Realskola - känsla för färg och form

Bankdirektören som åkte berg och dalbana
Bankdirektören som åkte berg och dalbana
Bankdirektören som åkte berg och dalbana

I augusti 1947 började Leif som 10-åring i realskolan. Sista dagen i fjärde klass på Folkskoleseminariet, rivs väggen bakom honom och därefter hela den gamla skolbyggnaden. Det gamla Seminariet stod klart redan år 1843 och revs drygt 100 år senare. År 1947 stod den nya skolan klar. Den nya skolbyggnaden uppfördes i rött
tegel och var en modern skolbyggnad med goda förutsättningar för utbildning. När realskolan var slut var det dags för tentamen till läroverket. Betygen i matematik och svenska var goda.

Första läsåret på läroverket var en katastrof. Leifs betyg var mycket dåliga i alla ämnen förutom gymnastik och teckning. Det blir att gå om, men helst ville han inte fortsätta. Läraren Ernst "Skitis" Carlsson talade med Leifs far och ville att Leif skulle fortsätta. Bedömningen var att Leif skulle kunna ta studenten om bara han fick läsa lite mer.

Den första anmärkningen i läroverket kommer Leif tydligt ihåg. Klassen med lärarna Bengt Kjell och Margareta Eriksson var på en friluftsdag i Brunsbo ängar. Eleverna hade blivit tillsagda att inte störa lärarna, men Leif hade upptäckt rökmoln från Skara domkyrka. Detta var den 10 september 1947. Han hade glömt lärarens förmaning att inte störa, och sprang bort till vedtraven där läraren satt med sin nyfunna kärlek och drack kaffe. Leif och påpekade att det brann och fick då sin första anmärkning - för olämpligt uppträdande. Detta innebar också till sänkt betyg i ordning och uppförande. I nästa alla ämnen var betygen dåliga, vilket ledde till att Leif fick gå om klass 1:5.
Som tur fanns det en lärare som tyckte att Leif skulle fortsätta på Läroverket och skulle nog klara studentexamen om han ägnade mer tid till läxorna.

Branden i domkyrkan 1947 kom att bli mycket dramatisk, den dåvarande brandchefen David Bergman förhindrade att kyrktaket ramlade in och fick utmärkelse för sitt och brandmännens agerande denna dag.

Teckning och gymnastik var Leifs bästa ämnen. Redan tidigt målade han i pastell och olja. I Assbecks skyltfönster fick han och hans kamrat Ingvar Berglund ställa ut sina alster. Teckningsläraren Stig Trädgårdh såg Leifs talang och uppmuntrade honom, på teckningslektionerna fick han göra vd han ville.

Som 12-åring hade Leif sin första konstutställning i Josef Johanssons konsthall, som låg mitt emot det gamla brandmuseet på Skaraborgsgatan. Hela 13 tavlor såldes, det var alla som fanns i utställningen.

Efter en stöld som beskrivs på nästa sida, där Leif blev oskyldigt anklagad, upphörde hans konstnärliga bana. Den teckningslärare som tidigare hyllat Leifs konstnärliga ådra sänkte hans betyg och trodde inte längre på honom.