Svenska Järn- och Metallarbetareförbundet - 1906 starten i Lödöse

Lödöse Varf

Lödöse Varf året 1932. Foto: Varfs- och Sjöfartshistoriska Föreningen i Göta älvdalen.

Den första fackliga verksamheten som vi känner till är från 1905. Då antogs stadgar för Lödöse Varfs arb. Sjuk- och Begrafningskassa.

På många verkstäder hade man då redan sådana kassor. På Thorskogs Mek. Verkstad och Skeppsvarv hade startats en Sjuk- och Begrafningskassa redan omkring 1884. Då dessa kassor tillkom var det på arbetarnas initiativ och stöddes ofta av arbetsgivarna, som var angelägna om att hålla fackföreningstanken borta så länge det gick.

Första kollektivavtalet

I september 1906 hade en ny avdelning på varvet till Svenska Järn- och Metallarbetareförbundet blivit så konsoliderad att man i brev till fackförbundet begärde stöd för en framställan om tecknande av kollektivavtal till arbetsgivaren AB Lödöse Varf. Avdelningen hade då 56 medlemmar av 80 anställda. Tio av dessa var äldre arbetare som ännu inte gått med i avdelningen och, som man skriver, ”inget synes kunna förmå att ingå”. Övriga var yngre i 15 – 16 års åldern. Hela avdelningsstyrelsen skrev under brevet till förbundet. Dessa var: Ivar Jansson, ordförande, John Gustavsson, sekreterare, Bengt Svensson, vice ordförande, Teodor Dahlgren, biträdande sekreterare och Anders Kristiansson, kassör.

De förhandlingar som följde ledde till att avtal kunde tecknas den 31 oktober samma år. Överenskommelsen undertecknades av Carl A. Hallberg för företaget, av Julius Olsson för förbundet och Anders Kristiansson och Johan Strömberg för avdelningen. Uppgörelsen innebar bland annat att lönen för vuxna arbetare höjdes med de begärda tre örena i timmen. Lägsta lön för en yrkesarbetare som uppnått 24 års ålder och som arbetat i branschen i minst sju år fastställdes till 34 öre/timmen.

I övrigt var avtalet nästan identiskt med det verkstadsavtal som 1905 slutits mellan förbundet och Sveriges Verkstadsförening. Den största vinsten med avtalet låg nog i att man nu hade fått fastställda minimilöner.

Minskat antal medlemmar

Efter storstrejken 1909 minskade medlemsantalet drastiskt, säkert beroende på att medlemmarna tvingades söka sig andra arbeten då de inte längre var välkomna till varvet. När avdelningen upplöstes den 1 juni 1911 hade denna endast ett fåtal medlemmar kvar.

 

Lödöse Varf
Metalls avdelning 121:s sommarfest på Lödöse idrottsförenings festplats vid slottet 1924. På kortet återfinns bland andra: Gustav Holm, Sven Gustavsson, Otto Alfredsson, Helge Gustavsson, Severin i Vallby, Eskil Andersson, Samuel Karlsson, Erik Mattsson, Ivar Jansson, Botvid Löfberg, Johan Gustavsson, Gustav Kärr, Oskar Karlsson, Viktor Gustavsson, Erik Albertsson, Tor Mattsson, Bror Helgesson, John Helgesson, Ragnar Ahlqvist, Emil Magnusson, Alfred Johansson och Albin Martinsson. Foto: Varfs- och Sjöfartshistoriska Föreningen i Göta älvdalen. 

Ny facklig verksamhet

Det dröjde ända tills 1924 innan varvsarbetarna åter organiserade sig. Den nya avdelningen fick nummer 121 och dess första styrelse var: Tor Mattsson, ordförande, Karl Lindberg, vice ordförande, Viktor Gustavsson, sekreterare och Karl Kroon, vice sekreterare. Den nya avdelningens första lönerörelse i juni 1924 resulterade i en höjning med 20 % på utgående timlöner.

I samband med bildandet av storavdelningen 1967 gick avdelning 121 upp i avdelning 127 Nol. Lödöse Varvs Verkstadsklubb blev därefter namnet på Metalls organisation på varvet.

Källa: Varv och Sjöfart på Lödöse museum, 2017, Varfs- och Sjöfartshistoriska Föreningen i Göta älvdalen och Lödöse museum.