Berättelser (467 st)

Sortering

Kinnekullebanan: Leksberg

Leksberg är en liten ort precis söder om Mariestad.
Hållplatsen i Kvarntorp_Foto Thomas Ohlsson.jpg

Kinnekullebanan: Kvarntorp

Kvarntorp (nerlagd hållplats) Kvarntorp fanns som hållplats några få decennier i början av smalspårstiden. Platsen har fått sitt namn efter kvarnen som sedan mycket länge är nedlagd, men vars ruin finns kvar.

Kinnekullebanan: Källby

Det ursprungliga Källbys centrala del, var kyrkbyn som idag ligger ett par kilometer väster om centrala Källby. Samhället byggdes ut efter Mariedalsån (kallad Råmeån i Källby) där några stora kvarnar byggdes. När järnvägen kom till orten 1897 förlades banan och stationshuset ett par kilometer väster om kyrkbyn och Källby centrum byggdes upp kring stationen. Stationshuset är rivet, men Kinnekulletåget har en hållplats i Källby. Den stora och dominerande industrin i Källby är Dafgårds, som grundades av Gunnar Dafgård 1937.
Hjälmsäter_Foto Thomas Ohlsson.JPG

Kinnekullebanan: Hjälmsäter

Järnvägsstationen uppfördes 1897 efter samma ritningar som många andra stationshus efter nuvarande Kinnekullebanan mellan Lidköping och Hällekis. Huset är idag privatbostad och tågen stannar inte längre i Trolmen.
Hasslerör station_40-tal_Public Domain_Sveriges Järnvägsmuseum.jpg

Kinnekullebanan: Hasslerörs station

Hasslerörs station på Kinnekullebanan.
HASSLE~3.JPG

Kinnekullebanan: Hasslerör

Centralt i Hasslerör byggdes också en järnvägsstation när järnvägen Gårdsjö-Mariestad byggdes 1910. Idag är stationen nedlagd huset är privatbostad. En hållplats på Kinnekullebanan är dock i drift fortfarande.
Hassle-Säby_Foto via vonknorring.com.jpg

Kinnekullebanan: Hassle-Säby

Hassle-Säby är en av de större egendomarna i Mariestads Kommun, trots att egendomen styckades upp och bl a de stora skogarna köptes upp av Katrinefors Bruk i samband med ett arvsskifte 1907.
RISA_H~1.JPG

Kinnekullebanan: Hållplats Risa

Risa hållplats med kombinerad banvaktsstuga låg vid korsningen mellan järnvägen och nuvarande Riksväg 44 väster om Lidköping. Hållplatsen lades ner p g a lågt antal trafikanter år 1941. Stugan, som låg precis söder om plankorsningen, är tyvärr riven.
Hällekis Säteri_Foto via Dig museum.jpg

Kinnekullebanan: Hällekis egendom

Det som numera heter Hellekis Säteri har anor från medeltiden. Hållplatsen som fanns vid egendomen lades ner 1961
FLYGFO~3.JPG

Kinnekullebanan: Hällekis

Hällekis är en mindre bruksort vid norra foten av Kinnekulle.
Gårdsjö station ca 1950_public Domain_Sveriges Järnvägsmuseum.jpg

Kinnekullebanan: Gårdsjö station

Gårdsjö station på Kinnekullebanan.
FORSHE~2.JPG

Kinnekullebanan: Forshem

Forshem är en liten kyrkby samlad runt den fina medeltida kyrkan. Tidigare också centralort för Forshems Socken. Ortens betydelse ökade i slutet av 1800-talet när byn fick en station efter Mariestad-Kinnekulle Järnväg.

Kinnekullebanan: Filsbäck

Filsbäck ligger granne med Truve efter Vänerns strand och har fått sitt namn efter Filsbäcken som flyter genom området. Filsbäcks gård har anor tillbaka till medeltiden och är närmare 600 år gammal. På 1870-talet fanns ungefär tjugo torp och backstugor runt gården. I början av 1900-talet började sommarstugor att byggas i Filsbäck. Golfbanan som nämns under avsnittet om Truve omger även Filsbäck. Nere vid vattnet finns ett fint bad och en campingplats.
Station Blomberg - Sveriges Järnvägsmuseum.jpg

Kinnekullebanan: Blomberg

Stationshuset i tegel byggdes 1897 när järnvägen byggdes förbi Blomberg.

Kinnekullebanan: Axtorp

Hållplats som låg vid vägövergången där kraftlinjen idag korsar väg 187 och Kinnekullebanan, mellan Risa och Lovene. Nedlagd sedan 1941.
Äskekärr station ca 1900_Foto via Sv Jvg-museum.jpg

Kinnekullebanan: Äskekärr

Äskekärr ligger mitt emellan Lugnås och Forshem efter Kinnekullebanan.
kinnekullebanan-i-fara-1993.jpg

Kinnekullebanan i fokus

Hur man knöt samman gymnasieskolorna i Mariestad, Lidköping och Vara med Kinnekullebanan - och andra insatser.
Katrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpg

Katrinefors bruk i Mariestad – 250 år av papperstillverkning

Berättelsen om ett pappersbruk med anor från 1700-talet. Denna text är ett redigerat utdrag från Peter Nordbys bok Ett västsvenskt kulturarv – de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg (2017). I boken presenteras arkiv från den privata sektorn som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, tillsammans med en historik över näringar och andra verksamheter i Västsverige de senaste 200 åren.