Berättelser (68 st)
Sortering
Bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening
bryggare Johannes Andersson missionsförening Skara yrkeBerättelsen är skriven av Allan Ahlman i Skara och handlar om bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening. En spännande tid, ett fascinerande människoöde och en förening som lever vidare än idag, 150 år senare.
Den 26 oktober 1872 bildades Skara Stads Missionförening hemma hos bryggare Johannes Andersson vid Skara källa, senare kom den att ombildas till Skara Missionsförsamling som numera är Equmeniakyrkan i Skara. Detta innebär att Missionsförsamlingen är äldre än själva samfundet som bildades under ledning av PP Waldenström år 1878.
Källa: Skriften om "Bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening" av Allan Ahlman tryckt 2022. Skara Gille har fått möjigheten att publicera denna
Tunnbindare
hantverk Kinnekulle Skara tunnbindare yrkeI denna berättelse beskrivs om yrket tunnbindare, ett yrke som har funnits sedan medeltiden och än idag men aldrig blivit en stor yrkesgrupp. De fyllde dock en central uppgift genom att tillgodose behovet av tunnor, fat, såar, karl osv för allt gods som skulle beredas, förvaras och distribueras. .
För att bli tunnbindare finns hantverksutbildningar i Sverige, prognosen att få arbete inom detta skrå efter utbildningen är relativt goda. Som alla hantverk behövs lång läringstid för att bli fullärd om man någonsin blir det. Att arbeta med hantverk innebär att man ständigt lär sig och utvecklar arbetsmetoder, teknik. Både verktyg och material ändras också men inte så mycket.
Källor: wikipedia.se 20230215, kinnekullehembygd.se. skaragille, tunnor.se. Boken Hantverk i Sverige
Kvinnliga yrkesfotografer
fotografer Kinnekulle kvinnor Skara yrkeFotografering var under 1800-talet och början av 1900-talet ett nytt yrke som fängslade många. Detta var ett nytt yrke som inte hade någon koppling till ett visst kön, både män och kvinnor kunde ägna sig åt detta. Många kvinnor jobbade med fotografering för att klara sin försörjning och som i många andra yrken kom fotograferingen att bli ett fritidsintresse.
Berättelserna om kvinnliga fotografer är inte många, tyvärr slutade många med sitt yrke i samband med giftermål. Gifta kvinnor var omyndiga i Sverige fram till 1921.
Källor: www.wikipedia 220315,www.diva-portal.org/smash/get/diva2:426716, privat dokumentation och bilder av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.fotografregistret.se
Stationsskrivare vid järnvägen
järnväg Skara stationsskrivare yrkeDenna berättelse handlar om yrket stationsskrivare som tidigare fanns vid varje station. Stationsskrivaren hade administrativa arbetsuppgifter som låg direkt under befälen på stationen.
Idag är många järnvägsstationer obemannade och resenärerna får klara sig mycket på egen hand. I första hand hänvisas resenärerna till tjänsterna på Internet.
Erik Holm i Skara jobbade som stationsskrivare vid järnvägsstationen i Skara. Han började som 20 åring inom järnvägen i Axvall och var anställd i 49 år.
Källa: Erik Holms barnbarn Margareta Lindström och hennes kusiner Anna-Karin Schöld och Kristina Berry har släktforskat och lämnat materialet till Skara Gille. www.wikipedia.se 20221201
Folkskollärare och folkbibliotekarie
1878-1941 domkyrkoorganist folkbibliotekarie folkskollärare manskör Skara yrkeDenna berättelse handlar om Johannes Lindström, han var verksam som folkskollärare från 1899 - 1941 i Norra Härene, Otterstad och Skara. Johannes hade många intressen och han vurmade för folkbildningen, därför tog han även på sig att vara folkbibliotekarie. Detta var en uppgift som han skötte på egen hand i Skara under många år. Av familjens sju barn blev de sex första barnen akademiker, kanske var detta ett resultat av Johannes folkbildning.
Musiken var även ett av hans stora intresse och detta följde honom genom livet
Källa: Barnbarnen Margareta, Lars och Sven Lindström har berätta om Johannes och bilderna är lånade av dem. Information om folkskollärare och skolbibliotekarie är från www.wikipedia.se 20221113
Mannen som pryglade Evert Taube
Australien Evert Taube jungman sjöfart Sjöfartsmuseet Akvariet sjöman yrkeEvert Taube arbetade under en period i sin ungdom till sjöss. På en resa till Australien 1908 träffade han på den färgstarke och hårdhänte kaptenen Oscar Huldtgren. Sjöfartsmuseet Akvariets samlingar har ett stort material av bilder, berättelser och föremål från denne kapten.
