Ytterligare insatser - K-banan

Ytterligare insatser

Nu var det alltså skolorna, eleverna och deras resande under höst- och vårterminer
som var räddningen. Vad gör vi för att öka resandet under sommarlovet?

Länsstyrelsen var delaktiga i flaggprojektet med bidrag och upptäckte att det stora kulturprojektet bidrog till en ökad turistström till kommunerna Lidköping, Götene och Marietad. Och i samma veva beslöt staten att Sveriges länsstyrelser fick använda utvecklingspengar till kultur. Skaraborgs och Kristianstads län var först ut att bevilja medel för kulturprojekt, och länsstyrelsen i Mariestad beslutade att bli huvudmän för ett nytt kulturprojekt året därpå 1994.

K-Banan

350 konstnärer från Sverige, Finland, Estland, Litauern, Tyskland och Danmark bjöds in till ett Ars Baltika projekt. Konstnärerna fick en ölburk recyklad till en aluminiumplåt i formatet 80 x 120 cm, gyllene snittet, för att fritt gestalta ett verk. Formatet är detsamma som en europapall och var det yttersta måttet för paketsändningar. Aluminiumplåten sponsrades precis som bockning av plåtarna.

Vi sände ut fler än 400 plåtar i bubbelplats och vellpapp, material som kunde användas vi returneringen av de färdiga verken. Konstnärerna fick även en liten plåt som skulle fungera som skissunderlag för katalogen, precis så som vi gjorde till flaggkatalogen.

Såväl skisser som färdiga verk skickades till min adress, vilket gjorde att vi även räddade lantbrevbärarens rutter. Det var tänkt att vi skulle få ett fåtal samlingspunkter på Kinnekulle för posten.

De färdiga verken monterades i min trädgård på järnställningar som förankrades i marken längs Kinnekullebanan. Detta var en arbetsmarknadsåtgärd med montage av konsten men även skötsel av stationsområdena och koll av utställningen.

Det blev många verk och dessa placerades ut längs Kinnekullebanan från Mariestad via Kinnekulle till Lidköping och därefter även ute på Läckö. Det var ett måste då såväl länsstyrelsen som landstinget bidrog med verksamhetsbidrag till slottet som hade tappat besökare under de senare åren.

Intresse från när och fjärran

Nord Deutsche Rundfunk NDR gjorde två tiominutiga TV-program kring projektet och regionen. Flaggprojektet visades fem gånger i tysk TV och en gång i Kanada och en gång i Australien. Programmet om området Kinnekulle, Kinneviken och Läckö slott sändes året därpå. I programmen deltog kulturarbetande från regionen.

Björn Englund en tysk före detta “Bildungsminister” (tilltänkt Bundesminister)och initiativtagare till Ars Baltika invigde utställningen med pompa och ståt. Specialtåg “Krösatåg” från Skåne kom upp extra för att transportera konstnärer och besökare mellan Mariestad och Lidköping. En engelsk kammarorkester spelade i Forshem där konstnärerna picknickade, mat från Forshems gästgiveri, mellan tågen.

Tågförarna blev invigda i vad som fanns längs bannan och guidade hela sommaren. Resandetalet ökade under sommaren 1994 till 80.000. Länsstyrelsen hade satsat på rätt häst och kund övertyga Statens Järnvägar om att med kultur kan en nedläggningshotad tågsträcka räddas. Tågförarna blev ledsna när vi demonterade verken, för att, som senare tänkts visas i Finland, Estoniakatastofen kom i vägen och plåtarna skickades tillbaka till konstnärerna, om de ej blev sålda. Både skisser och originalverk blev mycket eftertraktade och många konstnärer fick sina alster sålda.
Länsstyrelsen i Skaraborg fick blodad tand och var huvudman till projektet SKAPELSER som producerades året därpå 1995. 170 konstnärer från de länder som deltog i K-baneprojektet och Polen deltog i de 26 medeltida kyrkorna i Mariestad, Götene, Lidköpings och Skara kommuner med verk som bildade dåtid - nutid till samtid. Projektet var det första konstprojektet som fick medel från Bryssel i ett så kallat “Caleidioscope” projekt.

Länsstyrelsen fick full pott, övriga två kulturprojekt som fick pengar var Sveriges författarförbund och Marionetteatern i Stockholm. Flaggorna, K-banan och Skapelse projekten fick en mycket stor medial uppmärksamhet i tidningar, radio och som sagt i TV. Några av de mest omtalade konstprojekten under 1990-talet och blev trendsetter för flera nationella konstevent.