Göteborg

Gårdsten planeras och byggs 1965-72

I början av 1960-talet började Göteborg få ont om utrymme att expandera på. Kommunens blickar vändes mot kommunen Angered och socknen Bergum i nordost, ett område med 4700 invånare som till stor del låg helt oexploaterat. 1967 införlivades Angered och Bergum i Göteborgs kommun. Utifrån beräkningar om att Göteborgsregionen skulle öka från 620 000 invånare till en miljon år 2000 togs en generalplan för området fram.

Visionen var att bilda en ny självförsörjande jättestadsdel med bostäder, arbetsplatser, service och handel. Stadsdelen i sig skulle delas upp i mindre enheter som en bandstad längs med en stadsbana från Göteborg till Angered och sedan vidare längs två spår mot Vättlefjäll och Bergumslätten.

Sammantaget skulle Angered-Bergum få 130 000 invånare och 70 000 arbetstillfällen till och med år 2000. Stadsdelen skulle sammanbindas i ett enormt cityannex med en storlek motsvarande åtta Frölunda torg innehållandes regionbibliotek, museum, teater, ett mindre Ullevi, idrottshallar, hotell, motell, biografer, danslokaler och ett helikopterflygfält. Utöver stadsbanorna planerades ett omfattande system av stadsmotorvägar med hög kapacitet mellan stadsdelarna.

De första stadsdelarna Hjällbo, Eriksbo och Hammarkullen fick stadsplaner och började uppföras redan under generalplanearbetet. Gårdstens stadsplan fastställdes 1968 och Rannebergen, Lövgärdet och Angered planerades därefter. Sedan var planen att fortsätta utbyggnaden med Bergumslätten. Därefter skulle utbyggnad ske av Vättlefjällsområdet när behovet uppstod. Hela området beräknades vara utbyggt till och med år 2000.

Gårdsten planerades på en tidigare oexploaterad högplatå bestående av två bergsryggar i nord-sydlig utsträckning. Mellan dessa låg kärrmark som inte dög till bebyggelse. För att överbrygga höjdskillnaderna användes så kallad nivåsprängning, där bergsryggarnas toppar sprängdes och skyfflades ner på bergens lägre delar för att skapa byggbara platåer. Området mellan åsarna som sedan kom att kallas Dalen planerades som grönområde med lekfält. Bebyggelsen planerades huvudsakligen till bergsryggarna i västra och östra Gårdsten.

I östra Gårdsten placerades ett butikscentrum för dagligvaruhandel och i västra stadsdelen ett mindre centrum för en livsmedelsbutik, cafe, tvättinrättning och frisör. Övrig planerad service var två fritidsgårdar, sex lekskolor, tre daghem och två barnavårdscentraler.