Högehall - det okända fornminnet  i Västerplana

Solstrålar vid solnedgången mot Kinneviken foto Freddie Wendin foto 2010

 Vissa fornlämningar är astronomiskt orienterade –kanske även Högehall, vem vet? På forntiden restes stenar, s.k. megalitmonument, som inriktades mot solens upp- och nedgång, vid sommar- och vintersolstånd, vår- och höstdagjämning. Kanske är stenen en kalender som baseras på solnedgången under hela sommarhalvåret. Om det kan bevisas att solobservationer har utförts på detta sätt måste Högehall betecknas som en genial kalenderkonstruktion som överträffar berömda Stonehenge i södra England.

 Från en viss plats kan man vid vissa tidpunkter se solens sista strålar genom hålet i stenen. Vid två tillfällen den 29 april och den 13 augusti kan man se solen gå ned vinkelrätt mot stenens yta och se solen genom hålet. Dessa datum överensstämmer med tidpunkterna halvvägs mellan vårdagjämning och sommarsolstånd och halvvägs mellan sommarsolstånd och höstdagsjämning och var säkert mycket viktiga datum för dem som en gång reste stenen. Datumen den 29 april och 13 augusti är samma datum som solen går upp längs Uppsala högar som är från 500 e Kr.

 Solstrålarna genom hålet kan observeras även andra datum men då från annan vinkel mer till höger eller vänster.