Tillbaka till den kanske unika Mariestadsandan, det där som gjorde att många trots allt stannade kvar. ”Ja, det talades mycket om Mariestadsandan bland dem som kom utifrån. De trivdes här.
Jag vet inte riktigt vad den innebar, vi gick ju i den där andan hela dagarna och tänkte nog inte så mycket på det” berättar en mångårig medarbetare.

Man trivdes alltså och hade ganska roligt på arbetsplatsen. Fram till 1990-talet vittnar många om hur det ofta kanske tråkiga och monotona arbetet kompenserades med bra kamratskap, bus, kortspel på fikaraster, bastu på fredagar, idrottsklubbar och det dagliga pratet vid maskinerna. För då, under den goda tiden, under Årblad och en annan populär chef, Torbjörn Assarsson, stod man närmare varandra vid banorna och det fanns tid för bus och skämt och man kunde till och med stänga av bandet för att lyssna på Stenmarks åk på radion, bara man jobbade in de missade momenten. ”Kaffemuggar ovanpå dörrar, vi limmade fast kaffemuggar, spelade fotboll med tejprullar… sånt där oskyldigt. Jargongen var mer hjärtlig på nåt sätt. Alla var lite gladare. Tror det beror på att det var mer fritt. Alla gjorde det de skulle, men frihet att om gjorde ditt jobb kunde du gå runt och prata lite. Det tror jag gör väldigt mycket för själva trivseln.”

Andan verkar också ha inneburit att man var lojal mot varandra och var angelägen om att inte försämra arbetskamratens möjlighet att göra ett gott arbete. Om man slarvade med sin del i processen skulle det drabba någon annan längre ned på banan eller i produktionsledet. Slutligen kunde det innebära att produkten skulle reklameras, återlämnas och kasseras. Det fanns en yrkesstolthet och en visshet om att man tillverkade de bästa kylskåpen, och den känslan var man mån om. ”Man kan se till plupparna som mäter kvaliteten i produktionen. Gröna pluppar är bra, gula är okej och röda är inte bra. Våra pluppar har alltid varit gröna. Till och med efter stormötet om att lägga ner. Då var det röda pluppar ett tag, men efter ett par timmar var det gröna pluppar igen. Så jädra lojala har vi varit.”
Däremot var man snabb på att baktala Electrolux produktion i Ungern och gav exempel på materialförsämringar och andra kvalitetssänkningar som skulle bli resultatet om fabriken flyttades dit. Kylskåpen i Mariestad var helmantlade. Det innebar att alla sidor och även dörren bestod av plåt och att skåpen genom sin starka konstruktion kunde bära en Volvo XC90. Skåpen i Ungern hade däremot en baksida av papp.