Prisma Västra Götaland

Alla berättelser (255 st)

A Hedlunds specerier, Uddevallaplatsen 1943, exteriör.jpg

Anna Hedlund - en livsberättelse

Antastad av en pedofil på biograf som nioåring. Tuff vistelse på Sahlgrenska sjukhuset. Far och syskon dog. Detta drabbades Anna Hedlund av under sin uppväxt i början av 1900-talet. 1922 startade hon speceriaffär i Göteborg tillsammans med sin man Gunnar Hedlund. Livet blev då lättare och makarna Hedlund drev tillsammans affärsrörelser fram till 1956. Även musiken blev en viktig del i deras liv. Text: Thomas Attnäs, barnbarn till Anna Hedlund

Ämnesord:

VargönAlloysVinjett.jpg

Vargön Alloys

I Vargön i Vänersborg ligger ett av Europas största tillverkare av ferrokrom - som är en viktig råvara för stålindustrin. 1912 installerades den första legeringsugnen här och sedan dess har produktionen ökat och produkterna är mycket efterfrågade. Idag – mer än hundra år efter starten – exporterar Vargön Alloys till många olika länder i Europa, men också till andra kunder runt om i världen. Följ med på ett besök till detta smältverk! Foto Anna Panser, Vänersborgs museum 2018
veterinär.jpg

Den första skolan för djurläkare - Veterinärinrättningen i Skara

Detta är historien om den första skola för djurläkare i Sverige som kom att starta i Skara redan i slutet på 1700-talet. Peter Hernquist fick slita hårt för att få igenom sina tankar om en skolan för djurläkare.  Peter Hernquist var lärljunge till Carl von Linné och kom att bli den svenska veterinärmedicinens fader, han kom att förestå den nya institutionen som då var den sjätte i sitt slag i världen. Veterinärinrättningens vara eller icke vara i Skara har ältats och diskuterats många gånger,  men än så länge finns utbildningen kvar. Källa: Boken "Skara Efter 1900", www.wikipedia.se  dat 20200104. www.slu.se/om-slu/orter/skara

Ämnesord:

sponda.jpg

Sponda Mekanisk Verkstad

Sponda var ett mindre verkstadsföretag i Skara. Arbetskamraterna Johansson, Jonsson, Thorn och Nyström som var anställda på Eccoverken tog steget till eget företag och lämnade tryggheten som anställda. Sponda Jonsson & Co var namnet från början. Namnet Sponda kom troligtvis från en av de första produkter som tillverkades i företaget vilket var tältsängar men kom att utvecklas till något helt annat. Källa: Intervju med Christina Johansson, Skara den 16 dec. 2019 av Freddie Wendin och Lena Brodin. Privata bilder samt foto av Freddie Wedin

Ämnesord:

PrismaSillfabrikläggsalskarpsillUMFA53278_3602.jpg

Sillen på julbordet

För många är sillen höjdpunkten på julbordet, ett absolut måste! Men förr var sillen vardagsmat i form av spekesill, speciellt längs västkusten. I Bohuslän låg tidigare ett stort antal konservfabriker där saltsillen förädlades till den allra godaste julsillen av sillskärerskorna.Vilken julsill är din favorit? Foto: Inläggning av skarpsill på 1920-talet, fotograf Hugo Hallgren, Bohusläns museum

Ämnesord:

idrottsälskarenjanoscarsson.jpg

Idrottsälskaren Jan Oscarsson

Ta del av idrottälskaren Jan Oscarssons minnen från Trollhättan, Göteborg och Bohuslän.

