Den har länge varit en av få bevarade hamnkranar av sitt slag - men hösten 2016 rivs Aarhuskranen i Vänersborg. När den uppfördes 1948 var den verkligen "high tech" och ett led i moderniseringen av hamnverksamheten.

Aarhuskranen - ett landmärke

Trollhätte kanal byggdes ut 1916 och i samband med det anlades ”Nya trafikkanalen”, som är den nuvarande farleden genom Vänersborg. Samma år invigdes den nya järnvägsbron över trafikkanalen och som ännu är i drift.  Järnvägsbron är en kopia av en bro som ursprungligen konstruerades av den amerikanske konstruktören Joseph Strauss, mest känd för att ha uppfört Golden Gate Bridge i San Francisco.

Muddermassorna från kanalbygget användes till att bilda ön Lilla Vassbotten där nu hamnen är byggd.

 

Rationell hamndrift

Hamnen började användas i större omfattning runt 1945 och då uppstod ett behov av en hamnkran för den ökande trafiken av fartyg. Det fanns ett antal kriterier som sammanföll när det gällde den modernisering som hela hamn- och transportväsendet nationellt och globalt genomgick vid denna tid. I 1944 års hamnutredning konstateras följande: 

"Den främsta olägenheten med många svenska – och även utländska – hamnar är att utrymmet är alltför begränsat. Detta sammanhänger bl. a med den historiska utvecklingen. Under tidigare skeden, när fartygen var tämligen små och arbetsintensiteten inte särskilt hög, blev den på varje kajmeter behandlade godsmängden av relativt ringa storlek. Allt eftersom anordningarna för arbetet förbättrats, icke minst genom tillkomsten av effektiva vinschar ombord på fartygen och kranarna på kajerna samt fartygen blivit mer lättarbetade, har den behandlade godsmängden väsentligt ökats. Samtidigt har fartygsstorleken vuxit högst betydligt, vilket medfört en mycket kraftig ökning av den godsmängd, som för varje besökande fartyg måste lastas eller lossas per kajmeter.”

Aarhuskranen - ett landmärke

High-tech 1948

I specifikationen från Vänersborgs Stad angående inköp av ”1 st. helportalsvängkran för Vänersborgs hamn” står:

”Kranen ska konstrueras för arbete med såväl gripskopa som vanlig lastkrok. Grip-skopan skall manövreras med fyra linor, av vilka två skola vara hisslinor och de båda andra tömningslinor. Maskineriet, som påverkar linorna, skall hava två lintrummor och drivas av två motorer. Kranen skall lätt och bekvämt kunna manövreras av en man.”

Efter detta följer en lång kravspecifikation gällande kranen och dess utrustning, prestanda mm. 

Aarhus Maskinfabrik AS kan den 31 juli 1946 offerera en ”helportalsvingkran i overenstemmelse med Vänersborgs Stads Byggnads-kontors Specifikation og med fölgende Data udover Specifikationen”. Till en kostnad av 190 000 danska kr ska den levereras uppställd och körklar i Vänersborgs hamn. Leveranstiden sträcker sig till 18 månader. Håller tidtabellen för leveransen så bör kranen vara monterad och klar i början av 1948.

Aarhuskranen - ett landmärke

Få kranar bevaras

Vipparmsportalkranar var vid mitten av 1900-talets den mest förekommande krantypen i våra svenska hamnar. Många uppfördes under en expansiv period strax efter andra världskriget och blev en tydlig exponent för det moderna storskaliga industrisamhället.

Sedermera blev även dessa kranar omoderna i och med nya logistikflöden i den lokala och globala ekonomin. Idag finns bara ett fåtal kranar kvar. På en del håll görs insatser för att bevara dem. I till exempel Trollhättan har den s.k. Rysskranen fått skydd i detaljplan och i Göteborg räddas de sista hamnkranarna från varvsepoken genom insatser från privatpersoner och företag.