Virkesterminalen

Terrängen medgav inte att järnvägen drogs direkt till linbanestationen. Den försågs därför med en nära hundra meter lång omlastningsramp till en för skogs/torvjärnvägen lämpliga slutpunkt. Genom en rangeranläggning lastades här virke och torv om från järnväg till linbana

Omlastningsrampen utgjordes av en hög, kraftig bjälkkonstruktion på betongfundament. [foto]  På rampen var bärkablarna utbytta mot en rälsbana som  var direkt knuten till linbanans bärkablar, så att löpkatterna automatiskt växlades över dit. För utlastningen fanns sex torvvagnar och arton vedbyglar monterade hängande i löpkatterna. Vedbyglarna användes parvis. Om torven lastades över manuellt eller tippades i torvvagnarna är oklart. Virket kranlastades frän ett mellanlager till de kraftiga järnbyglarna, där de björnades fast. Fundamenten till ångmaskinen och till rampens bjälkkonstruktion visar mäktigheten i hela systemet.

Gunnar Kraft berättar: När linbanan skulle byggas körde man dit jordmassor från Erdalen på en trärälsbana, där trallan drogs av en häst som August Norman på Kvarnbacken körde.

För omlastningen byggdes järnvägsspåret på terminalen ut med ett kort dubbelspår för rangering av lok och vagnar. För torven byggdes en träviadukt i sluttningen fram till linbanerampen; och för virket ett stickspår till ett mellanlager för timmer dit virket rullades ner för att med en markfast, manuell kran lastas över till linbyglarna. På terminalen fanns lokstall och serviceverkstad. [Se kartskiss och foton]. Vid terminalen arbetade tio till tolv man. 

Terminalanläggningen

1. Verkstad som inrymde smörjgrop, smedja med härd och blästerbälg samt verktyg och annan utrustning. 2. Dubbelspår för rangering. 3. Lokstall för ånglok och motorlok. 4.Träbrygga för utlastning av torv till linbanerampen. 5. Stickspår för utrullning av timmer till mellanupplag. 6. Linbaneramp med kran. 7. Ångmaskin. 8. Linbana till UWHJ. Sedan motorloket sålts användes verkstaden även som ånglokstall och stallet användes som förråd.

För omlastning till lastningsrampen måste vagnsätten rangeras. Rullande material var på torvbanan ett motorlok och femtiotre bärgningsvagnar och på skogsjärnvägen ett ånglok, ett motorlok och tolv timmertruckar, varav sex med bromsar som sköttes av bromskarlar, vagnarna användes i två omgångar med sex i varje, dessutom användes tio ombyggda bärgningsvagnar för pappersved.

Torvomlastning: När det lastade tågsättet kommit in kopplades loket loss, backade upp via dubbelspåret och kopplades bakifrån till vagnsättet som kördes ut på torvbryggan. Efter tömning av yttre vagn backade tåget och körde in tomvagnen på timmerstickspåret. Proceduren upprepades med övriga vagnar.

Timmeromlastning. Motsvarande skedde på timmerstickspåret, där timret rullades av vagnarna, fast nu med tomvagnar på torvbryggan. 

När tågsättet återvände till skogen var loket åter kopplat främst, varför det backade upp för ny vända.