1 maj i Fröskog och Fengersfors

1914 och 1916 tågade demonstranter från Fröskog och Fengersfors till Grättve i Edsleskog och Hannebol i Tösse. Banarbetaren, sedermera riksdagsmannen Carl Petrus Olsson från Mellerud talade.

Riksdagsbeslutet om Första maj som helgdag fattades 1938 och 1939 trädde beslutet i kraft. Dessförinnan fick demonstrationerna på de flesta håll arrangeras på första bästa majsöndag.

För Fröskogs del blev det 4 maj 1913. Fröskogs arbetarekommunen hade bildats i augusti 1912. Från den första demonstrationen 1913 rapporterades, att ”partifolket med flera gingo runt bruket med det nya och vackra standaret i täten”.
Året därpå, 1914, marscherade Fröskogsborna till Grättve gård i Edsleskog, denna gång med musikföreningen Lyran och standaret i spetsen för mer än 100 demonstranter. Banarbetaren, senare riksdagsmannen, Carl Petrus Olsson från Mellerud talade om åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt.

Medlemmarna i Metalls avdelning 212 vid fabriken i Hannebol i Tösse arrangerade majmötet år 1916 och C.P. Olsson återkom som talare.
Hannebolsarbetarna hade fått ”en inbjudan från Fröskogs arbetarekommun att gemensamt afhålla en majdemonstration”. Denna inbjudan ”upptogos till behandling samt beslöt afdelningen att antaga detta anbud och uppdrogs åt styrelsen att anordna denna demonstrationsfest söndagen den 7 maj”.
Vädret var varmt och vackert när ett hundratal demonstranter med musikkåren i täten marscherade från Fengersfors och Fröskog till Hannebol.
Senare fick arbetarna i Hannebol en ”rapport från Fröskog angående fästen här den 7 maj som lemnade en förlust på 2:56 kronor, vilken summa afdelningen iklätt sig att betala”.


1910 bildades i Mellerud en socialdemokratisk valkretsorganisation för Dalsland. Den leddes till en början av järnvägaren Ernst Eriksson och, från 1915, av Carl Petrus Olsson. Båda var aktiva agitatorer och ständigt på resande fot i landskapet.
Ernst Eriksson besökte till exempel Fengersfors och efter hans föredrag bildades Fröskogs arbetarekommun med 29 medlemmar. C.P. Olsson tog sig an Tösse, där en arbetarekommun med 25 medlemmar bildades i juni 1914.
1915 bildades Ånimskogs arbetarekommun, efter att tidningen Ny Tids redaktör Emil Rosén hållit ett eldfängt föredrag.
Rosén hade 1903 dömts till fängelsestraff för att ha smädat den tyske kejsaren i en artikel i Arbetarbladet i Gävle. Han var vid tiden för besöket i Ånimskog ordförande i Västergötland-Dalslands socialdemokratiska partidistrikt.
Varken arbetarkommunen i Tösse eller den i Ånimskog arrangerade egna demonstrationståg.

Klicka på bilderna nedan för att se dem i större format.