Bärsöndagarna på Kinnekulle

Teckning av Fritz von Dardel slutet av 1800-talet . Fritz levde mellan 1817-1901 och besökte Råbäck ofta.

När bärsöndagarna startade är oklart, i äldre dokument och kartor finns spår av detta så långt tillbaka som till 1500-talet. Vid denna tid var det inga festligheter, men dokumenten beskriver traktens träd med dignande frukter och bär. 

På andra ställen har liknande fester också förekommit, bland annat  på Mösseberg i Falköping, Billingen i Skövde och på Visingsö. Andra bär har också fått sina speciella dagar som t.ex. krusbär i Östergötland och Södermanland. Kanske var det överflödet av bär och frukter som gjorde att dessa frukt- och bärdagar startade. Människor drog sig ut till allmänningar och skördade av naturens "guld" för att fylla sina förråd.

Högkullen på Kinnekulles topp var på slutet av 1600-talet som en kronopark med lövängar och fungerade som en allmänning, här fanns blandskog samt fruktträd och äpplen, plommon och päron. Att skörda bär på Högkullen var en del av allmogens  nyttjande av allmänningen. Det berättats om den förtrollade trädgården, som handlar om en hemlig trädgård där bara vissa utvalda personer fick komma. På många ställen i Sverige fanns liknande platser.

Troligtvis var det så att man hade bestämda dagar för att skörda bären, precis som slåttern och skörden. Att arbetsdagar kunde användas till bärskörd var inte aktuellt så det blev söndagar som fick tas i anspråk. De som skördade bären var sockenborna, under 1800-talet kom människor utifrån vilket bidrog till att torparna började sälja bär till turister. 

När sötkörsbären var mogna på Kinnekulle uppstod festligheter kring dessa bär och de kom att kallas "Bärsöndagarna". Dessa söndagar på Kinnekulle var något alldeles speciellt, tre söndagar i rad vandrade ungdomar till Kinnekulle för att äta körsbär. Detta kom att bli ett folknöje och en högtid.