Brandkåren och brandmännen- ett yrke i förändring
brand brandman brandsoldat räddningstjänst Skara yrkeMånga småpojkars dröm är att bli brandman och så har det varit under lång tid.
Att arbeta som brandman är ett yrke som under lång tid funnits, elden har varit en tillgång men också en fara för oss människor. Denna berättelse skildrar brandväsendet i Skara över tid och hur yrket har förändrats.
Beskriver även några större bränder i Skara och strax utanför som satt sin prägel på staden och brandförsvaret.
Källa: Ur boken Skara Brandförsvar 1899-1999 har texterna hittats. Fotografier från www.digitalamuseum.se, Räddningstjänsten Skara, Skara Gille, nytagna bilder Freddie Wendin. Blandade artiklar från Skaraborgs Läns tidning
Haglunds smedja och vagnmakeri i Skara
1880 haglund Skara Smedja vagnmakeri yrkeHaglunds smedja och vagnmakeri i Skara startade 1880 och fortsatte fram till 1930-talet. Grundaren var John August Haglund. En av hans söner, Nils skickades till Amerika för att lära sig mer om tillverkningen och att utvecklade den. Hemma i Sverige hade John August hört talas om löpande band principen, hur kunde denna implementeras i hans verksamhet?
Berättelsen är gjord och berättad av Per-Olof Agerborn (barnbarn till Nils Haglund)
Källa: Privata bilder från P-O Agerborn. Nytagna foton Freddie Wendin samt från www.digitalamuseum.se . Intervju med Per-Olof den 9 mars 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin
David Bergman - brandchefen med många järn i elden
1947 brandchef brandkår domkyrkan Skara yrkeDavid Bergman, född och uppvuxen i Skara, kom att bli en av Skara stads profiler. David var brandchef och vid brandkåren i 53 år men han var också känd för sitt idrottsengagemang. Atlet och inte minst tandatlet stod på agendan. Han var en av dem som startade Skara Idrottsförening och grundande även Skara Gille.Hans största bragd var dock när han och hans manskap räddade Skara Domkyrka år 1947.
Denna berättelse handlar om David Bergman och hans arbetsliv varvat med föreningslivet. En liten man till sin längd, men en stor man i Skara genom alla sina insatser.
Källor: Skara Gilles årsbok samt www.hembygd.se/admin/skara-gille/edit/(plats/313707/person/399909). Artiklar från domkyrkobranden 1947 SKlt 1987
Bankdirektören som åkte berg och dalbana
bankdirektör föreningsliv fotboll handboll läroverk politik Skara yrkeLeif Nordh från Skara var under många år bankdirektör på Skaraborgsbanken och avslutade sitt yrkesliv som fastighetsmäklare.
Denna berättelse skildrar Leifs aktiva liv från barndomen, skolan, idrotten, arbetslivet och många uppdrag inom föreningslivet. Upplevelser och händelser i livet som kom att ha avgörande betydelse när Leif tog olika vägar i livet. Berättelsen handlar också om de människor som fanns i Leifs liv och som kom att påverka honom fram till idag.
Intervju med Leif i dec. 2021 och jan 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin. Privata foto, tidningartiklar som Leif delat med sig
Rut Liljas memoarer - ett arbetsliv inom äldrevården från förr
1910-1960-tal äldre Kinnekulle liv vård yrkeDetta är berättelsen om Rut Lilja född 1909, uppvuxen på Kinnekulle och hur hennes liv utvecklade sig. Rut kom att arbeta inom äldrevården hela sitt yrkesverksamma liv. Arbetet inom vården var på denna tid oreglerat, som anställd arbetade och bodde man på boendet, med endast några få dagars ledighet under året. Att arbeta inom vården förr i tid var ett "kall", sa man tidigare. För Rut var valet inte självklart, men hon kom tidigt att få vårda sina anhöriga som hade behov av vård och omvårdnad.
Berättelsen är skriven i "Jag-form" efter Ruts memoarer som lämnades till Kinnekulle Hembygdsförening för avskrift samt ett antal fotografier.
Inledning till Rut Liljas memoarer
Många gånger har jag tänkt försöka skriva lite om det jag kommer ihåg från mitt snart 70-åriga liv. Det har blivit inne liksom att skriva sina memoarer men jag skriver för mig själv.
Jag har en almanacka för 1909 och jag ser att jag är född på en lördag den 17 juli 1909.
Jag föddes hemma i Kärrgården som alla barn på den tiden. Barnmorskan hette Judith Lexén Aronsson, jag var visst en av de första bebisarna hon tog emot.
