Förbud mot opastöriserad mjölk och separatorn

Mejerska - ett kvinnoyrket som blev mansyrke och mejeriernas utveckling

För ett sekel sedan var mjölken något som mjölkades på morgonen och leverades till kunder. Försäljningen skedde på torg eller i mjölkbutiker. Mjölken var då ljummen och såldes då i lösvikt. Hanteringen var ganska ohygienisk, särskilt om försäljningen skedde utomhus.

Det dröjde ända in på början av 1900-talet innan de första regleringarna kom, det gällde då i första hand märkningar och fettmängder. I de stora städerna var mjölkkonsumtionen låg, i Stockholm utgjorde denna av ca en halv liter per person och år. Att konsumtionsnivån var så låg var tur, då detta var en farlig spridare av tuberkulos - även om det gjordes försök med så kallad kontrollmjölk som kom för tuberkulosfria djurbesättningar. 

Pastöriseringen uppfanns redan år 1864 och man visste att denna tog död på tuberklerna. Den pastöriserade mjölken hade en annan smak, detta på grund av att man då kokade mjölken. År 1922 kom den första kontinuerliga pastören baserad på plattvärmeväxlare, den så kallade plattapparaten. Nu kom ett genombrott, plattvärmeväxlare innebar att stora mängder mjölk kunde pastöriseras utan att det påverkade smaken och på 1930-talet kunde de stora mejerierna överta hanteringen. 

Den 1 juli 1939 trädde en lag i kraft som förbjöd försäljning av opastöriserad mjölk och grädde avsedd som föda till människor. Föreskrifterna krävde en värmebehandling på 70-72 grader i minst 15 sekunder, så kallad lågpastörisering. Tidigare hade man hettat upp mjölken till 63 grader i hela 30 minuter. Den lågpastöriserade mjölken blev hälsosammare, hållbarheten förlängdes och smaken bestod. 

Längre tillbaka i tiden fick mjölken stå och skikta sig, grädden flöt upp till ytan och skummades av. På 1860-talet uppfann svensken Johan Swarts en metod som gjorde att grädden satte sig snabbare samt att det gick att få ut mer grädde ur mjölkråvaran. Ismetoden var namnet - pricipen var att kyla ner mjölken med is.
En var Sveriges viktigaste exportvaror var under lång tid smöret, denna stod för 10 % av exporten och känt över hela världen och hade stor ekonomisk betydelse för Sverige. 

I mitten av 1870-talet uppfanns en maskin med centrifugalkraft, denna fick mjölken att skikta sig snabbare än ismetoden. Grädden fick man skumma av för hand som tidigare. Gustaf de Laval kom året efter att utveckla en maskin där även den delen skedde automatiskt och separatorn var nu född. 

Gustav de Laval hade turen och lyckan att få in skickliga medarbetare i firman. Oscar Lamm var den som lyckades sälja uppfinningen i Europa och samtidigt höll han ihop företaget. Separatorn blev en av Sveriges största exportsuccéer, AB Separator som senare ändrasdes tillAlfa Laval blev ett svenskt storföretag.

I början av 1920-talet började glasflaskor införas i vissa städer, men detta fick aldrig något storskaligt genombrott. När sedan tetrapakens införade kom i slutet av 1950-talet upphörde lösviksförsäljningen. Nu var mjölken hygieniskt förpackad ända fram till kundernas hem. Kylskåpens installationer i var kvinnas kök innebar en stor förändring för mjölkhanteringen, nu upphörde mjölken att vara dagligköpsvara.