Prisma Västra Götaland

Alla berättelser (97 st)

Katrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpg

Katrinefors bruk i Mariestad – 250 år av papperstillverkning

Berättelsen om ett pappersbruk med anor från 1700-talet. Denna text är ett redigerat utdrag från Peter Nordbys bok Ett västsvenskt kulturarv – de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg (2017). I boken presenteras arkiv från den privata sektorn som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, tillsammans med en historik över näringar och andra verksamheter i Västsverige de senaste 200 åren.

Ämnesord:

BILD 1. BILDTEXT, Protokoll från företagsnämnden vid Drufvefors anläggning i Hedefors, 16 juni 1950.tif

En inblick i vardagen på verkstadsgolven via företagsnämndernas protokoll

Under slutet av 1940-talet upprättades så kallade företagsnämnder inom den svenska industrin. I nämnderna möttes arbetsgivare och representanter för de anställda, för att diskutera arbetsmiljö och liknande frågor. På så vis skulle arbetstagarnas inflytande öka. Vid företagsnämndernas möten diskuterades exempelvis arbetsmiljö, semester, hygien eller missnöje med praktiska rutiner i arbetet. Protokollen från dessa möten kan därför ge en spännande inblick i de vardagliga problem som arbetarna mötte på sin arbetsplats, och hur ledningen såg på saken.

Ämnesord:

Flickhemmet på Hedvigsborg, 1960-tal.jpg

Tack vare finskorna

I takt med att tillverkningen av fabrikstillverkade kläder expanderade efter andra världskriget växte behovet av arbetskraft. Inflyttningen till Borås blev stor och det var arbetskraftsinvandringen som gjorde framgången för konfektionsföretagen möjlig. Den största andelen invandrare som kom till Borås var från Finland. Det här är berättelsen om de finska sömmerskorna. 

Ämnesord:

entreedsborgstor.jpg

Edsborgs idrottsplats i Trollhättan

En berättelse om Edsborgs idrottsplats i Trollhättan.

Ämnesord:

foreningsarkivet-harmoni-jubileum1983.jpg

Sångsällskapet Harmoni i Trollhättan

Sångsällskapet Harmoni i Trollhättan bildades redan 1928. En ännu aktiv manskör med bred repertoar, och med ett arkiv bevarat hos Trollhättans Föreningsarkiv som minner om hundratals framträdanden, resor och kontakt med andra körer runt om i världen.

Ämnesord:

Storgatan i Uddevalla - Jag minns en ståtlig gata

En berättelse om Storgatan i Uddevalla - minnena av en ståtlig gata

Tema Storgatan

TEMA STORGATAN Finns det en Storgata i alla städer och på alla större orter? Vad har dessa gator för gemensamt och varför har de fått namnet Storgatan? Är de alltid den största gatan på orten? När började man att döpa gator till Storgatan? Är det speciella händelser i en stads historia som gör att gator får namnet Storgatan? Prisma´s redaktion vill gärna veta hur många Storgator som finns i hela Västra Götaland  - och vilken historia har dessa gator? Och vilken är den ståtligaste Storgatan i Västra Götaland?   Välkommen med ditt bidrag till Prisma om Storgatan på din hemort, så publicerar vi detta! Var också med och välj den ståtligaste Storgatan i Västra Götaland!  

Kungsviken - båtbyggarmetropol på Orust

Kungsviken på nordvästra Orust har i långa tider varit känt för sitt båtbyggeri och för sina skickliga båtbyggare. I äldre källor kan man följa det båtbyggeri som bedrevs i viken flera århundraden tillbaka.

Volvoarbetaren Karl Magnusson och Volvobilen PV 444

Om volvoarbetaren Karl Magnusson som vann en Volvo PV 444 och om hur denna bilmodell återskapats senare via teckning och väv.

Ämnesord:

fram_a.jpg

Om volvoarbetaren David Carlsson

Min far David Carlsson arbetade under många år på Volvo i Skövde bland annat som ritsare.

Ämnesord:

mor anna lägre basetool.jpg

Kvinnan som lade grunden för SKF och Volvo

Detta är berättelsen om Mor Anna i Sälgered, Seglora som förvaltade sitt kapital så väl, att det på sikt innebar etablerandet av SKF och Volvo.

Ämnesord:

Textilarbetare vid Kungsfors fabriker i Skene (Marks kommun).

