Evert hade av sin läkare Ernst Sahlén ordinerats att vila upp sig med frisk luft och segling, men drabbades istället av kosterdelirium. Hittade en tidig koster, en sillgarnsbåt som hade tillbringat sina aktiva år på Gullholmen. Pengar var emellertid bristvara, men ett samtal till Segerstedt på Göteborgs Handels och Sjöfartstidning löste problemet. Båten var dock gammal och behövde en genomgång inför sina strapatser i Ranrike.

I Kungsviken hade man precis förlängt fraktjakten Södern, med 10 fot, för Anders på Ramholmen, Flinks bror, samtidigt som man byggde J-10:or i serie. Men det var ändå svårt att neka när Flink ringde och ville boka tid för Everts båt Monsunen. Båten var 80 år så det var en hel del som behövde ses över. Taube var under tiden inneboende hos Gösta och Martha Johansson, diktade, skapade, berättade och mådde bra. Öppnade han fönstret i sitt rum och tittade lite åt höger såg han Vrakevik, som blev platsen för hans berömda fisksoppa och enligt Martha var det professor Sahléns hustru på Flatön som utropade: ”Jag älskar denna soppa”

Enligt en gammal båtbyggare på varvet var det en bra sjösättning. Enda problemet som uppstod var att Evert somnade och blev lite sen till Flinken, där han skulle proviantera inför första etappen som skulle gå till Lysekil.