Det var en alldeles särskild dag i Kinnekullebygdens historia den dagen på 1860-talet, då snickare Flodin från Fridene och K. Karlsson från Eggby var på väg till Västerplana. Att de kom till Stenhuggaregården på en dag när kalas skulle hållas betydde otur för deras ärende, det hade varit bättre att de varit en vanlig vardag. Ärendet de hade var att beställa gravvård och sedan skulle de gå hem igen. Men de tog hindret med mod och passade på att visa sina medmänniskor frälsningens väg och berättade om den frälsning de själva fått uppleva. Så fick Gud bruka männens besök och denna bjudning till förkunnelse vilket hade det goda med sig att både hjärta och hem öppnades för Guds ord i Västerplana. 

Snart kom predikanter från Fosterlandsstiftelsen och Jönköpings missionsförening på besök och säkert var det många som vid den tiden kom till en levande gemenskap med Gud. De troende började inom kort att samla barnen till en söndagsskola och en arbetsförening bildades för att främja inre och yttre mission. 

Den 14 juli år 1875 var det datum som Västerplana missionsförening eller som det står i stadgarna "Kinnekulle Kristna Missionsförening" bildades. Till styrelsen valdes K.J Törnqvist  (ordförande), J. Nilsson, Svante Apollo, August Sjölander, Per Jaensson och Olaus Svensson. Både församlingens namn och styrelsens sammansättning vittnar om att verksamheten då omfattade större delar av Kinnekullebygden. 

Vid denna tid fanns ingen mer kristen verksamhet på hela Kinnekulle. Föreningen kom vid denna tid att spänna över de många olika socknarna: Forshem, Fullösa, Kestad, Österplana, Medelplana, Husaby, Källby och Västerplana. 

De flesta mötena hölls vid denna tid i Stenhuggaregården, vid vissa tider kunde Västerplana gamla kyrka upplåtas för fria sammankomster. Ibland hände det att det gamla templet var så fullsatt av besökare, att predikanten själv måste praktisera sig igenom fönstret. Behovet av ett eget hus att samlas i blev med tiden allt större och det beslöts att ett missionshus skulle byggas. 

Per Jaensson, stenpatron och ägare till Stenhuggaregården upplät en plats i Västerplana intill sin bostad för en summa av 30 riksdaler.