Fotografi av Svenska Amerika liniens kontor i Göteborg 1923 (ur AB Svenska Amerika Liniens arkiv)

Fotografi av engelskt Emigranthotell (Ur AB Svenska Amerika Liniens arkiv)

Ur AB Svenska Amerika Liniens arkiv (Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg)

Omkring sekelskiftet, när möjligheterna att få jord minskade och det amerikanska samhället blev mer och mer industrialiserat hamnade svenskarna i ökad utsträckning i de stora amerikanska städerna och allt fler utvandrare kom från de svenska städerna.

Kvinnor sökte sig till de amerikanska städerna som hemhjälp och männen blev ofta byggnadsarbetare och snickare. Många stannade i New York, Connecticut, Massachusetts och Rhode Island. Framför allt kom många svenskar att bosätta sig i New York.

Under toppåren 1902-1903 tillkom en betydande utvandring från Norra Sverige. Mot slutet av den stora utvandringen spred sig emigranterna över större ytor. Många kom att hamna i de västliga delstaterna, framför allt i Washington och norra Kalifornien. Fortfarande var det mycket få som sökte sig till sydstaterna med undantag för Texas. I emigrantstatistiken för den sista perioden märks särskilt åren 1904-1907 (20.000 personer), 1910 (23.000 personer) och 1923 med 25.000 personer.

Emigrationen till Nordamerika är den alldeles dominerande. Jämfört med denna är emigrationen till övriga utomeuropeiska länder endast marginell. Canada förekommer första gången i emigrantstatistiken 1884 med 2 personer och siffran överstiger under 1800-talet inte 100 per år. Först 1923 ökar omfattningen över 1.000 och som enda år 1928 överstiger siffran 2.000. Efter andra världskriget uppnår utvandringen till Kanada årssiffran 5.000. Sammanlagt beräknas 80-85.000 personer ha emigrerat till Kanada. Andra emigrantländer var Australien, Nya Zeeland och Brasilien. Till Nya Zeeland har beräknats att cirka 3.300 personer utvandrat under tiden för 1940 och till Australien cirka 25.000 personer.

KÄLLOR

På Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg finns ett antal arkiv som belyser emigrationen.

Så kallade passjournaler för utrikes resande finns i arkiven efter Länsstyrelsernas landskanslis arkiv. De innehåller namn, yrke, hemort, bestämmelseort.

I arkiven efter Sjömanshusen finns avmönstringsliggare för sjöman som ger information om namn, befattning, födelseort, avmönstringsort, fartygsnamn m.m.

I Göteborgs poliskammares arkiv finns förteckningar över utvandrare från Göteborg och omfattar perioden 1869-1951. Passagerarlistor upprättades av emigrantagenter och överlämnades till polisen. De innehåller uppgifter om fartygsnamn, hamn i England, kontraktsnummer, namn, hemort, ålder, kön och bestämmelseort.

En av de emigrantagenter som var verksamma under perioden var Bröderna Larsson. Arkivet efter detta företag omfattar perioden 1873-1933. Mest framträdande är de tusentals emigrantbreven som omfattar perioden 1879-1910. Breven gäller frågor om priser, resvägar, tider, bestämmelseorter med mera. Breven ger många personliga upplysningar som belyser motiven för utvandringen etc.

Arkivet efter AB Svenska Amerika Linien (SAL)omfattar tiden 1915-1975. De tryckta passagerarlistorna finns bevarade för tiden 1916-1971. SAL utgör det första svenska rederiet för direkt passagerartrafik på USA. Passagerarlistorna är förda kronologiskt efter avgångsdag från New York respektive Göteborg och omfattar 1 och 2 klass, endast undantagsvis 3 klas och turistklass. Uppgifterna om passagerarna är fåtaliga: namn och hemort, i vissa fall förekommer titlar.