Prisma Västra Götaland

Alla berättelser (140 st)

DalslandskanalHAhlin1DAKA162.jpg

Fraktdragare och ångbåtsturer - Dalslands kanal 150 år

I en föränderlig tid och i industrialismens tidiga år blev transportvägar av största betydelse för landets bygder. För nordvästra Dalsland hade redan vid 1840 – 1841 års riksdag framlagts förslag om en blivande kanal, likaså vid flera tillfällen senare. Först 1863 beviljade riksdagens ständer statsanslag till anläggandet. Med öppnandet av Dalslands kanal 1868 skapades nya möjligheter för transporter och resande. Dalslands kanal trafikerades från åren efter invigningen livligt av allehanda transporter. Inte minst kom ångbåtarna att utgöra ett viktigt inslag i båttrafiken. En man som i fotografier har skildrat det omväxlande båtlivet och intressanta kanalmiljöer var kanalkamrer Herman Ahlin på Dalslands kanalbolag i Upperud. Genom hans stora mängd fotografier kan vi lära känna livet vid kanalen från åren innan sekelskiftet och de första decennierna av 1900-talet. 
AlmqvistDalslandskanal14.jpg

Dalslands glittrande blåa led - Dalslands kanal 150 år

I ett omväxlande naturlandskap sträcker sig Dalslands glittrande blåa led – kanalen som blev av största betydelse för landskapet. När kanalen invigdes 1868 kom de tidigare isolerade bygderna i de inre och norra delarna av Dalsland att få regelbundna förbindelser med Norge och Göteborg. Många har fascinerats av kanalens historia och dess dragning genom landskapet, och inte minst av den tekniskt djärva konstruktionen i Håveruds akvedukt. En av dessa var Emil Almqvist, botaniker och lärare från Skara, som i fotografier har skildrat den natursköna miljön runt kanalen.

Ämnesord:

Sverre1.jpg

Sverre Varv & Mek. Verkstad vid Göta Älv

Sverre Varv & Mek. Verkstad kom att bli känt som ett högklassigt lustbåtsvarv, lämpligt beläget vid Göta älv och i Hisings Kärra i norra delen av Göteborg. Vid varvet fanns en modellverkstad där fartygsmodeller tillverkades, men också populära träleksaker. Varvet hade genom sitt tekniska utvecklingsarbete dessutom en stor betydelse för den varvsindustri som nyproducerade träfiskebåtar. Fortfarande kan man skönja den tidigare rymliga hamnbassängen som hörde till varvet alldeles söder om Angeredsbron.
Knippla_Personalbild_Egon Svenningsson.jpg

Knippla Skeppsvarv - Fiskebåtsvarv i Göteborgs norra skärgård

Knippla Skeppsvarv på Källö-Knippla i Göteborgs norra skärgård byggde en ansenlig mängd moderna fiskefartyg. Båtarna levererades till de många fiskelagen i skärgården runt omkring. Vid varvet fanns också service till fiskelagen som sliptagningar och reparationer, och en del större ombyggnader av fiske- och fraktfartyg. Båtbyggarna vid Knippla Skeppsvarv kom de allra flesta från Bohuslän och var kända för sina gedigna hantverkskunskaper - några av dessa hette Oscar Svenningsson, Sigward Carlsson, Georg Jalming och Alvar Karlsson.  
fallbild.jpg

Mjölnarfamiljen i Melltorp

På Melltorps kvarn i Hyssna har fyra generationer drivit kvarn och sågverk. Under fyra hundra år har energi hämtats ur Melltorps "qvarnaström". Strömmen och vattenfallet är fortfarande av stor betydelse. Enda skillnaden är att arbetsmiljön har upphört för att ge plats åt turismen.

Ämnesord:

lok på Åmåls bangård.jpg

Åmål - järnvägsstaden

Järnet har haft stor betydelse för utvecklingen långt utanför Bergslagen. Transporter av och transporter på järn förändrade efterhand Åmål till en modern industristad.

Ämnesord:

FolketsHusLEdetFolketsHliggande.jpg

Vi håller fanorna högt - Folkets Hus i Lilla Edet

1906 bildades den första fackföreningen i Lilla Edet av 180 fabriksarbetare från Edet pappersbruk. Snart ingick fabriksarbetarna från Inlands pappersbruk och Göta pappersbruk som egna sektioner i avdelningen. Redan 1906 tecknade föreningen andelar för att bygga det första Folkets Hus på orten, som invigdes under nästkommande år. Idag finns Folkets Hus mitt i samhället med många kulturaktiviteter, och med förenings- och sammanträdeslokaler och en välbesökt biograf. Här hänger också en spännande målning över Lilla Edets långa och omväxlande industrihistoria, skänkt 1952 av Svenska Pappersindustriarbetarförbundet till Folkets Hus.  
pia-prisma.jpg

Berättelser från SAAB: Pia började i produktionen på SAAB som 16-åring år 1988

Pia Åkesson, anställd på SAAB i Trollhättan mellan 1988 och 1998 inom produktionen och senare också fackligt verksam på SAAB, berättar om hur hon som 16-åring började arbeta på SAAB. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.