Skara Flyttningsbyrå/Westflytt- flyttkarlar behöver inte gå på gym
1940-tal bohag flyttningsbyrå Skara transporter yrkeDetta är berättelsen om Skara Flyttningsbyrå som startade år 1946 i Skara av Oscar Johansson. Idag ägs företaget av barnbarnet Magnus Holmberg och det är nu tredje generationen som sköter flyttningsuppdrag mm.
Oscar byggde upp flyttningsbyrån från grunden, inga flyttbussar fanns att köpa så innan företaget kunde starta fick Oscar bygga om fordon och anpassa dem till flyttningstransporter av olika slag.
Intervjun gjordes med nuvarande ägaren till Skara-Lidköpings Flyttningsbyrå/Westflytt Magnus Holmberg och hans mor Lisbeth Holmberg, lördagen den 13 november 2021. Lisbeth är dotter till Oscar och Dagmar Johansson grundare till företaget.
Källa: Privata foton från Lisbeth Holmberg samt avskrifter från tidningsartiklar om företaget och dess ägare ur Skaraborgs Läns Tidning den 28 dec. 2021. Magnus och Lisbeth Holmberg berättade om dåtid och nutid. Text nytagna foton: Lena Brodin och Freddie Wendin
Bröderna Nyströms Bageri i Skara
1940-1960-tal bageri Lidkoping nyströms Skara yrkeDenna berättelse handlar om Bröderna Nyströms Bageri i Skara, hur de startade sin verksamhet och hur utvecklingen av bagerinäringen kom att förändras över decennier. Den industriella tillverkning kom att slå hårt mot branschen.
Under en period på 1960-talet fanns ca 10 bageri i Skara, idag finns två bagerier/konditorier med egen tillverkning av både bröd och konditorivaror.
Källa: Zeth Nyström son till Egron Nyström och en av delägarna till Bröderna Nyströms Bageri Egron har skrivit en artikel i Skara Gilles årsbok 2020-2021 och bidragit med foton och information om bageriet. Foton från Lidköping från www.lidköpingsnytt.nu och Facebook, nytagna foton från Skara Freddie Wendin
Sme´n Rydell - tusenkonstnären från Skara
Gösta Rydell Skara smed smide yrkeSmed är ett begrepp som täcker flertalet av olika yrken, t.ex. konstsmed, bronssmed, guldsmed och industrismed. Smeder i industrin eller på mindre smidesverkstäder och byggen tillverkar olika detaljer i metaller såsom rostfritt stål, svartjärn och aluminium. Full kompetenta smeder är lite av tusenkonstnärer och behärskar oftast flera olika svetstekniker, olika material och har visst konstruktionskunnande och klarar att räkna på kurvor och vinklar. Konstsmeder är formgivare och tillverkar bl.a. ljuskronor, grindar, skulpturer och inredningsdetaljer.
Denna berättelse handlar just om en smed, Gösta Rydell från Skara. Yrkesbeskrivningen smed passar som handen i handsken på Sme´n Rydell.
Källor: Intervju och privata foton av döttrarna Ann-Kristin, Yvonne och Annette Rydell, arbetskamrat Kjell Evert Tiverman,, arbetsfoton av kollegan Allan Andersson vid Skara kommun samt nytagna foton Freddie Wendin, text Lena Brodin
Från metallarbetare till riksdagsman
1970-2010-talet metallarbetare politik riksdagsman Skara yrkeKjell Nordström i Skara var nog den sista riksdagsman med 9-årig grundskola. Hans liv som metallarbetare, aktiv inom föreningslivet kom att avslutas efter 44 år inom politiken.
Denna berättelse handlar om Kjell Nordström hur han som arbetargrabb tog sig till riksdagen. Han är den andre av tre generationer hos Nordströms i Skara som innehaft rollen som kommunalråd i staden. Även systern Barbro har axlat denna roll.
Källor: Intervju med Kjell Nordström den 22 september 2021 av Freddie Wendin och Lena Brodin, foto Freddie Wendin
Thorsbergs Stenhuggeri - en stenhård bransch
1890-tal hantverk kalksten Kinnekulle stenhuggeri yrkeStenhuggerinäringen på Kinnekulle har 1000-åriga anor. Som mest har det funnits nio stenhuggerier, Thorsbergs Stenhuggeri är det enda som finns kvar. Anläggningen ligger i Skagen ca en kilometer söder om Gössäter, mellan de båda vägarna mot Österplana.
