Mejerska - ett kvinnoyrket som blev mansyrke och mejeriernas utveckling

Blombergs Mejeriskola. Fr.v. Edit Johansson (som hade maskinturen), Inez Löfving (med borsten), Ninni Gustavsson, Alice Svensson, Asta Andersson.

Mejerska kom tidigt att bli ett kvinnoyrke med status, många unga flickor fick känna yrkesstolthet och fick chansen till ett självständigt liv. På landsbygden var kvinnornas yrkesområden mycket begränsade, de flesta sysselsattes av hushållsarbete och arbete i lantbruk. Mejerierna vidgade kvinnors möjligheter att stanna kvar på landsbygden, även om de inte ville arbeta i de traditionella yrkena. Efterfrågan på mejerskor var länge stor och lönerna bra. I Skaraborg fanns år 1921 inte mindre än 478 mejerier och i hela Sverige ca 1800 stycken.  

På 1900-talets början hade en genomsnittlig mejerska en årslön på ca 1 000 kronor. Detta kan jämföras med en sjuksköterska som fick 600 kroor och lärarinnor vid idiothem (som det hette) endast 400 kronor. Det visar den särställning och uppskattning som mejerskorna hade på den tiden.

Inom mejerinäringen kom även skilda utbildningssystem att växa fram i början av 1900-talet, detta undergrävde mejerskornas framtid i mejeriyrket. Mejerskorna fick en mer hantverksmässing och produktionsinriktad utbildning, detta innebar att kvinnorna förlorade konkurrenskraft mot mejeristerna. Mejeristernas utbildning var bredare och mer teoretisk och svarade mot de krav som de storskaliga mejerierna hade. 

Elsa Grönquist var elev på fackskolan för huslig ekonomi och har berättat om en dag på Skoklosters fackskola och mejeri den 4 juli 1910, vill du läsa hennes berättelse klicka på länken till höger.

När depressionen kom på 1930-talet och arbetslösheten bredde ut sig, började man ifrågasätta kvinnans roll i mejerihanteringen. Männen var ju de traditionella familjeförsörjarna så man ansåg att det var bättre de fick dessa jobb. Det var också vanligt att många kvinnor slutade sin yrkesbana när de skaffat familj. Det ansågs också att kvinnorna passade bättre på kontor och inom den offentliga vården.

Under mellankrigstiden skedde den stora maskuliniseringsprocessen. År 1920 var 64 % av den kvalificerade arbetskraften kvinnor, år 1930 hade den sjunkit till 44 % och år 1939 till 25 % samt i början av 1950-talet utgjordes yrkeskåren endast av 5 % av kvinnor.