Kungsfors: från anonym till individ

I arkiven finns det många bilder av arbetare framför sin arbetsplats, men på de allra flesta är dessa individer tyvärr namnlösa. Det här fotot av en grupp textilarbetare vid Kungsfors fabriker kan därför visa upp något ovanligt: namn med tillhörande livsöden! Vilka var egentligen dessa textilarbetare från början på 1900-talet?

Ämnesord:

Glasblåsare och hyttpojkar vid Surte Glasbruk.

Livet och arbetet vid Surte glasbruk

Glasbruket i Surte startade sin produktion hösten 1863. Före brukets tid bedrevs kvarnverksamhet på orten. I husförhörslängder från 1850-talet återges bland andra mjölnare och arbetare med familj samt ett antal drängar och pigor som boende på platsen. I och med att glasbruket etablerades tillkom många nya invånare och yrkestitlar – såsom glasblåsare, glasslipare, hyttarbetare och smeder. En stor del av glasbruksarbetarna var erfarna hantverkare, som arbetat vid bruk inte bara runtom i Sverige, utan även i andra länder. Det internationella inslaget och det idoga flyttandet var utmärkande för glasbrukens hantverkare.

Ämnesord:

1-hornetstorgatanstaveredsgatan-nu.jpg

Trollhättans Storgata genom åren

En berättelse kring Storgatan i Trollhättan genom förr- och nu-bilder. Nytagna bilder av Annika Hjortkap, äldre foton från Innovatums bildarkiv.

Ämnesord:

Porträtt Agda Erikson basetool.jpg

Fabrikörsdottern som startade folkhögskola

Agda Erikson, 1886-1940, var sondotter till Sven Erikson. Han var med andra ord hennes farfar. Att hon startade en folkhögskola för arbetarklassen sågs som anmärkningsvärt. Denna utställning berättar om bakgrunden till hennes beslut, genomförandet av det och om delar av hennes liv. 

Ämnesord:

saltskarskaring-tavla.jpg

Färd med Saltskärs käring

En berättelse kring ett sjömärke i det yttersta havsbandet i Norra Bohuslän. Här belyses problematiken hur människor och föremål kommunicerar och påverkar varandra i skapandet av en livshistorisk berättelse. Berättelsen är baserad på Henrik Alexanderssons, doktorand vid instituionen för historiska studier vid Göteborgs Universitet, artikel "Färd med Saltskärs Käring" från 2014 publicerad i boken "Med hjärta och hjärna: En vänbok till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh" (Redaktörer: Henrik Alexandersson, Alexander Andreeff och Annika Bunz).

Ämnesord:

Sven Erikson beskuret porträtt basetool.jpg

Sven Erikson - en banbrytare

Sven Erikson (1801-1866) var initiativtagare till etableringen av spinneriet i Rydal 1853. Han var son till hemmansägaren Erik Andersson och Kerstin Andersdotter i Stämmemad. Båra föräldrarna var av gammal förläggar-bondesläkt. Erik dog när Sven var tolv år gammal. Modern gifter om sig två år senare, med Nils Andersson från Örby. Sven fick som barn bara ett par veckors läs- och skrivträning. Detta tycks inte ha spelat någon roll för hans framtida gärning. År 1825 började han driva egen förläggarverksamhet och blev snart en av de förläggare i Marks härad som hade flest hemväverskor. Rydboholms Konstväfveribolag etablerades 1834 av Sven Erikson, grosshandlare J Francke från Göteborg och J C Bäfverman i Borås.

Ämnesord:

Stora Torget i Borås ca 1900.jpg

En växande stad och nya familjer

Det här är berättelsen om hur den moderna familjen vuxit fram med textilstaden Borås som exempel. Befolkningen i staden växte kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Få andra städer i Sverige kan mäta sig med Borås i den bemärkelsen.  Texten är en bearbetning av Johannes Dauns doktorsavhandling "Vägen till den moderna familjen: Fruktsamhet i den växande industristaden Borås c:a 1830-1930"

Ämnesord:

Badhusets södra fasad kring uppförandetiden år 1934.

Badhuset i Lilla Edet - en pionjär i sitt slag

Lilla Edets gamla badhus har en intressant historia som är svår att utläsa då man bara går förbi. Byggnaden var på 1930-talet en riktig mönsteranläggning där bland annat distriktsmästerskapen i simning anordnades. Men varför byggdes en toppmodern simhall i just Lilla Edet på 1930-talet? Och vad har hänt med anläggningen idag? Hedvig Zillén, Västarvet

Ämnesord: