En pressare bearbetar textilier med hjälp av tryck, värme och fukt. Man pressar kläder och andra textilier för att de exempelvis ska få en viss form eller ytstruktur, veckas eller bli släta.

Pressare fanns på alla konfektionsfabriker, där de arbetade med behandling av kläderna som tillverkades, t.ex. för att pressa isär sömmar eller göra pressveck på byxor. Pressning som utförs mellan olika sömnadsmoment, alltså innan plagget är färdigsytt, kallas underpressning. Den avslutande behandlingen kallas avpressning. Även vid väverier var pressning en viktig efterbehandling, så att tyget skulle få rätt form och yta.

Innan produktionen industrialiserades hade pressare varit skråorganiserade hantverkare. I Göteborg vittnar gatunamnet Klädespressargatan om den gamla hantverkarpressningen vid ylletillverkning.

Från att ha varit ett mansdominerat yrke blev allt fler kvinnor pressare under mellankrigstiden. En kvinnlig konfektionspressare tjänade bättre än en sömmerska, men arbetet innehöll lyft och fysiskt krävande moment vid pressmaskinen. På konfektionsfabriken Algots i Borås var alla pressare kvinnor på 1930-talet. Uppfattningar om manliga och kvinnliga arbetsuppgifter kan dock vara seglivade: när det efter andra världskriget blev brist på sömmerskor på Algots flyttades de kvinnliga pressarna till sysalen. Istället tog man in män som pressare, och pressare blev därmed åter ett mansdominerat yrke.