Seminarietomten var stor och hade bra läge mellan Surbrunnsallén och den så kallade Brogårdsbäcken. Under jordytan fanns ett rikt lager grus och sand, vilket kom bra till pass vid dränering och planering.

Läraren i trädgårdsskötsel vid seminariet, direktör MR Hjertstedt fick i uppdrag att anlägga en trädgård runt seminariebyggnaderna efter ritning. Ritningen hade gjorts av direktör Erik Lindgren och omarbetats av Hjertstedt, förslagsritningen godkändes av Domkapitlet. 

Hjertstedt anlade nu en vacker och för undervisningsändamål mycket lämplig både köksträdgård och fruktträdgård med allehanda trädskolor, prydnadsträd, buskväxter, häckar och blomsterrabatter. År 1871 uppfördes ett litet hus, det så kallade trädgårdshuset, nere vid bäcken i nodöstra delen av seminarietomten. Där förvarades verktyg och redskap för undervisningen. Där bedrevs även undervisning då det inte kunde ske utomhus. Seminarievaktmästaren Nilsson kom sedan att få sin bostad där, ett rum och kök. På 1900-talet kom han i besittning av hela huset, som såg mycket idylliskt ut där det låg mitt i lövverket och blomsterprakten.

Seminarieträdgården vid Skara seminarium var nämligen alltid välvårdad och sågs som en av de vackraste, rikhaltigaste och bäst skötta och mest sevärda i Sverige.

Fram till 1898 var direktör Hjertstedt ansvarit för undervisning i trädgårdsskötsel och vårdade seminariets trädgård. Denna välskötta anläggning erbjöd ett rikhaltigt studiematerial. 

Efter Hjertstedst död 1898 blev direktör Emil Almqvist anställd som lärare i trädgårdsskötsel vid Skara seminarium.  Under hans flitiga händer, intresse och hans sakkunskap utvecklades seminarieträdgårfen till ett mönster i sitt slag. År efter år utvecklades den till en växtgeografsk utställning ur levande livet, svenska floran för sig, Mellan-Europas, Syd-Europas, Mindre Asiens, Mellersta- och öst-Asiens med Kinas och Japans flora, Nord-Amerikas och Syd-Amerikas flora så mycket som kunde växa på kall jord i Skara. Lägg till vedartade växter, träd och buskar, cirka 400 arter, både barr- och lövträd. Alla växter var försedda med etiketter med namn och ursprungsbeteckningar. Etiketterna var av porslin eller trä.

Skolträdgården var inte bara ögonfägnad för lärare och elever vid seminariet, utan en oas under raster och fritimmar och den gav rekreation. Senare blev trädgården även uppmärksammad av allmänheten. 

Trädgårdsanläggningen är idag endast ett minne blott, endast några få grönområden med träd finns kvar. 

Almqvist var också en flitig fotograf. Han fotograferade bland annat seminariet och i Skara. Många av hans bilder finns på presenterade och tillgänliga på www.digitalmuseum.se