Folkskole- och småskoleseminarierna i Skara Folkskole- och småskoleseminarierna i Skara

Vaktmästerisysslan vid seminariet var inget latmansgöra. Till tjänsten hörde vedhuggning, kolhämtning, eldning, lampputsning med påfyllning av fotogen, tändning och släckning all möjlig eftersyn. Det ingick även att uträtta ärenden åt rektorn som bland annat post, bank, butiker m.m. 

Eldningen var högst besvärlig och tidsödande i en usel värmeapparat i souterrängen och dessutom kakelugnar i ett 10-tal rum. För att få varmt i klassrummen innan elever och lärare kom började vaktmästaren sitt arbete kl. 5.00 på morgonen. Om apparaten i källaren krånglade så krävdes att vaktmästaren kom till arbetet några timmar tidigare.  

Städningen var något omtvistad, vaktmästaren kunde inte få tid till detta, inte heller fanns möjlighet att leja någon på sin ringa lön. Det kompromissades så att vaktmästarfrun fick 50 kr om året för städning som tog hela eftermiddagen. Hur det blev städat och dammat säger ju summan, men ingen klagade. 
Skurdagar skedde en gång per månad, det var inga bestämda dagar och det anlitades äldre gummor från stadslandet.

Skurlovet blev ibland sammanslaget med snölov. Det hörde även till vaktmästarens sysslor att hålla den stora seminariegården i ordning, krattad och fin och om vintern skulle gångbanorna hållas öppna och fina. 

August Nilsson var vaktmästare på seminariet från 1899-1923. När han blev vaktmästare, kom han att på sin rätta plats. Någon plikttrognare, pålitligare och tjänstvilligare man på denna post kunde nog inte hittas. "Lorden" fick han stundtals heta i omgivningen, hans smärta gestalt med de gråhängande polisongerna var karakteristisk för honom.