Kommunallagen som trädde i kraft 1977 gav kommunerna ökat självstyre och syftade till att engagera fler i det kommunala beslutandet.  Den stöddes även av den Europeiska konventionen om kommunal självstyrelse. Samtidigt introducerades PPBS (planning and programming budget systems). Ett ekonomiskt redovisningssystem framtaget i USA under 1960-talet. Redovisningssystemet betonade konkurrens och marknad i form av beställare och utförare. Det sammanfattande namnet för att effektivisera den offentliga sektorn blev New Public Management (NPM). I den samtida debatten betonades individen och ett individuellt medborgarskap. Det innehöll antagandet att individer alltid söker maximera sina målsättningar utifrån den situation de befinner sig i.[1] 

Bakgrunden till denna politiska reformideologi var att de offentliga verksamheterna uppfattades som byråkratiska och saknade valfrihet. Vinstdrivna företag antogs vara bättre på förnyelse och innovation.[2]