Prisma Västra Götaland

Alla berättelser (245 st)

postkassör.jpg

Postkassör

Postkassören ett minne blott. Postkassören var en problemlösare för många av kunderna "förr i tiden", de skulle inte bara hantera brev- och paket de skulle också kunna: Ge rådgivning Sälja till privatpersoner och företag Kunna försäkringar Utländsk valuta och rescheckar Hantera reklamationer Värdehantering  Sköta telefon Administrera Trav och evenemangsbiljetter Supporta Säkerhet I slutet av månaden och vid pension- och barnbidragstiderna ringlade långa köer utanför Posten. Postkassören skulle naturligtvis vara rustad med serviceinriktning och stor måtta av stresstålighet. Men tiderna förändrades.

Ämnesord:

Stångeforsen.jpg

Stångeforsens pråmvarv

När de nya slussarna i Göta älv byggdes vid Lilla Edet år 1916, beslöts att öka fallhöjden i älven istället för att bygga en ny sluss vid Åkerström. Vattenståndet höjdes därmed med 1,8 meter och Slumpån rensades upp och iordningställdes för att kunna göras seglingsbar. 1918 anlägger Martin Johansson, tidigare ägare till Norra Garns varv, ett pråmvarv här.

Ämnesord:

11 april 1940.JPG

11:e april 1940

En kortdokumentär om vad som hände under kriget på Torslanda flygfält den 11:e april 1940 skapad av Alexander och Anna Sörensson i projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.

Ämnesord:

Ett oväntat möte på havet.JPG

Ett oväntat möte på havet

Denna berättelse bygger på en film skapad under projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.

Ämnesord:

Vänersborgshamn1871VMO00824.jpg

Varfs och sjöfartsstaden Vänersborg

Vid mitten av 1800-talet fanns i Vänersborg sex varvsplatser där större fartyg som skonerter, briggar och barkskepp byggdes, men också de mera lättseglade Vänerskutorna. Det var moderna seglare som byggdes, av vilka många såldes till Göteborg eller västkusten. Vänersborg var vid denna tid Vänerns största hamn och staden växte enormt. Också rederiverksamheten blomstrade. På 1880-talet minskade dock nybyggnadsverksamheten och Vänersborg förlorade sin ställning som ledande varvs- och sjöfartsstad i Västsverige.

Ämnesord:

Skara amatörklubb

Skara AmatörKlubb

Skara AmatörKlubb (SAK) startade 1942. Samma år spelade de sin första revy i maj och även en nyårsrevy. Nyårsrevyerna kom att bli ett fenomen i Skara, efterfrågan på biljetterna och förväntningarna stora.  Fram till 1963 gjordes nyårsrevyer och ytterligare en revy vid 1987-1988 1000-års jubilem av Skara stad återupptog SAK nyårsrevyn och sedan tog det slut.  Källa: Boken "Skara efter 1900", programblad från Skara Amatörklubb, fotografier www.digitalmuseum.se och från Skara Gille. Rolf Bromés notering från Face-book och personlig lämnad information.

Ämnesord:

Skara. Gamla Tingshuset 1959. Fungerade som tingshus fram till 1950-talet. Sedan 1960 inryms Skara Skolscen i huset. Tingssalen är ombyggd till teaterscen med salong.jpg

Skara Skolscen - Teaterskolan som hamnade på tinget två gånger

Skara Skolscen startade 1962, dess första hemvist blev det gamla tingshuset i Skara. Denna första och för Sverige verkligt unika teaterskola i yrkesskoleregi var ettårig. När skola efter många år blev trångbodda sökte man sig nya lokaler. År 2018 flyttade skolan in i ett tingshus från 1958-59, här fick skolan möjlighet att växa och utvecklas. Lokalerna gav både lärare och elever bättre förutsättningar att utföra sitt arbete. Källas: Böckerna: "Skara efter  1900" och "Skara Skolscen - från idé till förverkligande av C E Profts samt www.folkuniversitetet.se/skaraskolscen/

Ämnesord:

iskarlar.png

Iskarlar

Iskarlar kallades de yrkesmän som under vintern sågade upp stora isblock. Arbetet var tungt och kallt.  I första hand togs isen upp i närbelägna sjöar, för att så långt möjligt använda sig av korta avstånd till lagring och framförallt till distribution. Var det dåliga vintrar i närområdet fick isen hämtas längre norrut. Isen förvarades i så kallade dösar. De bestod av ett enklare träskjul men med ett tjockt lager av isolering på alla sidor som nästan uteslutande bestod av sågspån men även av halm. På detta sätt kunde isen förvaras minst i ett år.

