Prisma Västra Götaland

Tema:

Varvsnäringen

Det var de fylliga skroven och dunket från tändkulemotorerna

För ett halvt sekel sedan byggdes den sista träfiskebåten av traditionell typ i Sverige. Fiskebåten var GG 254 Tel Aviv som byggdes 1968 och levererades 1969 till Hönö Röd, ett litet fiskesamhälle i Göteborgs norra skärgård.

Tillverkningen av den traditionella träfiskebåten blev en viktig epok i den svenska industri- och hantverkshistorien. Vid en stor mängd varv längs kusterna och vid större insjöar och vattenleder byggdes fiskebåtar till fiskerinäringen. Byggandet av den moderna fiskebåten - motorbåten - tog sin start i början av seklet 1900. Då introducerades båtmotorer för fiskebåtar och man behövde nu inte segla eller ro ut till fiskeplatserna. Ett nytt havsfiske längre ut från kusterna blev allt viktigare. Framdragandet av järnvägen genom landet medförde också att fiskefångsterna kunde transporeras till en större marknad och det fanns en större efterfrågan på fisk.

Under 1900-talet byggdes träfiskebåtarna allt större och fick kraftigare motorer. Nya fiskeredskap introducerades och fiskebåtarna blev utrustade med mera avancerad utrustning. Under 1930-, 1940- och 1950-talen hade de bohuslänska träfiskebåtsvarven goda tider med många beställningar på nybyggnationer av fiskebåtar till fiskelag i skärgården. Och under 1940- och 1950-talen byggdes också många fiskebåtar till utlandet, som en stor beställning till den isländska fiskeflottan. 

Ett hotat kulturarv 

Idag är den traditionella träfiskebåten med sina fylliga och vitmålade skrov allt mindre vanlig längs kusterna. I kustsamhällena runt Smögen - fiskecentrat där en gång Bohusläns största fiskeflotta fanns - är inte många träfiskebåtar registrerade. Moderna ståltrålare som flertalet beställts från utlandet, är nu den mest förekommande fiskebåten. Göteborgs skärgård med alla sina öar har idag det största tonnaget. Det är också ett fåtal av de tidigare träfiskebåtsvarven som fortfarande är i drift - men av dessa varv återfinns några av de mest framgångsrika företagen i Västsverige. Nu med en modern och omfattande verksamhet inom den marina branschen.

Sverre_fiskebåt_Foto Curt S. Ohlsson.jpg

50 år - Den sista träfiskebåten

För runt 50 år sedan byggdes den sista träfiskebåten av traditionell typ i Sverige. Därmed var en av 1900-talets mest betydelsefulla industrihistoriska epoker i Västsverige slut. Följ berättelserna om de anrika fiskebåtsvarven, de mekaniska verkstäderna och de traditionella fiskebåtarna - dessa vita båtar med sina runda skrovformer, råoljemotorer och med fiskeredskapen staplade på däck, som var så karakteristiska för hamnarna längs kusten.

Ämnesord:

Övarvet Bild 4B.jpg

Ö-varvet - Traditionsrikt företag i Öckerö

I Öckerö hamn finns ett traditionsrikt företag – Ö-varvet. 2016 firade företaget 100 år av att grundaren Ernst Backman anlade en upphalningsslip för fiskebåtar här och startade varvsverksamhet. Idag drivs Ö-varvet av fjärde generationen Backman och är en marin bolagsgrupp som även har etablerat sig med varv på ost- och sydkusten.  

Ämnesord:

Sverre1.jpg

Sverre Varv & Mek. Verkstad vid Göta Älv

Sverre Varv & Mek. Verkstad kom att bli känt som ett högklassigt lustbåtsvarv, lämpligt beläget vid Göta älv och i Hisings Kärra i norra delen av Göteborg. Vid varvet fanns en modellverkstad där fartygsmodeller tillverkades, men också populära träleksaker. Varvet hade genom sitt tekniska utvecklingsarbete dessutom en stor betydelse för den varvsindustri som nyproducerade träfiskebåtar. Fortfarande kan man skönja den tidigare rymliga hamnbassängen som hörde till varvet alldeles söder om Angeredsbron.