Ämnesord:

klostergatan.jpg

A-blommor

Detta är berättelsen om Gun-Britt som under sin uppväxttid drömde om att få arbeta som butiksbiträde. Det var framförallt kundkontakterna som fångade Gun-Britts intresse kunna ge den personliga servicen så att kunden var nöjd efter besöket.  Hon börjande sin yrkesbana som 16-17-åring och slutade som delägare i makens och hennes blomsteraffärer i Skara.  Källa: Intervju den 2019-11-08 med Gun-Britt Wedberg tillsammans med hennes son Leif samt fru Brithe. Privata fotografier samt från www.digitalmuseum.se

Ämnesord:

Richard Svenssons slutet av 1920 talet richard till höger.jpg

Bodknodd

Yrket "bodknôdd" som man sa i Västergötland var samma som budknodd som var beskrivningen på ett manligt butiksbiträde. I dagens sandlådor kryllar av knoddar "små barn", men förr i tiden kunde man se dem med pomada och sirligt manér i diversehandeln. Manliga butiksbiträden som var duktiga att sälja till sina kunder över disk.  Denna berättelse beskriver den gamla livsmedelsbutiken Richard Svenssons Eftr. i Skara.  Källa: Intervju med Bengt Svensson den 29 nov. 2019 samt artikel i SKLT 1980-06-06

Ämnesord:

semin2.png

Skara Semin

Skara Semin startade på 1940-talet som ett stöd åt lantbrukare och den djurhållning som fanns på var gård. Det handlade om att få bra besättningar som gav bra avkastning. Turerna var många innan föreningen landande och var fullt etablerad.  Skara Semin senare Skara Seminavel och sedan 1980-talet Viking Genetics och Växa. Vikingen Genetic fortsatte med avelsidan och Växa sysslade med rådgivning till sina medlemmar. Viking Genetic avelsmål är bra produktion och god hälsa och har den längsta avelserfarenhet av alla företag i hela världen. Växa är Sveriges största husdjursföring, målet är en lönsam och konkurrenskraftig lantbruksproduktion. Källa: Broschyr som togs fram av Skara Semin som beskrev verksamheten 1940-1980, www.vikinggenetic.se och www. vxa.se VIKINGGENETICS HAr avlat för häloegenskaper sedan  1980, Längre än någo

Ämnesord:

postkassör.jpg

Postkassör

Postkassören ett minne blott. Postkassören var en problemlösare för många av kunderna "förr i tiden", de skulle inte bara hantera brev- och paket de skulle också kunna: Ge rådgivning Sälja till privatpersoner och företag Kunna försäkringar Utländsk valuta och rescheckar Hantera reklamationer Värdehantering  Sköta telefon Administrera Trav och evenemangsbiljetter Supporta Säkerhet I slutet av månaden och vid pension- och barnbidragstiderna ringlade långa köer utanför Posten. Postkassören skulle naturligtvis vara rustad med serviceinriktning och stor måtta av stresstålighet. Men tiderna förändrades.

Ämnesord:

2207 1905 Winqvist, Fritsla en af väfsalarna.jpg

En ögonblicksbild från L.J. Wingqvists väveri i Fritsla

I Fritsla, två mil söder om Borås, startade Lars Johan Wingqvist en textilfabrik på 1870-talet - Fritsla Mekaniska Väveri. Fabriken tillhörde vid 1800-talets slut de största i landet. Den här filmen berättar om arbetarna och livet vid fabriken, utifrån ett fotografi som togs någon gång kring sekelskiftet 1900. Filmen producerades 2019 i samarbete mellan Textilhistoriska sällskapet och Textilmuseet i Borås. Producent: Jan Berg och Jan Carlsson. Research och speakerröst: Lars G Strömberg.

Ämnesord:

Stångeforsen.jpg

Stångeforsens pråmvarv

När de nya slussarna i Göta älv byggdes vid Lilla Edet år 1916, beslöts att öka fallhöjden i älven istället för att bygga en ny sluss vid Åkerström. Vattenståndet höjdes därmed med 1,8 meter och Slumpån rensades upp och iordningställdes för att kunna göras seglingsbar. 1918 anlägger Martin Johansson, tidigare ägare till Norra Garns varv, ett pråmvarv här.

Ämnesord:

11 april 1940.JPG

11:e april 1940

En kortdokumentär om vad som hände under kriget på Torslanda flygfält den 11:e april 1940 skapad av Alexander och Anna Sörensson i projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.

Ämnesord:

Ett oväntat möte på havet.JPG

Ett oväntat möte på havet

Denna berättelse bygger på en film skapad under projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.

