Sillen på julbordet Sillen på julbordet

Vad kan vara godare än den fina glasmästarsillen, kryddsillen med krossade kryddnejlikor, senapssillen och milt kryddade matjesbitar gjorda på sill från Nordsjön tillsammans med andra delikatesser som sillsallad med saltsill, äpplen och rödbetor, en smakrik silltårta, gravad och rökt lax och Janssons frestelse på julbordet! Som ljusens och matens högtid som julen ju är, så finns mycket att njuta av på julbordet – och sillen serveras av tradition först och kan då också njutas av mest!

Glasmästarsill är kanske den populäraste sillen på julbordet – och det är den sill som man ser fram emot att lägga in själv och bjuda gäster på. Leif Mannerström hyllar glasmästarsillen: ”Glasmästarsill är en robust men välbalanserad klassiker som funnits på den nordiska silltaffeln mycket längre än vad någon kan minnas, förmodligen ända sedan de hårdare tider då sill och strömming var en nödvändighet och inte ett njutningsmedel som idag. Glasmästarsillen är troligen utvecklad från traditionen att äta spickesill, dvs. saltad sill som inte vattnats ur”.

Elis Lyckeys JULgaffelbitarBITAR i hummersås med dill. Vid AB Elis Lyckeys konservfabrik arbetade man både med silläggningar och beckkärlstillverkning. Företaget grundades i Lysekil 1893 och bedrev sedan en produktion av sillkonserver i nästan hundra år - år 1980 stängdes Lysekilsfabriken. Arkiv: Landsarkivet i Göteborg 
Sillen på julbordet Sillen på julbordet Sillen på julbordet

Sillen har ingått i folkhushållningen längs västkusten under långelida tider. Förr var detta vardagsmat som ofta åts i form av spickesill. Sillen var lätt att fånga och billig och dessutom näringsrik och mättande, och var därför en viktig del i kosten i självhushållningens tid. Under de välkända sillfiskeperioderna i Bohuslän gick sillen in till kusterna i rikliga mängder och gav ett välstånd i bygderna. Den största kända, 1700-talets sillfiskeperiod, varade i nära hundra år. Då kunde storsillen vissa år fångas i landvadar direkt från stränderna. Även den mindre skarpsillen fiskades i stor mängd under tidigare århundraden.

Inlagd sill var dock en lyxvara som var förunnat de rikaste. Kryddor och ättika var dyrbara varor som inte förekom i småböndernas, torparnas eller fiskarnas enklare kök. Men en kryddad välsmakande saltsill eller ansjovis kunde redan under 1700-talet finnas bland delikatesserna på de besuttnas matsalsbord.

I produkthäftet från AB Bröderna Kristiansson & CO i Gravarne (Kungshamn), konservfabriken som även kallades Fiskebrödernas Konserver, presenterades 1957 i flerfärgstryck ett sortiment om 60 olika fiskkonserver från fabriken. Produkthäftet ingår i Bohusläns museums samlingar.

Fiskkonservindustrin

I Bohuslän växte en fiskkonservindustri fram med industrialismen i mitten av och i det sena 1800-talet. Redan tidigare förekom sillhandel, sillsaltning och ansjovisinläggningar på flera orter, men nu fick sillberedningen en mer industriell karaktär. Först i Sverige med att lägga in sill i hermetiskt tillslutna bleckkärl var fabrikör J. J. Hallgren på Gullholmen. Med de nya konserveringsmetoderna fanns bättre möjligheter att bevara och transportera sillprodukterna. De följande decennierna och in på 1900-talet kom många olika sillprodukter ut på marknaden, alla paketerade i färgglada, runda eller fyrkantiga konservemballage. Sillkonserven hade blivit en produkt för alla!

Konservburk med texten: "Stormfågel. Luckey med uttal lukä"js. Bästa senaps-sill". Nettovikt 250 g. Sillkonserv från AB Elis Luckeys konservfabrik i Lysekil. Konserven ingår i Bohusläns museums samlingar.

Större delen av svensk konservindustri fanns i mellersta Bohuslän och det var i skarpsilldistrikten kring Lysekil och Fjällbacka som konservfabrikerna startades. Som mest fanns ett åttiotal fabriker i Bohuslän. Här arbetade flinka sillskärerskor och konservarbeterskor - och dessa sillfabriker var länge viktiga arbetsplatser för kustorternas kvinnor.

Tre små sillar med "Goder Tomat". Nettovikt 100g. Öppnas med nyckel. Sillkonserv från AB Elis Luckeys konservfabrik i Lysekil. Konserven ingår i Bohusläns museums samlingar.  

Källa:     ”Sill & Strömming” av Leif Mannerström, Prisma förlag 2005

Konservindustrin, Rapport 4, Bohusläns samhälls- och näringsliv, Bohusläns museum 1983.