Ämnesord:

tjur-i-svart-vitt1.jpg

Grinneröds tjurförening

Detta är berättelsen om en lite annorlunda förening som bildades 1939 av några bönder i Grinneröds socken söder om Ljungskile. Hushållningssällskapet hade försökt att få bönderna intresserade att få upp sin mjölkproduktion genom att skaffa en gemensam avelstjur. Innan dess hade varje gård sin egen tjur och då blev det lätt inavel, vilket med tiden innebar dåligt mjölkresultat.Hushållningssällskapet lånade ut pengar för att komma igång attskaffa en avelstjur, under förutsättningen att det bildades en förening.

Ämnesord:

gördelmakare

Gördelmakare

Gördelmakaren är en hantverkare som färdigställer bälten, remmar och seldon av (vanligtvis) läder. Bältena kompletteras med spännen eller annat beslag som ofta är av koppar, kopparlegering eller mässing. I arbetet kan även förgyllande av spännen och annat beslag ingå. På bilden Gördelmakare Söderströms hus vid Skolgatan i Skara. Bilden tagen omedelbart före husets rivning 1927. I bottenvåningen bodde änkefru Söderström och i övre våningen änkefru Malmros. Här gick Karl Jonsson i lära innan han skaffade sig en egen verkstad.

Ämnesord:

Kopparslageri

Kopparslagare

Denna berättelse är en beskrivning av kopparlagaryrket, hur det under många hundra år funnits och i stort sett upphört. Kopparslagaren var en eftertraktad yrkesman och lärlingstiden var lång hos mäster själv innan man blev titulerad kopparslagare. Att koppar leder värme bra och är vacker att se på gjorde att den tidigt blev populär i allt från smycken till kokkärl. Under 1700-talet blev brännvinspannor av koppar en efterfrågad produkt och när kaffet blev svenskarna nationaldryck under andra hälften av 1800-talet blev kaffekitteln en storsäljare. 

Ämnesord:

RättaregårdenWarnhemBeskär1880fartyg.jpg

Rättaregårdens - Nylandsös Varf

På fartygstavlan stävar ångskonerten Wanhem, byggd 1880 på Rättaregårdens Skeppsvarf, fram över böljan blå - det ryker ur skorstenen och vinden tar tag i unionsflaggan som är hissad i aktern. Wanhem är utrustad med en ångmaskin af 45 hästkrafters styrka och tillhör den viktiga ångbåtsepoken. Från 1870-talet arrenderar Gustaf Persson Rättaregårdens Warfsplats, där flera större segelfartyg och ångfartyg kommer att byggas. 1892 byter varvet ägare och sågverksägare August Andersson blir den som driver varvet vidare. 1914 köps varvsanläggningen av Lödöse Varf AB, där träpråmar till älvtrafiken byggs under ett flertal år.  

Ämnesord:

LödöseGamlaVarvKepler.jpg

Gamla Lödöse Skeppsvarf

Arkeologiska fynd visar att båtbyggeri har funnits i Lödöse sedan 1300-talet. Under 1500- och 1600-talen var varvet flitigt anlitat som skeppsbyggeri, inte minst för kronans räkning. Ett antal krigsskepp byggdes vid varvet i denna tid, av vilka flera deltog i sjöslag mot Danmark. På 1700- och 1800-talen byggs i Lödöse ståtliga segelfartyg för handelssjöfart och under slutet av 1800-talet börjar ångfartyg att byggas vid varvet.  