Ämnesord:

Vänersborgshamn1871VMO00824.jpg

Varfs och sjöfartsstaden Vänersborg

Vid mitten av 1800-talet fanns i Vänersborg sex varvsplatser där större fartyg som skonerter, briggar och barkskepp byggdes, men också de mera lättseglade Vänerskutorna. Det var moderna seglare som byggdes, av vilka många såldes till Göteborg eller västkusten. Vänersborg var vid denna tid Vänerns största hamn och staden växte enormt. Också rederiverksamheten blomstrade. På 1880-talet minskade dock nybyggnadsverksamheten och Vänersborg förlorade sin ställning som ledande varvs- och sjöfartsstad i Västsverige.

Ämnesord:

Skara amatörklubb

Skara AmatörKlubb

Skara AmatörKlubb (SAK) startade 1942. Samma år spelade de sin första revy i maj och även en nyårsrevy. Nyårsrevyerna kom att bli ett fenomen i Skara, efterfrågan på biljetterna och förväntningarna stora.  Fram till 1963 gjordes nyårsrevyer och ytterligare en revy vid 1987-1988 1000-års jubilem av Skara stad återupptog SAK nyårsrevyn och sedan tog det slut.  Källa: Boken "Skara efter 1900", programblad från Skara Amatörklubb, fotografier www.digitalmuseum.se och från Skara Gille. Rolf Bromés notering från Face-book och personlig lämnad information.

Ämnesord:

Skara. Gamla Tingshuset 1959. Fungerade som tingshus fram till 1950-talet. Sedan 1960 inryms Skara Skolscen i huset. Tingssalen är ombyggd till teaterscen med salong.jpg

Skara Skolscen - Teaterskolan som hamnade på tinget två gånger

Skara Skolscen startade 1962, dess första hemvist blev det gamla tingshuset i Skara. Denna första och för Sverige verkligt unika teaterskola i yrkesskoleregi var ettårig. När skola efter många år blev trångbodda sökte man sig nya lokaler. År 2018 flyttade skolan in i ett tingshus från 1958-59, här fick skolan möjlighet att växa och utvecklas. Lokalerna gav både lärare och elever bättre förutsättningar att utföra sitt arbete. Källas: Böckerna: "Skara efter  1900" och "Skara Skolscen - från idé till förverkligande av C E Profts samt www.folkuniversitetet.se/skaraskolscen/

Ämnesord:

iskarlar.png

Iskarl

Iskarlar kallades de yrkesmän som under vintern sågade upp stora isblock. Arbetet var tungt och kallt.  I första hand togs isen upp i närbelägna sjöar, för att så långt möjligt använda sig av korta avstånd till lagring och framförallt till distribution. Var det dåliga vintrar i närområdet fick isen hämtas längre norrut. Isen förvarades i så kallade dösar. De bestod av ett enklare träskjul men med ett tjockt lager av isolering på alla sidor som nästan uteslutande bestod av sågspån men även av halm. På detta sätt kunde isen förvaras minst i ett år.

Ämnesord:

tjur-i-svart-vitt1.jpg

Grinneröds tjurförening

Detta är berättelsen om en lite annorlunda förening som bildades 1939 av några bönder i Grinneröds socken söder om Ljungskile. Hushållningssällskapet hade försökt att få bönderna intresserade att få upp sin mjölkproduktion genom att skaffa en gemensam avelstjur. Innan dess hade varje gård sin egen tjur och då blev det lätt inavel, vilket med tiden innebar dåligt mjölkresultat.Hushållningssällskapet lånade ut pengar för att komma igång attskaffa en avelstjur, under förutsättningen att det bildades en förening.

Ämnesord:

gördelmakare

Gördelmakare

Gördelmakaren är en hantverkare som färdigställer bälten, remmar och seldon av (vanligtvis) läder. Bältena kompletteras med spännen eller annat beslag som ofta är av koppar, kopparlegering eller mässing. I arbetet kan även förgyllande av spännen och annat beslag ingå. På bilden Gördelmakare Söderströms hus vid Skolgatan i Skara. Bilden tagen omedelbart före husets rivning 1927. I bottenvåningen bodde änkefru Söderström och i övre våningen änkefru Malmros. Här gick Karl Jonsson i lära innan han skaffade sig en egen verkstad.

Ämnesord: