Mejerska - ett kvinnoyrket som blev mansyrke och mejeriernas utveckling

Med separatorn kunde man enkelt på kort tid skilja bort grädden ifrån mjölken. Grädden användes främst till tillverkning av smör. När den roterar med högt varvtal pressas mjölken, som är tyngst, ut mot väggarna och grädden som är lättare samlas i mitten. 

Under senare delen av 1800-talet gick den tekniska utvecklingen på mejerisidan fort. Gräddsättning var vid 1800-talets mitt en flaskhals i smörproduktionen.

På 1860-talet utvecklades den så kallade ismetoden och bidrog till smörexportens genombrott. Genom ismetoden flöt grädden upp till ytan, detta skedde vid lågtemeratur kring 2 grader. Höga plåtbunkar (cylindrar) sänktes ner i isvatten, detta påskyndade gräddsättningen denna tog i sitt ett till ett och halv dygn. Grädden skummades av med särskilda skedar. Den goda tillgången till is gav Sverige god konkurrensfördel genemot andra smörexportörer. Efter tio år dominerade ismetoden, så sent som 1890 var forfarande var tredje svensk mejeri ett ismejeri. 

På 1880-talet fick mejeriindustrin en ny skjuts med separatorer, pastöriseringapparater och mer effektiva smörkärnor. Maskinerna drevs först av ångkraft och sedan av el, 1930 svarade elen för hälften av kraftbehovet.

Separator, som senare kom att heta Alfa Laval, började tillverka separatorer 1877, dessa slog igenom i stor skala. Grädden kunde nu skiljas från mjölken på ett effektivt sätt. Separatorn vevades runt och roterade med högt varvtal, mjölken som var tyngst pressade ut mot väggarna och grädden som var lättast samlades i mitten. Mjölken och grädden rann ut två rör. Metoden uppfanns inte av Alfa-Laval, men genombrottet av Separator påskyndade processen. Separatorns betydelse var den ökade smörproduktionen och den starkt ökande försäljningen av skummjölk.