Företaget startade på 1890-talet och har gått i arv inom släkten Thor. Femte generationen Thor jobbar nu i företaget där bryts sten i det egna stenbrottet och tillverkas specialbeställda produkter av sten. Det importeras även marmor och granit från Italien. Stenprodukter och andra naturmaterial som inredningsmaterial och i utemiljöer har blivit självklara val för kunderna. Produkter från en bransch där miljötänket hos kunderna slagit igenom.Denna berättelse handlar om stenhuggeriet och dess utveckling från slutet av 1800-talet och fram till idag.
Källa: Industriminnen i Götene kommun, Erik Juhlin och Bengt Spade 1978. Thorsbergs hemsida www.thorsbergs.se samt Instagram. Artikel ur tidningen Äntligen sept. 2019 av Jenny Sundmark och foto Jenny & Martin Frick
Överliggningens "grand old dame"
1873-1949 Hulda Rodén järnväg överliggning övernattning Skara yrkeDenna berättelse handlar om Hulda Rodén i Skara som bodde strax intill järnvägsstationen och erbjöd kost och logi till anställda vid järnvägen. För den åkande personalen, det vill säga lokförare, lokeldare, konduktörer m.fl. fanns på olikajärnvägsstationer överliggningsrum. På grund av tjänstgöringsschema som omöjliggjorde övernattning i hemmet var detta en nödvändighet.
Hulda föddes 1873 och dog 1949. Hon var en kvinna som respekterades av såväl ung, gammal, fattig som rik i Skara. Hon hade också förmågan att se in i framtiden och bota svårt sjuka.
Källa: Artikel av Rolf Johansson ur boken”Smalspårsepoken i Skara”. Hulda var Rolfs mormor
Mejerskan - ett kvinnoyrke som blev männens
Kinnekulle livsmedelsproduktion mejeri mejerska yrkeDenna berättelse handlar om yrket mejerska, ett yrke som och kom att så gott som försvinna under några decennier. Mejerskan hade en viktig roll i hanteringen av mjölk. Från början skötte hon hela processen från mjölkning till förädlingsarbete. Mjölken är en nyttig produkt som krävde nedkylning för att den inte skulle gå till spillo. Geom förädling av mjölken till olika produkter som smör, ost, yoghurt, mese etc. kunde den tillvaratas och hållbarheten förlängas.
De små lokala mejerierna utvecklades till stora andelsmejerier och tekniken utvecklade arbetet. Därmed övertog även männen arbetet inom mejerierna och kvinnorna försvann.
Källa: www.arla.se. www.wikipedia.se 20200623. www.isof.se/matkult/mjolk.html.www.yrkeshögskolan.se, torehartung.se/artikel/ost-i-skaraborg. Studien "Från mejerska till mejerist: en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess" av Lena Sommestad. Boken "Skara efter 1900", avsnitt Ostmässan. www.digitalmuseum.seprivata foton Freddie Wendin.
Väderobservatörer förr och nu
Kinnekulle meteorologi SMHI väderobservatör Västerplana yrkeVäderobservatörerernas yrke har under åren förändrats en hel del. Arbetet förr innebar att man var mycket bunden, de täta observationerna skulle göras alla dagar året runt. Var 3-4:e timme dygnet runt skulle det rapporteras in.
Tekniken har kommit för att underlätta väderobservatörernas roll. I denna berättelse får du veta mer om SMHIs historia och väderobservatörernas arbete förr och nu.
I denna berättelse har information tagits ur Judit Martins dokumentation. Judit var observatör mellan 1983-1995 vid Zinkgruvans väderstation. Hon älskade att skriva och uppmanades att skriva om yrket väderobservatör, ett yrke som kom att förändras mycket och till stor del försvann. Allan och Sven Gustafsson i Västerplana, morbröder till mig (Freddie Wendin) var också väderobservatörer mellan 1965-1991, 26, 5 år med felfri rapportering gjordes var 4:e timme dygnet runt år efter år.
Källa: SMHI.se, privata foton Freddie Wendin, bilder med okända fotografer. Judit Martins dokumentation "var tredje timma - livet som väderobservatör"
Sista skiftet – om arbete, vardag och nedläggningen av Electrolux i Mariestad
2017 arbetsliv Elektrolux Mariestad vardag yrkeVille man jobba där? Nej, där ville man verkligen inte hamna. Man undvek det. Sökte arbete på de mest svårtillgängliga passen så att man skulle få ett negativt besked. Stack därifrån under en pisserast, så fort tillfälle gavs. Man ville inte dit. Man ville därifrån. Men ändå stannade många kvar. Den där hemska fabriken visade sig vara något annat. En stor arbetsplats, ogreppbar och bullrande, men också en något som kunde ge trygghet och en stadig inkomst, fasta tider, struktur, vänner och yrkesstolthet.