Berättelser (21 st)

Sortering
DSCF2248.JPG

Ballograf AB - en pennfabrik i Göteborg

Bakgrunden till detta unika företag i Göteborg är en fascinerande och gripande historia som placerar Ballograf i den europeiska 1900-talshistorien.Ballograf är unikt som den enda penntillverkaren i Sverige och produkter som Epoca och Desktop är klassiska. Men länge var bolagets historia okänd förutom att grundaren hette Eugen Spitzer. Genom ett historiskt arbete initirerat av Ballograf kunde bolagets spännande historia tas fram och presenteras för första gången 2019.
311879014_575410954584897_7949385800532082773_n.jpg

Måltidsbricka från Lillhagens sjukhus

På Medicinhistoriska museet kan du ta del av hur synen på sjukdom och hälsa har förändrats genom tiderna. Omvälvande upptäckter har lett till både framsteg och bakslag. Vetenskap har fått stå mot kultur och tradition. Idéer och ideal har inspirerat, men också hindrat den medicinska utvecklingen. Museet delar med sig av föremål från sina samlingar och berättelserna bakom dessa. Den här gången är det en måktidsbricka från Centralköket på Lillhagens sjukhus som står i fokus.
Vinga.png

Historiens skuggor: Vinga - mitt i världen

I projektet Historiens skuggor skapades 24 st animerade skuggfilmer som lekfullt presenterar människor och händelser ur västsvensk historia med ett personligt tilltal av filmcurator Jonas Myrstrand. Ett samarbete mellan Västarvet, Studio Jox och Kultur i Väst.
Järntorget.png

Historiens skuggor: Järntorget - händelsernas centrum

I projektet Historiens skuggor skapades 24 st animerade skuggfilmer som lekfullt presenterar människor och händelser ur västsvensk historia med ett personligt tilltal av filmcurator Jonas Myrstrand. Ett samarbete mellan Västarvet, Studio Jox och Kultur i Väst.
stigberget.png

Historiens Skuggor : Stigberget - att lämna eller lämnas...

I projektet Historiens skuggor skapades 24 st animerade skuggfilmer som lekfullt presenterar människor och händelser ur västsvensk historia med ett personligt tilltal av filmcurator Jonas Myrstrand. Ett samarbete mellan Västarvet, Studio Jox och Kultur i Väst.
GhmB_16216.jpg

Porter - ett flytande kulturarv

Klippans kulturreservat i Göteborg bär på många historier, här låg Älvsborgs slott en gång, här startades ett porterbryggeri på 1800-talet och Carnegie porter kan fortfarande avnjutas, även om den bryggs i Falkenberg idag.
fonograf.png

Annorlunda spegling av ett museum

En låååång vägg med gamla radioapparater. Framför den, folkmusikgruppen Firas bör med riggade mikrofoner. Platsen är Radiomuseet på Hisingen i Göteborg och det ska bjudas på en timmes konsert med tre proffs. Man sitter hemma i soffan en vanlig södagskväll, det är april 2021, och blir här bjuden på denna överraskning. Mot fonden av allsköns sändare av ljud rullar här en resa igång som ska få hyllorna att dansa.
ForsviksBruk.jpg

För rösträtten - Socialdemokratiska Kvinnoklubbar i Forsvik och Göteborg

Vid sekelskiftet 1900 växte en stark rösträttsrörelsen fram i Sverige med kamp för kvinnors rättigheter att få rösta i allmänna val och att kunna vara valbara till politiska församlingar. Engagemanget i rösträttsrörelsen var också ett arbete att över lag förbättra levnadsvillkoren för kvinnor och barn. 1902 bildades en av de första socialdemokratiska kvinnoklubbarna i Sverige, Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb. Denna blev mycket viktig i kampen för införande av rösträtt till kvinnor. Flera kvinnoklubbar startades med åren runt om i Västsverige och 1944 bildades den livaktiga socialdemokratiska kvinnoklubben i Forsvik.
IsverketFörstaA.jpg

Ishuset på Björkö

Längst ut på hamnpiren på Björkö i Göteborgs norra skärgård ligger Björkö Ishus - ett ishus och magasin som länge hållit den stora fiskeflottan i skärgården med is.  Ishantering var tidigare en omfattande verksamhet, som försörjde många tusentals människor längs västkusten och Oslofjorden, och vid Vänernområdet. Att bevara färsk fisk med naturis har förekommit under lång tid, men blev ännu viktigare när fisket expanderade och långväga fisktransporter till kunder runt om i landet blev vanliga.
A Hedlunds specerier, Uddevallaplatsen 1943, exteriör.jpg

Anna Hedlund - en livsberättelse

Antastad av en pedofil på biograf som nioåring. Tuff vistelse på Sahlgrenska sjukhuset. Far och syskon dog. Detta drabbades Anna Hedlund av under sin uppväxt i början av 1900-talet. 1922 startade hon speceriaffär i Göteborg tillsammans med sin man Gunnar Hedlund. Livet blev då lättare och makarna Hedlund drev tillsammans affärsrörelser fram till 1956. Även musiken blev en viktig del i deras liv. Text: Thomas Attnäs, barnbarn till Anna Hedlund
idrottsälskarenjanoscarsson.jpg

Idrottsälskaren Jan Oscarsson

Ta del av idrottälskaren Jan Oscarssons minnen från Trollhättan, Göteborg och Bohuslän.
Epidemisjukhuset.jpg

Epidemisjukhuset i Göteborg

Epidemisjukhuset i Göteborg anlades 1886 och var verksamt till 1970. Därefter tog Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset över lokalerna. Verksamheten flyttades med tiden till andra platser och paviljonger på området stängdes ner. 1987 flyttade föreningen Konstepidemin in i lokalerna. Innehållet här är en del av projektet KOM - Konst och medicin - som lyfter fram ett osynligt kulturarv och skapar en konstutställning på Konstepidemin med öppning 2021. Projektet är ett samarbete mellan föreningen Spotcity, Kulturarvsakademin, Konstepidemin, Göteborgs Universitet, Medicinhistoriska museet, Centrum för kritiska kulturarvsstudier (GU) och Folkuniversitetet. Projektet är pågende och nya berättelser läggs löpande till. Kontakta Richard Widerberg, richard@riwid.net, för mer information.
Levin.jpg

Störst på strängaspel – Herman Carlson Levin

I början av 1950-talet var Herman Carlson Levins musikinstrumentfabrik Europas största. Ändå är det ett av Göteborgs mindre kända men framgångsrika industriföretag. Idag, när fler människor än nånsin spelar gitarr, är firman på Kvillegatan på Hisingen tyvärr historia. Men den som äger en Levingitarr idag är rädd om den, för det är ett kvalitetsinstrument rakt igenom.
Storgatan 1872.JPG

Storgatan i Göteborg

Storgatan i Göteborg är inte särskilt  omskriven i göteborgskällorna, till och med namnet har varit omtvistat. 1867 fick gatan sitt namn, men redan 1882 föreslogs en namnändring eftersom namnet ansågs vara småstadsaktigt - enligt anteckning i Svensk etymologisk ordbok från 1922, Elof Hellquist. Och trots sina dryga 18 meter i bredd har Storgatan förblivit något av en bakgata.
Göta älv och Norra älvstranden med Götaverken mm foto Sanja augusti 2015 liten.jpg

Göteborg - en stad i evolution

Göteborgs största förändring, sedan staden grundandes 1621, var kanske inte saneringarna på 1960-talet utan rivningen av befästningsmuren som påbörjades efter ett beslut 1807. Raseringen av försvarsmurarna och anläggandet av det gröna bältet runt vallgraven, en boulevard kallad Nya Allén, skapade ett mycket karaktäristiskt drag. Den fysiska omdaningen av staden är också tydlig genom Vasastadens plan från 1860-talet. Den nationella byggnadsstadgan som medgav att alla städer skulle upprätthålla en stadsplan fastställdes först 1874. Så Göteborg var en föregångare. Till industrialismens stad hörde en lång rad nya stadsbyggnadsuppgifter. Göteborg fortsätter att förändras och somliga säger att staden har passerat övergångsfasen mellan industriellt och post-industriellt samhälle. Det industriella samhället har dock lämnat ett stort avtryck. Mer än två tredjedelar av den fysiska staden som är synlig idag byggdes inom loppet av ett halvt sekel. Här är en kort berättelse om utvecklingen mot ett industrisamhälle och om dess spår i stadens landskap. 
Tillverkningsbok för remmar av kamelhår

Ett nedslag i Göteborgs Remfabriks arkiv

I samband med att Göteborgs Remfabrik lades ner och omvandlades till ett industrihistoriskt museum, bestämdes också att fabriken arkiv skulle bevaras för framtiden. Arkivet levererades 1989 till Landsarkivet i Göteborg och är tillgängligt för alla.
numrerade kranar fd Götaverken mindre.jpg

Kranar vid Göta älv i Göteborg

Kranarna på Götaverken är mycket betydelsefulla kulturhistoriska värdebärare i det som tidigare var en varvsmiljö. Av stadens tidigare över 200 hamn- och varvskranar återstår idag bara en handfull. De förstärker och förtydligar områdets och Göteborgs industrikaraktär, samtidigt som de bär egna värden.
i proggens spår.jpg

Proggen och staden, Göteborg

I slutet av 1960-talet bildades de första grupperna inom Proggen. Det är något speciellt med Göteborg och musiklivets historia i staden. Musiklivet spirade under 1960- och -70-talen i stadsdelar under omvandling och där unga människor hade möjlighet att samlas och uttrycka sina åsikter.
gasklockan.jpg

Klockan är slagen

1776 fanns det 52 gatlyktor i Göteborg. 70 år senare, 1846, hade mängden gasdrivna gatlyktor ökat till 122 stycken. Göteborg var först med gaslyktor i Sverige, och produktionen hölls i ett gasverk vid Rosenlund. 1933 färdigställs den nuvarande gasklockan, den som från början naturligtvis kallades för Nya Gasklockan. En stor del av hushållen i Göteborg var beroende av gasen härifrån, och det var inte förrän moderniseringen av energisystemet innebar en övergång till naturgas som Gasklockans produktion upphörde. Sedan 1993 har byggnaden stått overksam, men istället alltmer blivit en symbol för Göteborg.  Berättelse skriven av Kent Fingal
P5120230.JPG

Gårda

Berättelsen om en stadsdel i ständig omvandling från ca 1600 till 2016.