Ämnesord:

EdetPapp1.jpg

Kräppat papper och nymodigheten toarullen - Edet pappersbruk

Kräppat papper och nymodigheten toarullen blev pappersbruket Edets stora försäljningssuccé! På 1940-talet la bruket om sin produktion från omslags- och kuvertpapper till papper för sanitetsbruk. Toalettpappersrullen var företaget först med att tillverka i Sverige och det är fortfarande en av företagets största produkter! Edet pappersbruk i Lilla Edet har en lång och omväxlande historia som går ända tillbaka till 1880-talet. Då startades tillverkning av papper vid sågverken som fanns invid Göta älv i Lilla Edet.   Företaget heter sedan 2017 Essity AB.
Fabriksbyggnaden  Resteröds Trikå har byggts ut i omgångar

Resteröds Trikå - nu startar maskinerna igen

Resteröds Trikå i Ljungskile har i alla år varit kända för sin tillverkning av klassiska herrunderkläder i stickad bomullstrikå av hög kvalitet. Efter att fabrikstillverkningen legat nere i många år, har nu de äldre stick- och symaskinerna iordningställts. En ny tillverkning planeras i fabrikslokalerna inom företaget Ljungskile Trikå.
klostergatan4-lisa-abrahamsson-800x315.jpg

Lite hårvårdshistoria från 1923 i Skara

Hur har arbetet på en frisörsalong förändrats under det senaste seklet? Såväl mode som arbetsmetoder har skiftat med tidens gång. Här kan du ta del av lite hårvårdshistoria från Skaras första damfrisering.

Ämnesord:

IMG_0906.JPG

Berättelser från SAAB: Olle Granlund berättar om projektet Saab Turbo In The Long Run 1986

Berättelser från Saab: Olle Granlund berättar om projektet Saab Turbo In The Long Run 1986. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.

Ämnesord:

Anders Peter Trybom. Född 1827 i Vallerstad sn, Östergötland. Borgmästare i Skara..jpg

Borgmästare Anders Petter Trybom i Skara

Anders Peter Trybom, född 21 mars 1827 i Vallerstads församling, Östergötlands län, död 7 oktober 1911 i Skara, var en svensk borgmästare och riksdagsman. Trybom var borgmästare i Skara. Han var riksdagsman för borgarståndet i Skara och Skänninge vid ståndsriksdagen 1865–1866 och var senare även ledamot av andra kammaren, invald i Mariestads, Skara och Skövde valkrets

Ämnesord:

Svenska Lantägg 2.jpg

Ägghantering i Skara

Ägghantering är ingen ny bransch i Skara. Redan år 1909 grundades Västgöta Äggexportförening av nära 200 lokala äggkretsar samt 8 000 äggproducenter genom Skaraborgs Fjäderfäavelsförening. Verksamheten i form av sortering och förpackning förlades först till Klostergatan i centrala Skara, vid Skaraborgsgatan inrätttades ett fjäderfäslakteri.

Ämnesord:

Smögenstorgat3.jpg

Storgatan Smögen - hisnande vyer över horisont och Västerhavet

Storgatan i Smögen sträcker sig från centrala torgplatsen och genom hela samhället ända till Smögenbron - och fick sitt namn på 1910-talet.

Ämnesord:

vattentornet7-800x516.jpg

Många turer innan Skara fick ett modernt vattenförsörjningssystem

Behovet av dricksvatten har alltid varit stort men det var kraven från försäkringsbolag och eldsläckningsväsendet som såg till att Skara fick ett modernt vattenförsörjningssystem

Ämnesord:

geiström.jpg

AB Geiströms Elektriska i Skara

"Att vara företagare är ett sätt att leva". En berättelse om att driva ett familjeföretag i en föränderlig branch. 

Ämnesord:

DSC07373.JPG

SEA - Skara elektriska affär

Familjeföretaget Skaras Elektriska Affär upplevde under sina 70 år i elbranschen en expansiv utveckling som ingen kunde förutse när företaget startade i slutet på 1920-talet.

Ämnesord: