Prisma Västra Götaland

Alla berättelser (150 st)

Borg vävbok.jpg

Två väveriarbetare i Kinnahult på 1910-talet

I arkivet från A.J. Borgs väveri i Kinnahult, som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, finns en spännande serier med anställningskort. Korten fördes under 1910-talet och innehåller information  om de anställdas hemvist, lön med mera. Firman grundades 1893. Enligt en beskrivning från 1920 var företagets verksamhet att: ”idka tillverkning och försäljning af väfnader äfvensom annan därmed förenlig fabriks- och handelsrörelse.”

Ämnesord:

taxor0.jpg

Nedslag från 1860-talet i Dalslands kanalbolags arkiv

Dalslands kanal AB:s arkiv (på Landsarkivet i Götbeorg) är välbevarat och innehåller en mängd intressant material för den som intresserar sig för lokalhistoria, kanaltrafik eller bruks- och handelshistoria. Här ges några axplock ur detta stora, drygt 150-åriga arkiv.

Ämnesord:

Sofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,

Handelsboden i Västerplana

Detta är berättelse om kvinnan Sofia "Soffi" Lundberg som på 1880-talet startade en egen handelsbod. Gifta kvinnor var vid denna tid omyndiga och därför fick hennes make Alfred stå som ansvarig för handelsboden. Soffi skötte handelsboden med allt vad detta innebar, till sin hjälp hade hon även sina döttrar när de blivit lite större. Maken dog endast 45 år gammal och Soffi stod ensam med sina två döttrar.

Ämnesord:

DSC01336 kopiera.jpg

Eskilssons kopparslageri i Medelplana

Eskilssons kopparslageri har anor från 1840-talet. I tre generationer bedrevs verksamheten i Medelplana. Sista kopparslagaren Erik Eskilsson dog 1946 och därmed upphörde verksamheten. Kopparslageriet har sedan dess stått orört med alla orginalverktyg.

Ämnesord:

karta.jpg

Den riskfyllda fabriksvardagen i Alingsås

Idag kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om hur det såg ut i fabriker förr i tiden, annat än via arbetslivsmuseer. En spännande källa som berättar om maskiner, arbetsmoment och den riskfyllda arbetsmiljön i industrin är rapporter över olycksfall, som ibland har bevarats i arkiven.

Ämnesord:

kilsund c 1900, 2.jpg

Ett byggnadskontrakt från Borås berättar

1898 undertecknade fabrikören Hugo Davidsson ett byggnadskontrakt för uppförande av arbetarbostad vid väveriet Kilsund i Borås.  Byggnadskontraktet beskriver den planerade arbetarbostaden och ger oss en liten inblick i hur arbetare bodde kring förra sekelskiftet.

Ämnesord:

Sverre_fiskebåt_Foto Curt S. Ohlsson.jpg

50 år - Den sista träfiskebåten

För 50 år sedan byggdes den sista träfiskebåten av traditionell typ i Sverige. Därmed var en av 1900-talets mest betydelsefulla industrihistoriska epoker i Västsverige slut. Följ berättelserna om de anrika fiskebåtsvarven, de mekaniska verkstäderna och de traditionella fiskebåtarna - dessa vita båtar med sina runda skrovformer, råoljemotorer och med fiskeredskapen staplade på däck, som var så karakteristiska för hamnarna längs kusten.

Ämnesord:

SkredsvikförsätsbildFoto Gunnar Bornmalm.jpg

Bröderna Olsson & Co Båtvarv , Skredsvik

I Bohuslän fanns under 1900-talet många skeppsvarv som var specialiserade på att bygga fiskebåtar med träskrov. Flertalet av dessa låg i de större fiskelägena, där många hade etablerats i anslutningen till motoriseringen av fiskebåtarna runt förra sekelskiftet. Dessförinnan var fiskebåtsvarven till största delen lokaliserade till de inre delarna av fjordarna och till Tjärnö socken i norra Bohuslän, där det fanns en riklig tillgång på trävirke i form av ek, bok, furu och gran.  Bröderna Olssons Båtvarv i Studseröd, i mellersta Bohuslän vid Gullmarsfjordens inre del – vanligen kallat varvet i Skredsvik, var ett av få fiskebåtvarv som blev kvar i inlandet. Här byggdes många fiskebåtar under 1900-talet till svenska och utländska fiskelag. Det var också här som den sista och största träfiskebåten av traditionell typ byggdes i Sverige.

Ämnesord:

DalslandskanalHAhlin1DAKA162.jpg

Fraktdragare och ångbåtsturer - Dalslands kanal 150 år

I en föränderlig tid och i industrialismens tidiga år blev transportvägar av största betydelse för landets bygder. För nordvästra Dalsland hade redan vid 1840 – 1841 års riksdag framlagts förslag om en blivande kanal, likaså vid flera tillfällen senare. Först 1863 beviljade riksdagens ständer statsanslag till anläggandet. Med öppnandet av Dalslands kanal 1868 skapades nya möjligheter för transporter och resande. Dalslands kanal trafikerades från åren efter invigningen livligt av allehanda transporter. Inte minst kom ångbåtarna att utgöra ett viktigt inslag i båttrafiken. En man som i fotografier har skildrat det omväxlande båtlivet och intressanta kanalmiljöer var kanalkamrer Herman Ahlin på Dalslands kanalbolag i Upperud. Genom hans stora mängd fotografier kan vi lära känna livet vid kanalen från åren innan sekelskiftet och de första decennierna av 1900-talet. 

Ämnesord:

AlmqvistDalslandskanal14.jpg

Dalslands glittrande blåa led - Dalslands kanal 150 år

I ett omväxlande naturlandskap sträcker sig Dalslands glittrande blåa led – kanalen som blev av största betydelse för landskapet. När kanalen invigdes 1868 kom de tidigare isolerade bygderna i de inre och norra delarna av Dalsland att få regelbundna förbindelser med Norge och Göteborg. Många har fascinerats av kanalens historia och dess dragning genom landskapet, och inte minst av den tekniskt djärva konstruktionen i Håveruds akvedukt. En av dessa var Emil Almqvist, botaniker och lärare från Skara, som i fotografier har skildrat den natursköna miljön runt kanalen.

Ämnesord:

Wargön arbetsbilder, C60-1, F17Z-2.jpg

Wargön – brukskoncern, smältverk och mycket annat

Brukskoncernen Wargön utanför Vänersborg var under 1800- och 1900-talen en av traktens stora arbetsgivare. Denna historik om Wargön har hämtats ur boken Ettvästsvenskt kulturarv – de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet iGöteborg, skriven av Peter Nordby, Landsarkivet i göteborg. Bilderna är hämtade ur Wargön AB:s arkiv.

Ämnesord:

Sverre1.jpg

Sverre Varv & Mek. Verkstad vid Göta Älv

Sverre Varv & Mek. Verkstad kom att bli känt som ett högklassigt lustbåtsvarv, lämpligt beläget vid Göta älv och i Hisings Kärra i norra delen av Göteborg. Vid varvet fanns en modellverkstad där fartygsmodeller tillverkades, men också populära träleksaker. Varvet hade genom sitt tekniska utvecklingsarbete dessutom en stor betydelse för den varvsindustri som nyproducerade träfiskebåtar. Fortfarande kan man skönja den tidigare rymliga hamnbassängen som hörde till varvet alldeles söder om Angeredsbron.

Ämnesord:

Knippla_Personalbild_Egon Svenningsson.jpg

Knippla Skeppsvarv - Fiskebåtsvarv i Göteborgs norra skärgård

Knippla Skeppsvarv på Källö-Knippla i Göteborgs norra skärgård byggde en ansenlig mängd moderna fiskefartyg. Båtarna levererades till de många fiskelagen i skärgården runt omkring. Vid varvet fanns också service till fiskelagen som sliptagningar och reparationer, och en del större ombyggnader av fiske- och fraktfartyg. Båtbyggarna vid Knippla Skeppsvarv kom de allra flesta från Bohuslän och var kända för sina gedigna hantverkskunskaper - några av dessa hette Oscar Svenningsson, Sigward Carlsson, Georg Jalming och Alvar Karlsson.  

Ämnesord:

fallbild.jpg

Mjölnarfamiljen i Melltorp

På Melltorps kvarn i Hyssna har fyra generationer drivit kvarn och sågverk. Under fyra hundra år har energi hämtats ur Melltorps "qvarnaström". Strömmen och vattenfallet är fortfarande av stor betydelse. Enda skillnaden är att arbetsmiljön har upphört för att ge plats åt turismen.

Ämnesord:

lok på Åmåls bangård.jpg

Åmål - järnvägsstaden

Järnet har haft stor betydelse för utvecklingen långt utanför Bergslagen. Transporter av och transporter på järn förändrade efterhand Åmål till en modern industristad.

Ämnesord:

FolketsHusLEdetFolketsHliggande.jpg

Vi håller fanorna högt - Folkets Hus i Lilla Edet

1906 bildades den första fackföreningen i Lilla Edet av 180 fabriksarbetare från Edet pappersbruk. Snart ingick fabriksarbetarna från Inlands pappersbruk och Göta pappersbruk som egna sektioner i avdelningen. Redan 1906 tecknade föreningen andelar för att bygga det första Folkets Hus på orten, som invigdes under nästkommande år. Idag finns Folkets Hus mitt i samhället med många kulturaktiviteter, och med förenings- och sammanträdeslokaler och en välbesökt biograf. Här hänger också en spännande målning över Lilla Edets långa och omväxlande industrihistoria, skänkt 1952 av Svenska Pappersindustriarbetarförbundet till Folkets Hus.  

Ämnesord:

pia-prisma.jpg

Berättelser från SAAB: Pia började i produktionen på SAAB som 16-åring år 1988

Pia Åkesson, anställd på SAAB i Trollhättan mellan 1988 och 1998 inom produktionen och senare också fackligt verksam på SAAB, berättar om hur hon som 16-åring började arbeta på SAAB. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.

Ämnesord:

EdetPapp1.jpg

Kräppat papper och nymodigheten toarullen - Edet pappersbruk

Kräppat papper och nymodigheten toarullen blev pappersbruket Edets stora försäljningssuccé! På 1940-talet la bruket om sin produktion från omslags- och kuvertpapper till papper för sanitetsbruk. Toalettpappersrullen var företaget först med att tillverka i Sverige och det är fortfarande en av företagets största produkter! Edet pappersbruk i Lilla Edet har en lång och omväxlande historia som går ända tillbaka till 1880-talet. Då startades tillverkning av papper vid sågverken som fanns invid Göta älv i Lilla Edet.   Företaget heter sedan 2017 Essity AB.

Ämnesord:

Fabriksbyggnaden  Resteröds Trikå har byggts ut i omgångar

Resteröds Trikå - nu startar maskinerna igen

Resteröds Trikå i Ljungskile har i alla år varit kända för sin tillverkning av klassiska herrunderkläder i stickad bomullstrikå av hög kvalitet. Efter att fabrikstillverkningen legat nere i många år, har nu de äldre stick- och symaskinerna iordningställts. En ny tillverkning planeras i fabrikslokalerna inom företaget Ljungskile Trikå.