Ämnesord:

LödöseVarvSektionsbygge1982a.jpg

Lödöse Varf

Lödöse Varf AB bildades som aktiebolag året 1899 och ända fram på 1980-talet – i nästan etthundra år – bedrevs en varvsverksamhet här. Omkring 170 fartyg och pråmar kom att byggas under dessa år. På platsen hade tidigare byggts större segel- och ångfartyg, men nu inriktade sig företaget på stålskeppsbyggnation. Att ställa om produktionen från trä till järn var en kostsam historia, vilket många varv fick erfara. Tidigt startades vid varvet en avdelning till Svenska Järn- och Metallarbetarförbundet, där en stor del av de åttio anställda blev medlemmar.

Ämnesord:

järnväg6prisma.jpg

Skara Järnvägsstation - Europas största smalspåriga järnvägsstation

Skara har sedan lång tid tillbaka kallats ”Europas största smalspåriga järnvägsstation”. Hur denna benämning kommit till och hur gammal den är vet ingen. Klart är att Skara station under sin glanstid på 1940-talet var en stor järnvägsknut med många tågrörelser och många anställda människor. Järnvägen var stadens största arbetsplats innan industrierna kom till.  Staten var kallsinnig och banan lades ner den 1 oktober 1984. Vara - Skara revs upp 1985 och Lundsbrunn - Forshem samma år. Så var det slut på Skaras stolta järnvägsepok Källa: Boken Skara stad efter 1900, kapitlet om Skara järnvägen skriven av Ingemar Landin. Boken Smalspårsepoken i Skara - i ord och bild. Fotografier från www.digitalmusuem.se, Freddie Wendin privata bilder

Ämnesord:

jg-prov-usa-1990tal.jpg

Vykortshälsning från SAAB, Trollhättan och öknen

Vänliga hälsningar från utprovningsresa i Nevadaöknen under 1990-talet!

Ämnesord:

ISC-00495.jpg

Produkten och staden - Trollhättan

Möjligheten att knyta en framgångsrik produkt till staden den tillverkas i är något som kan bidra till samhörighet för invånarna, och också innebära extra draghjälp för företaget bakom det som tillverkas.

Ämnesord:

SkandiaverkenNordSegl2MartinJohanssonP1090917.jpg

Lysekils Mekaniska Verkstad - Skandiaverken

Lysekils Mekaniska Verkstad – Skandiaverken - var en industri som hade stor betydelse för Lysekil. Efter de första åren med en tillverkning av maskiner till konservindustrin, startade produktionen av tändkulemotorer. Företaget kom att bli en av de större motortillverkarna som levererade motorer till fiskelag på västkusten. Fabrikslokalerna finns kvar i Norra Hamnen i Lysekil - där Skandiamuseet visar motorer och berättar om denna spännande industrihistoriska epok. Ordförande i Föreningen L Laurin i Lysekil startar upp och demonstrerar en större Skandiamotor på Nordisk Seglats i Lysekil i juni 2019

Ämnesord:

Jonsered motorsåg

Jonsereds motorsågar

Jonsereds fabriker var både textil- och verkstadsindustri. Efter framgångar med segeldukar, brandslangar och träbearbetningsmaskiner följde på 1950-talet motorsågar som blev en världssuccé.Ofta är det William Gibson och 1800-talet brukssamhälle som tar plats i historien om Jonsered. Men en minst lika intressant del är Jonsereds mycket framgångsrika satsning på motorsågar som blev en världsexport. Verksamheten blev dessutom inte bara viktig för orten Jonsered utan även för Brastad i Bohuslän.

Ämnesord:

Bohus Varv 1981.jpg

Bohus varv

1907 startades Bohus varv – och detta var i en tid när sjöfarten på Göta älv ökade i omfattning och allt mer gods transporterades på älven. I starten var det bland annat reparationer av pråmar som var stora beställningar. Varvet låg söder om nuvarande Jordfallsbron och snart hade företaget så mycket som ett 25-tal anställda. Några år efter starten flyttades varvet längre norrut och verkstadslokaler och en slip anlades. Senare blev varvet känt för reparationer och ombyggnader av stålfartyg. Varvet tillverkade också i många år fartygssektioner och utrustningsdetaljer till storvarven i Göteborg.  

Ämnesord: