De svåra åren under båda världskrigen ställde till stora besvär för bryggerierna på många områden, bland annat när det gällde råvaruförsörjningen med malt och humle till bryggningen. För att minska åtgången på dessa varor sänktes stamvörtsstyrkan och därmed alkoholhalten på både klass 1 och klass 2-ölen.

Ångpannan eldades med kol, som också var en stor bristvara. Därför inköptes under första världskriget en torvmosse vid Bråneke samt en lokomobil. Man grävde upp torven ur torvschaktet, lastade den i en elevator som drevs av lokomobilen, varefter torvmassan kördes ut med skottkärra och lades i formar för att torka. Vid torra och varma somrar blev torven av god kvalité, men vid regnig väderlek blev den dålig och svåreldad. Under andra världskriget kom torvmossen åter till heders och en lokomobil anskaffades återigen.

Som kontor för avlöningar och övrig administration inköpte Erik Petré en järnvägsvagn från VGJ, som placerades i en backe ovanför mossen och var i tjänst under båda krigen. Den fanns kvar där långt efter krigen.

Efter första världskriget började lastbilarna göra sitt intåg. Man inköpte bland annat en tysk lastbil av märket Presto, som varit med under kriget och hade helgjutna däck. På 1920-talet kom en International och en av Volvos tidigaste lastbilsmodeller i bruk, och något senare byttes Preston ut mot en större lastbil av märket Reo. Under andra världskrigets bensinransonering blev man tvungen att lägga om de lastbilar, som Kronan inte lagt beslag på, till gengasdrift.

Det fanns även en mc vid Skara Bryggeri, Sven-Arne Wäring född 928 var anställd mellan 1944-1946. Sven-Arne började som springschas och fick sedan köra mc:n som var av märket HD (Harley Davidsson) med sidovagn. Sidovagnen kom senare att byggas om, där lastades drickabackar. Mc:n användes till kortare transporter inom staden och i dess närhet, det hände dock att Sven-Arne fick köra till Göteborg. Per-Arne hade inte körkort för mc, det krävdes inte då. 

Vid ett tillfälle slog Sven-Arne vad med några ungdomar om att han skule köra på två hjul hela Skaraborgsgatan. Han vann! men det är oklart om han hade drickabackar i sidovagnen.

Mc:n kördes i ur och skur, när Per-Arne skulle göra lumpen höll han inne med sin kunskap som mc-förare, han slapp därför undan detta arbete. Han ansåg att han kört tillräckligt i otjänligt väder och ville slippa. 

Mc skrotades senare, skrotbilen kom till bryggeriet och hämtade HD, detta hade nog aldrig hänt i nutid.