Isverket Björkö

Hanteringen av is längs västkusten och runt Oslofjorden var stor under 1800-talets senare decennier och första hälften av 1900-talet. Det fanns en stor efterfrågan på naturis och många fick sin utkomst av näringen - iskarlar som sågade ut isblock från dammar och sjöar, isskeppare som fraktade isen till olika destinationsorter och arbetskarlar i ishusen och magasinen.

Björkö hamn med ishuset längst ut vid hamnpiren. Foto i privat ägo.

Förutom från västkusten, så hämtades under dessa år stora mängder naturis från Norge och Vänernområdet. Isen användes till kylning och bevarande av färska matvaror och inte minst till fisk och andra havsprodukter, men is efterfrågades också av exempelvis bryggerier för framställning av öl.

1946 när Björkö Ishus uppfördes fanns en stor fiskeflotta hemmahörande på Björkö och de andra öarna i Göteborgs norra skärgård. Fisket efter andra världskriget var lönsamt och fångstmängderna var stora. Björkö hamn var öppen och oskyddad för väder fram till att pirarna började byggas på 1930-talet och på 1940-talet startade anläggandet av en modern hamn. 1944 invigdes denna och fiskelagen på Björkö fick nu en skyddad och säker hamn. Samtidigt förbereddes för byggande av ett stort ismagasin på platsen. Det var Västkustfiskarnas ekonomiska förening Svensk Andelsfisk som uppförde och bekostade Björkö Ismagasin.

Det finns uppgifter om att ismagasin redan tidigt funnits på öarna i Göteborg norra skärgård. Det som är känt är att i början av 1900-talet fanns två isbodar på Framnäs på Björkö. Det är också känt att 1911 byggdes den första isboden i en bergsskreva på Hönö. Ismagasinet i Hönö Klova stod klart 1928. På Knippla tjänade en gammal kanalpese som ismagasin från 1934. Senare byggdes också ishus på Öckerö och Fotö. 

Isverket Björkö
I lastrummet på fiskebåten Wendla - fiskebåtarna behövde en stor mängd is under sina fiskeresor ut på fångstfälten. Här läggs is i fisklådor och korgar. Foto Mats Sjölin 1978, Bohusläns museum.

1948 köptes Björkö Ishus av Arvid Bergström som var en betydande fiskgrossist från Göteborg. Arvid tog också initiativ till att det byggdes fler ishus i Öckerö kommun.

Under fiskets glansperiod mellan 1950 och 1959 fanns 17 stora fiskebåtar hemmahörande i Björkö hamn. Många fiskade sill vid Fladen. Det var lika många fiskebåtar på Björkö som det fanns mellan 1910 och 1919. Båtarna fick på grund av reglemente inte lämna hamn förrän kl 05 på måndag morgon. På söndag natt från 03-tiden var därför Björkö hamn full av fiskebåtar som behövde is. Båtarna låg i kö för att snabbt kunna isa och därefter ge sig av ut. Det var som ett pärlband av fiskebåtar tidigt på måndag morgon.

Sveriges första rörisverk

Under ishusets tolv första år var det naturis som användes och isen skeppades med fraktfartyg från olika orter längs kusten, från Vänernområdet och från Norge. Arvid Bergström investerade så småningom - 1958 - i Sveriges första rörisverk. Det nya rörisverket placerades i en tillbyggnad på ishusets södra kortsida. I de fem ispannor som installerades, tillverkades 50-60 ton is per dygn beroende på årstid. På vintern blev volymen större än på sommaren då isen sjunker ihop mer. 50 ton is gick åt varje dygn när fisket var som intensivast under slutet av 1950-talet och i början av 1960-talet.

För att kunna tillverka is på plats behövdes det vatten. Ännu fanns ingen kommunal vattenledning dragen till Öckerö kommun. Lösningen blev att installera en stor vattentank av betong och vattnet köptes också av vattenbåten Freja. När vattenbåten inte kom tillräckligt ofta för isproduktionens behov, hände det att vatten togs med långa slangar från de små dammarna i bergen ovanför Skarvikshamnen. När Björkö sedan fick kommunalt vatten 1961 behövdes inte vattentanken. Med det nya sättet att tillverka is så upphörde alla de många frakterna med isfartygen under de första åren på 1960-talet. Då hade det byggts sex rörisverk bara i Öckerö kommun.

1963 köptes Björkö Ishus av William Alexandersson och hans son Nils. År 2000 övertogs ishuset av Lars-Erik Alexandersson, sonson till William och som fortsatt håller en produktion av is för fiskets behov.

Källa:
Björkö Ishus, en utställning om ishuset, av Anna-Lena Helling, Björkö
Den siste istid – produksjon och eksport av naturis fra Norge, av Ola Teige, Follo museum. The Last Ice Age project, 2010 - 2013.
Bohusläns museum arkiv och bildarkiv