Pråmar i Göta älvdalen Pråmar i Göta älvdalen

En liten bogserbåt med ett antal pråmar efter sig var förr en vanlig syn på älven. Flera företag, som Lilla Edets och Inlands pappersbruk, Sjuntorps fabriker och Vargöns bruk, fraktade sina råvaror och färdiga produkter från och till Göteborg med pråmar.

Kollastade pråmar vid firman Adolf Bratt & Co vid Majviken i Göteborg. Foto: Varfs- och Sjöfartshistoriska Föreningen i Göta älvdalen. 

Bröderna Harry och Gustav Andersson i Garn startade ett bogserbolag 1920, som sedan övertogs av Harrys son Ralph. De drog ofta pråmar på älven och även upp i Slumpån till Sjuntorp, där det fanns en liten kaj. Trafik på Slumpån blev möjlig efter att vattenståndet höjts mellan Lilla Edet och Trollhättan år 1916.

Göteborgspråmar och pråmlador vid Ringön, Göteborg. Foto: Varfs- och Sjöfartshistoriska Föreningen i Göta älvdalen.

Pråmarnas utseende och storlek skiftade. Vanligast var de s.k. Göteborgspråmarna, som kallades för strykjärn, eftersom formen påminde om det. De var byggda av trä knappt 16 m långa, 5,5 m breda och 1,8 m djupa och hade tvär akter och var flatbottnade. Normalt var de helt öppna, men om lasten behövde skyddas mot nederbörd byggde man en enkel huskonstruktion. En sådan påbyggd pråm kallades för lada. I Göteborg användes pråmar vid lastning och lossning av fartyg.

Beräkningsvis byggdes cirka 3 600 Göteborgspråmar. Många av varven i Göta älvdalen arbetade med tillverkning och reparation av pråmar.