Det flytande kulturarvet
Segel- och ångfartyg var nödvändigt för att, under den industriella utvecklingen, kunna exportera och importera gods. Inre vattenvägar gjorde det möjligt att frakta gods till omlastningsplatser där järnväg tog över eller direkt till hamnar för lastning/lossning av oceanfartyg. Hamnar varv och fartyg utvecklades. Industrin fick fart och därmed sysselsättningen.
I Västra Götalandsregionen finns det fortfarande ett flytande kulturarv från denna period. Det består av skutor som skeppade gods på Vänern, skonare som seglade world-wide som fraktfartyg, fartyg som skeppade last mellan Sverige och kontinenten, engelska kuttrar och fiskebåtar som fiskade på Nordsjön samt ångbåtar som skeppade last och passagerare längs kusterna och i sjöarna.
Föreningarna som idag driver verksamhet med dessa, oftast k-märkta, traditionsfartyg har en spännande historia att berätta om fartygen. Varför fartyget byggdes, vilka trader man seglade på, hur man levde ombord och händelser som inträffat. Föreningarna ordnar ofta öppet skepp och seglingar med passagerare. Det flytande kulturarvet har haft en viktig roll i samhällets utveckling och har en historia som är väl värd att berätta.
Sortering
Färd med Saltskärs käring
En berättelse kring ett sjömärke i det yttersta havsbandet i Norra Bohuslän. Här belyses problematiken hur människor och föremål kommunicerar och påverkar varandra i skapandet av en livshistorisk berättelse.
Berättelsen är baserad på Henrik Alexanderssons, doktorand vid instituionen för historiska studier vid Göteborgs Universitet, artikel "Färd med Saltskärs Käring" från 2014 publicerad i boken "Med hjärta och hjärna: En vänbok till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh" (Redaktörer: Henrik Alexandersson, Alexander Andreeff och Annika Bunz).
Bohuslän Fjällbacka hav land sjömärke Väderöarna
Livet som jungman på skonaren Isolda 1916-1919
Som 15-åring mönstrade Gunnar Osvald på som jungman på skonaren Isolda. Resan han skulle göra var planerad att ta 8 månader, men han kom att stanna ombord i tre år. Allt detta medan första världskriget höll europa i sitt grepp. Denna berättelse baserar sig på Gunnars minnesanteckningar och beskriver livet ombord berättat av en ung pojke. Gunnar Osvald blev senare hamndirektör i Göteborg samt var med och startade Koppartrans, ett oljeraffenaderi i Göteborgs hamn.
Källa: Sidorna 12 till 37 i Gunnar Osvalds minnesbok ‘Från jungman till industriman’.
1916 första världskriget Isolda jungman maritimt kulturarv sjöfart skonare
Mannen som pryglade Evert Taube
Evert Taube arbetade under en period i sin ungdom till sjöss. På en resa till Australien 1908 träffade han på den färgstarke och hårdhänte kaptenen Oscar Huldtgren. Sjöfartsmuseet Akvariets samlingar har ett stort material av bilder, berättelser och föremål från denne kapten.
Australien Evert Taube jungman sjöfart Sjöfartsmuseet Akvariet sjöman yrke
Vänereskadern 2018 - skutor, skonare, kuttrar och ångfartyg
Måndagen den 30 juli 2018 avgcik en fartygseskader, bestående av skutor, skonare, kuttrar och ångfartyg, från Göteborg. Under närmare två veckors tid seglade fartygen på Vänern och besökte följande hamnar: Trollhättan/Vänersborg, Åmål, Mariestad/Lidköping. I hamnarna erbjöds öppet skepp, prova-på-seglingar och massor med aktiviteter på land! Här får du lära känna de fartyg som deltog i Vänereskadern 2018.
2018 ångbåt ångfartyg bogserbåt kutter segling skonare skuta
Porter - ett flytande kulturarv
Klippans kulturreservat i Göteborg bär på många historier, här låg Älvsborgs slott en gång, här startades ett porterbryggeri på 1800-talet och Carnegie porter kan fortfarande avnjutas, även om den bryggs i Falkenberg idag.
