Borgmästaren var ordförande i rådhusrätten, d.v.s. stadens domstol. Borgmästaren var även ordförande i magistraten, stadens styrelse. Allmänna stadslagen från medeltiden gällde då fortfarande till stora delar. Den kompletterades med olika stadgar. Genom 1862 års förordning och kommunstyrelse i städer så ändrades magistratens ställning på ett avgörande sätt.

År 1863 fick Skara liksom andra städer stadsfullmäktigeorgansiationen. Magistratens uppgift blev huvudsakligen av formell art, att övervaka lagligheten i kommunala beslut och att ha ett vakande öga över styrelser och nämnder samt att på drätselkammarens förslag upprätta en inkomst och utgiftsstat.