Ämnesord:

DonsöVarv_Bild 3.jpg

Donsö varv - rederimiljö i Göteborgs skärgård

Vid Donsö varv i Göteborgs södra skärgård byggdes under åren mellan 1927 och 1937 fjorton större fiskefartyg. Den allra största delen av dessa beställdes av fiskelag på Donsö eller näraliggande Styrsö och Vrångö. På 1940-talet hade Donsö den största fiskeflottan i södra skärgården och ett stort antal fraktfartyg hade också hemmahamn här. Donsö var redan då en viktig rederiort. Donsö varv var en mångsidig och viktig serviceanläggning för fiske- och fraktfartyg. Vid de tre slipar som fanns på varvet från mitten av 1950-talet sliptogs ca 300 fartyg per år och varvet blev också känt för sina ombyggnader som utfördes på tank- och stålfiskefartyg.  

Ämnesord:

Knippla_Personalbild_Egon Svenningsson.jpg

Knippla Skeppsvarv - Fiskebåtsvarv i Göteborgs norra skärgård

Knippla Skeppsvarv på Källö-Knippla i Göteborgs norra skärgård byggde en ansenlig mängd moderna fiskefartyg. Båtarna levererades till de många fiskelagen i skärgården runt omkring. Vid varvet fanns också service till fiskelagen som sliptagningar och reparationer, och en del större ombyggnader av fiske- och fraktfartyg. Båtbyggarna vid Knippla Skeppsvarv kom de allra flesta från Bohuslän och var kända för sina gedigna hantverkskunskaper - några av dessa hette Oscar Svenningsson, Sigward Carlsson, Georg Jalming och Alvar Karlsson.  

Ämnesord:

KungsvikenFoto3Kajsa.jpg

Einar Karlssons varv i Kungsviken - Orust

Einar Karlsson och hans varvsrörelse var välkänd i Bohuslän. Det var 1935 som Einar startade ett båtvarv i Kungsviken på nordvästra Orust och företaget drevs på samma plats fram till 1963. Varvet hade en stor kundkrets och var känd för sina gedigna båtbyggeri- och verkstadsarbeten. Några år senare, året 1966, återvänder Einars son Gösta Dahlborg till Kungsviken och startar en varvsverksamhet i samma lokaler under firmanamnet Dahlborgs Slip och Mekaniska. Varvet utförde översyns-och reparationsarbeten av fiskebåtar och färjor, och utförde mekaniska arbeten åt kunderna. På senare år hade företaget också vinterförvaring av segel-och motorbåtar och utförde vissa legoarbeten som tillverkning av propelleraxlar.    

Ämnesord:

SjötorpsvarvLidan.jpg

Sjötorps Varv - Inlandsvarv vid Vänern

Runt Vänern fanns under 1800- och 1900-talen ett flertal skeppsvarv. Ett av de mera kända träskeppsvarven var Sjötorps Varf. Vid den västgötska orten Sjötorp, där Göta kanal mynnar ut i Vänern har det byggts skepp, fartyg och båtar under många år, även innan kanalen anlades. Enligt skriftliga källor är det känt att en varvsplats i Sjötorp fanns redan på 1740-talet, däremot blev ortens och varvets storhetstid i anslutning till byggandet av Göta kanal. Som klassiskt skeppsvarv var Sjötorps varv i drift långt in i modern tid och skeppsbyggnadsverksamheten upphörde först år 1976.

Ämnesord:

SkredsvikförsätsbildFoto Gunnar Bornmalm.jpg

Bröderna Olsson & Co Båtvarv , Skredsvik

I Bohuslän fanns under 1900-talet många skeppsvarv som var specialiserade på att bygga fiskebåtar med träskrov. Flertalet av dessa låg i de större fiskelägena, där många hade etablerats i anslutningen till motoriseringen av fiskebåtarna runt förra sekelskiftet. Dessförinnan var fiskebåtsvarven till största delen lokaliserade till de inre delarna av fjordarna och till Tjärnö socken i norra Bohuslän, där det fanns en riklig tillgång på trävirke i form av ek, bok, furu och gran.  Bröderna Olssons Båtvarv i Studseröd, i mellersta Bohuslän vid Gullmarsfjordens inre del – vanligen kallat varvet i Skredsvik, var ett av få fiskebåtvarv som blev kvar i inlandet. Här byggdes många fiskebåtar under 1900-talet till svenska och utländska fiskelag. Det var också här som den sista och största träfiskebåten av traditionell typ byggdes i Sverige.

Ämnesord: