanan på Prismavg.se av och med unga berättande

Kinnekullebanan unga berättar

Här berättar unga om historiska händelser som utspelat sig längs med Kinnekullebanan och nutida iaktagelser och tankar om framtiden. Berättelserna är genom många olika uttryksätt

RättaregårdenWarnhemBeskär1880fartyg.jpg

Rättaregårdens - Nylandsös Varf

fartyg Göta Älvdalen Nylandsös varf Rättaregårdens Varf sjöfart varv

På fartygstavlan stävar ångskonerten Wanhem, byggd 1880 på Rättaregårdens Skeppsvarf, fram över böljan blå - det ryker ur skorstenen och vinden tar tag i unionsflaggan som är hissad i aktern. Wanhem är utrustad med en ångmaskin af 45 hästkrafters styrka och tillhör den viktiga ångbåtsepoken. Från 1870-talet arrenderar Gustaf Persson Rättaregårdens Warfsplats, där flera större segelfartyg och ångfartyg kommer att byggas. 1892 byter varvet ägare och sågverksägare August Andersson blir den som driver varvet vidare. 1914 köps varvsanläggningen av Lödöse Varf AB, där träpråmar till älvtrafiken byggs under ett flertal år.

Redskap på Bastöna hembygdsgård

2016 berättelser minnen platser bondesamhälle hembygdsgård Ljud och berättelser från Norra Vånga redskap

Ljud från och berättelser om redskap från lagårn på Bastöna hembygdsgård i Norra Vånga. Berättat av Rune Karlsson från Excelsiorföreningen Norra Vånga.

Repslagarmuseet i Älvängen

1917 Älvängen rep Repslagarmuseet repslageri

Företaget PA Carlmark grundades 1848 i Åmål. När Carlmarks Repslageri expanderade runt sekelskiftet 1900 valde Hugo Carlmark att 1917 flytta hela verksamheten (såväl personal som repslagarbanan) från Åmål till Älvängen. Carlmarks var under lång tid den största repproducenten i Sverige, och flytten till Älvängen påverkade samhällets utveckling. Då många i byn kom att arbeta på fabriken fick orten karaktären av ett brukssamhälle. Hugo Carlmark lät bl.a. införa elektrisk belysning på orten, långt innan det kommunala elnätet etablerades. I en tidningsartikel från 1948 kan man få ytterligare förståelse för Carlmarks betydelse för Älvängen; här berättas att samhällets befolkning vuxit till 1400 invånare och samma år hade fabriken över 200 anställda.

Restad gård – från herrgård till kyrkogård

1905 Restad gård Vänersborgs Hospital och Asyl

Restad gård är en plats med mycket gamla anor. Från 1590-talet fram till 1700-talets mitt var Restad en herrgård, därefter fungerade gården som bostad och sommarbostad för länets landshövdingar. 1905 började ett nytt kapitel i Restads historia då Vänersborgs Hospital och Asyl, ett av landets större mentalsjukhus startades på denna plats. Från herrgård till kyrkogård: vilka var det som levde på denna plats? Berättelse skriven av Helena Torstensson

Fabriksbyggnaden Resteröds Trikå har byggts ut i omgångar

Resteröds Trikå - nu startar maskinerna igen

design hemkonfektion Ljungskile mode Resteröd textilindustri trikå

Resteröds Trikå i Ljungskile har i alla år varit kända för sin tillverkning av klassiska herrunderkläder i stickad bomullstrikå av hög kvalitet. Efter att fabrikstillverkningen legat nere i många år, har nu de äldre stick- och symaskinerna iordningställts. En ny tillverkning planeras i fabrikslokalerna inom företaget Ljungskile Trikå.

Riksbanker...? Vi har väl bara en?

bank ekonomi Riksbanken riksbanker

Med jämna mellanrum hör Riksbanken av sig med en prognos om den framtida ekonomiska utvecklingen. Vår svenska Riksbank, som sedan länge har sitt säte i Stockholm, arbetar för att landets ekonomi ska vara stabil, och ser till att det finns lagom mycket sedlar och mynt. Men visste du att Riksbanken en gång i tiden hade en avgörande betydelse som långivare när industrisamhället började växa fram? Och att det längre tillbaks i tiden faktiskt fanns ett Riksbankskontor i varje län? Här följer berättelsen om Riksbanken och dess regionala kontor i Göteborg, Skövde, Vänersborg och Mariestad.

Robotdrömmar

2015 datorisering digitalisering industrirobot robotisering

Den optimism som rådde på 1950-talet om teknikens möjligheter bromsades upp på 1970-talet efter energikris och miljöhot. Idag verkar åter robotsamhället ses som en snar verklighet.

Rörmokare, rörkrökare och VVS-montör

1960-1970-tal rörmokare Skara VVS-montör yrke

Rörmokare är ett yrke som det troligtvis alltid kommer att finnas behov av. Tekniken går framåt , men hantverket och problemlösningarna försvinner aldrig. Hur än arbetet utförs måste rörmokaren arbeta med både hjärna och händer. Idag finns ofta komplicerade datorstyningar av värme- och kylanläggningar, för att behärska denna teknik måste man kunna läsa ritningar och tänka kreativt för de bästa lösningarna. Detta är berättelsen om Hans Wallgren i Skara som blev rörmokare och startade egen verksamhet. Källa: Intervju med rörmokare Hans Wallgren den 13 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin, www.framtid.se

Rut Liljas memoarer - ett arbetsliv inom äldrevården från förr

1910-1960-tal äldre Kinnekulle liv vård yrke

Detta är berättelsen om Rut Lilja född 1909, uppvuxen på Kinnekulle och hur hennes liv utvecklade sig. Rut kom att arbeta inom äldrevården hela sitt yrkesverksamma liv. Arbetet inom vården var på denna tid oreglerat, som anställd arbetade och bodde man på boendet, med endast några få dagars ledighet under året. Att arbeta inom vården förr i tid var ett "kall", sa man tidigare. För Rut var valet inte självklart, men hon kom tidigt att få vårda sina anhöriga som hade behov av vård och omvårdnad. Berättelsen är skriven i "Jag-form" efter Ruts memoarer som lämnades till Kinnekulle Hembygdsförening för avskrift samt ett antal fotografier. Inledning till Rut Liljas memoarer Många gånger har jag tänkt försöka skriva lite om det jag kommer ihåg från mitt snart 70-åriga liv. Det har blivit inne liksom att skriva sina memoarer men jag skriver för mig själv. Jag har en almanacka för 1909 och jag ser att jag är född på en lördag den 17 juli 1909. Jag föddes hemma i Kärrgården som alla barn på den tiden. Barnmorskan hette Judith Lexén Aronsson, jag var visst en av de första bebisarna hon tog emot.

Berättelser (467 st)

Sortering