Socialdemokratiska kvinnoklubben i Göteborg - stiftelsemötet 25 mars var startskottet

I mars 1902 bildades Socialdemokratiska kvinnoklubben i Göteborg. Detta var tio år efter att den allra första socialdemokratiska kvinnoklubben hade startats i Stockholm. Det finns få uppgifter om kvinnoklubbens verksamhet i Göteborg från de första åren eftersom inga protokoll är bevarade innan 1910, men klubben hade redan från starten en viktig roll i rösträttsrörelsen. Jämte Föreningen för kvinnans politiska rösträtt som bildades samma år i Göteborg, var den socialdemokratiska kvinnoklubben i Göteborg mycket viktig i kampen för införande av allmän och lika rösträtt i Sverige.  

Helene Ugland-Andersson, utbildad lärarinna och från Norge, blev första ordföranden. Klubben hade till en början ingen egen lokal, utan mötena fick hållas hemma hos medlemmarna. 1907 deltog en representant från klubben i den första socialdemokratiska kvinnokonferensen som hölls i Stockholm. Många av motionerna som togs upp där handlade, förutom om rösträttsfrågan, om viktiga frågor för kvinnor som frågor om kvinnors rättigheter och lagstiftning i arbetslivet, villkor för mindre bemedlade familjer och barnen, fattigvårdsfrågor, ogifta mödrars ställning i samhället, möjlighet till utbildning för kvinnor, hälsovård i skolorna, daghemsfrågan och insatser mot prostitution. Året 1904 startades Morgonbris som var de socialdemokratiska kvinnornas tidskrift.

Från 1911 blev Nelly Thὒring en av föregångskvinnorna i Socialdemokratiska kvinnoklubben i Göteborg. Nelly var fotograf och drev en fotoateljé i Arbetarföreningens Hus i Göteborg. Hon hade ett stort engagemang i kvinnorättsrörelsen och hon var mycket engagerad i fredsfrågor under dessa år vid första världskrigets utbrott. Hon var också djupt engagerad i livsmedelsfrågor. Under kriget var det en stor brist på livsmedel och hungerkravaller utbröt på flera håll i landet. I maj 1917 startade det s.k Brödupproret i Göteborg. Efter kriget reste Nelly runt på sin motorcykel för att agitera för bildandet av kvinnoklubbar i Göteborg och i resten av landet. Ett drygt hundratal kvinnoklubbar bildades på hennes initiativ. Nelly blev den första socialdemokratiska kvinna som år 1916 valdes in i Stadsfullmäktige i Göteborg och hon var en av de fem första kvinnorna i riksdagen. Nelly Thὒring satt i riksdagen för Göteborgs valkrets åren 1922 – 1928.

Många nya socialdemokratiska kvinnoklubbar bildades

1920 slöt sig 120 kvinnoklubbar samman och bildade Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. De många kvinnoklubbarna som senare startades på 1920- och 1930-talen och som flertalet var anslutna till kvinnoförbundet, hade betydelse för att frågor som var viktiga för kvinnor beaktades i politiska sammanhang. Klubbarna hade också stor betydelse vid den här tiden för att kvinnorna skulle kunna träffas och få nya vänner utanför hemmet. Många av medlemmarna betraktade sig som husmödrar, som visserligen arbetade utanför hemmet och bidrog till familjens försörjning. Det var ofta arbeten som hembiträden och liknande anställningar som de hade i andras hem. Genom kvinnoklubbarna engagerades kvinnorna i olika välgörenhetstillställning och insamlingar.

1940- och 1950-talen var de socialdemokratiska kvinnoklubbarnas storhetstid och många nya kvinnoklubbar bildades dessa två decennier.

Källa  Mer om rösträttsrörelsen i Göteborg går det att läsa i den nyutkomna boken ”Att ge upp har inte övervägts”, Göteborgskvinnor i rörelse/r (Red Lisbeth Stenberg, Makadam förlag, Göteborg 2021). Artikel: Socialdemokratisk kvinnorörelse i Göteborg av Gunilla Fὒrst.

Göteborgskvinnor i rörelse/r är ett projekt som startade 2015 och där närmare trettio rörelseaktiva kvinnor, några av dem forskare, skrivit texter om kvinnorättsrörelsen i tidigt 1900-tal och om 1900-talets kvinnoföreningar och organisationer i Göteborg som de själva tillhör eller står nära. Som ett resultat av detta fleråriga forskningsprojekt publicerades boken ”Att ge upp har inte övervägts” i mars 2021.