Bandet för sömnad av jackor, Algots, 1978.

På jobbet

Vägen till jobbet hittade de nyanlända genom att följa strömmen av arbetare på väg från företagets bostäder till arbetsplatsen. Där väntade några timmars provsömnad innan de fick börja arbeta på ackord vid det löpande bandet. Som ny gällde det att snabbt komma in i arbetet. På Algots var det hastigheten på det löpande bandet som styrde arbetsrytmen och produktionen. I början samlades mycket på hög vid de nya medarbetarna, men efter någon vecka var de flesta välsmorda kuggar i maskineriet.

Majoriteten av de finska kvinnorna började arbeta på just Algots. Efter något år bytte de ofta arbetsplats. Det var en ständig flytt mellan industrierna och det fanns ingen brist på jobb. Därför sa många upp sig inför semestern för att åka hem till Finland. En del behövde hjälpa till med jordbruket hemma och ofta fanns en osäkerhet kring att åka tillbaka till Sverige igen. Men förhållandevis höga löner lockade många tillbaka. Dessutom var gemenskapen med arbetskamraterna en anledning till att många trivdes.

Hedvigsborg, Getholmsgatan. Flickhemmet på Hedvigsborg. 1960.

Hemma

Eftersom bostadsbristen var stor i Borås byggde företagen egna bostäder. Algots ägde ett 40-tal fastigheter i Borås på 1950-talet. Större delen av dem låg i stadsdelen Hedvigsborg. Det var där som de allra flesta finskorna bodde. Lägenheterna delades visserligen med andra men det upplevdes ändå som lyxigt med kylskåp och badrum med både kallt och varmt vatten. Många hade lämnat fattiga förhållanden bakom sig i Finland.

De yngre tjejerna som bara var 14-17 år bodde på flickhem. Där höll en husmor ordning och det serverades mat efter varje arbetsdag. På flickhemmet fanns både matsal och sällskapsrum. Och naturligtvis en lång rad ordningsregler att förhålla sig till. 

Semesterresa till Finland, 1961.

På fritiden

De vackra finskorna i Borås var vida kända. Hit kom killar från både Trollhättan och Göteborg för att pröva lyckan. På fritiden passade många också på att hålla liv i finska traditioner. Bastubad var givet. På lördagkvällarna fanns det också chans att dansa humppa och tango på de finska dansställena. 

Men visst fanns det hemlängtan! Många beskriver att samma dag som semestern började stod bilen färdigpackad för hemresan till släkt och vänner i Finland. Så fort klockan på fabriken ringt bar det iväg. Inte en timma eller ens en minut skulle man stanna i onödan.