Carnegie Flytande kulturarv Göteborg Klippan Porter
Lidköpingsskutan Concordias sista färd
En blåsig oktoberdag 1921 gav sig Lidköpingsskutan Concordia ut på Vänern, lastad med plank och bräder på väg mot Danmark. Men vädret blev snabbt sämre och tradedin var snart ett faktum. Berättelsen bygger på en intervju med en av de överlevande, Carl Fries.
1921 Concordia Flytande kulturarv fraktfartyg Kristinehamn Lidkoping skuta Vänern
50 år - Den sista träfiskebåten
För runt 50 år sedan byggdes den sista träfiskebåten av traditionell typ i Sverige. Därmed var en av 1900-talets mest betydelsefulla industrihistoriska epoker i Västsverige slut.
Följ berättelserna om de anrika fiskebåtsvarven, de mekaniska verkstäderna och de traditionella fiskebåtarna - dessa vita båtar med sina runda skrovformer, råoljemotorer och med fiskeredskapen staplade på däck, som var så karakteristiska för hamnarna längs kusten.
1968 båtbyggarhantverk fiskebåtsvarv svenska trålare träfiskebåtar trähantverk västsvenskt yrkesfiske
Bernt Sandberg tjänstgjorde på HMS Halland
Bernt Sandberg tillbringade sitt yrkesverksamma liv som bilmekaniker. Under 15 månaders värnplikt kom han dock att hamna i den betydligt större maskinen i jagaren Halland. Detta är ett utdrag från hans berättelse, från ett samtal med Maritimans museipedagog i augusti 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
berättelse Fartygsmaskin HMS Halland immateriellt kulturarv intervju jagare Maritiman Värnplikt
Byggnationen av M/S Aniara på Lödöse Varf i Lödöse
I Varvs- och sjöfartshistoriska föreningen i Göta Älvdalen finns medlemmar med stor kunskap kring varvs- och industrihistoria. I deras välordnade historiska samlingar ingår också fantastiskt videomaterial. I denna berättelse kan du ta få en inblick i detta, genom att se en video av byggnationen av M/S Aniara 1963 på Lödöse Varf i Lödöse.
aniara fartyg lödöse sjöfart varv
Ett oväntat möte på havet
Denna berättelse bygger på en film skapad under projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.
1977 film fiske fiskebåt hembygd2.0 Ubåt
Fraktdragare och ångbåtsturer - Dalslands kanal 150 år
I en föränderlig tid och i industrialismens tidiga år blev transportvägar av största betydelse för landets bygder. För nordvästra Dalsland hade redan vid 1840 – 1841 års riksdag framlagts förslag om en blivande kanal, likaså vid flera tillfällen senare. Först 1863 beviljade riksdagens ständer statsanslag till anläggandet. Med öppnandet av Dalslands kanal 1868 skapades nya möjligheter för transporter och resande. Dalslands kanal trafikerades från åren efter invigningen livligt av allehanda transporter. Inte minst kom ångbåtarna att utgöra ett viktigt inslag i båttrafiken. En man som i fotografier har skildrat det omväxlande båtlivet och intressanta kanalmiljöer var kanalkamrer Herman Ahlin på Dalslands kanalbolag i Upperud. Genom hans stora mängd fotografier kan vi lära känna livet vid kanalen från åren innan sekelskiftet och de första decennierna av 1900-talet.
ångbåt båttrafik Dalsland Dalslands kanal Herman Ahlin kanalbolaget kanalfartyg slussar transporter
s/s Nossan af Stallaholm – en ångbåt med historia
Nossan som idag används som passagerarbåt, kommer ursprungligen från Dalarna. Läs mer om en spännande ångbåt.
ångbåt nossan nossebro stallaholm
Tomas Olsson tjänstgjorde på HMS Najad
Tomas Olsson tjänstgjorde som telegrafist ombord på ubåten HMS Najad mellan 1985 och -86. Nedan följer ett utdrag ur den intervju som Maritimans museipedagog hade med Tomas i januari 2018.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
berättelse immateriellt kulturarv intervju Maritiman Örlogsfartyg Ubåt Värnplikt