Surte glasbruk

Surte är en bruksort vid Göta älvdal och är belägen i de södra delarna av Ale kommun. Surte glasbruk är Surtes äldsta byggnad. Den uppfördes 1862 och var samhällets största arbetsplats mellan 1862   -  1978.  I Surtes glasbruk arbetade såväl kvinnor som män. Även barnarbetet var utbrett. Arbetsvillkoren på bruket var undermåliga, milt uttryckt. Hörsel och kroppsskador tillhörde vardagen. En arbetare kunde tjäna 3 - 4  kronor och var man riktigt duktig kunde man tjäna upp till  5 kronor. För att få ihop vardagen ekonomiskt fick även barnen arbeta. Många barn arbetade utan att få lön och kunde vara så unga som 5, 6 år.  Fattigdomen var utbredd på 1800 talet och det var många familjer som inte hade tillräckligt med mat på bordet.  Eftersom arbetet var fysiskt krävande och maten inte räckte till blev alkoholen ofta ett alternativ till att döva hungern. Alkoholismen var utbredd vilket påverkade både jobb och familj. Det var inte ovanligt att supa bort familjen.

På Surtes glasbruk fanns det många duktiga och begåvade glasblåsare. En av de som skulle bli mycket framgångsrik för sin glasblåsarkonst var Alexander Samuelsson. Vid  20 års ålder lärde sig Samuelson  blåsa glas och samma år for han även till Amerika för att utveckla sina kunskaper inom glasblåsning. Samuelssons begåvning blev tidigt erkänd i USA och den duktiga glasblåsarens rykte spreds till flertalet glasbruk. Han arbetade för det stora företaget  Everett Glass Company i Ohio där hans karriär skulle ta fart på allvar. Som 39-åring tog han dock det känsliga beslutet att arbeta för konkurrenten Root Glass Company i Indiana. Efter hårt arbete och en del motgångar fick Samuelsson 1915 sätta sitt namn på patentet till Coca-Cola flaskan. Han skulle inte bara bli världsberömd för sin Coca Cola design utan även sätta Sverige på kartan inom glasblåstillverkning.

Hemma i Sverige och  på Surte glasbruk gick tillverkningen på högtryck. Många och stora volymer av olika sorters glas exporterades i första hand till  England, Skottland, USA och Tyskland men även till regioner som Sydamerika och Asien. I samband med exporten till exempelvis Sydamerika fick kontoristerna i Surte räkna in mutor i leveransen för att varorna skulle komma rätt. I Västra Götaland hade Göta älv en viktig kommunikationsroll. Det var en viktig transportväg föra att kunna exportera Surtes produkter inrikes. Utnyttjandet av älven underlättade och påskyndade handeln. Varor kunde färdas långa avstånd fast på betydligt kortare tid än tidigare, vilket ökade lönsamheten på både kort och lång sikt. Under 1860-talet och ett par decennier framåt var handblåsning den vanligaste tekniken, men detta skulle snart förändras. 1885 gick nämligen Surtes glasbruk i konkurs men skulle året senare rekonstruera under namnet Paul Melin. Melin var den tidigare chefen för Älvsborgs Regemente. Det nya företaget blomstrade och blev1890 Sveriges största glasbruk. På tidigt 1900- tal effektiviserades tillverkningen av glas genom att man importerade helautomatiska maskiner som exempelvis Owenugnen från USA och den banbrytande Lynchmaskinen. Traditionella arbetsmetoder som handblåsning försvann mer eller mindre helt vilket resulterade i stora varsel. Detta ledde i sin tur till att glasbruket fick läggas ned 1978.