Berättelser (467 st)
Sortering
Kinnekullebanan: Lugnås
Kinnekullebanan LugnåsLugnås är en mindre ort några kilometer sydväst om Mariestad. Tidigare var orten en egen administrativ och kyrklig enhet, men ingår numera i Mariestads kommun.
Kinnekullebanan: Svaneberg
Kinnekullebanan Svaneberg WalleniusSvaneberg blev stationsplats när Mariestad – Kinnekulle Järnväg byggdes, sannolikt beroende på att på gården Svaneberg bodde släkten Wallenius som var intimt sammankopplade med järnvägsbyggandet i Västergötland och banan förbi Svaneberg i synnerhet.
Kinnekullebanan: Äskekärr
Äskekärr KinnekullebananÄskekärr ligger mitt emellan Lugnås och Forshem efter Kinnekullebanan.
Kinnekullebanan: Kvarntorp
Kinnekullebanan KvarntorpKvarntorp (nerlagd hållplats) Kvarntorp fanns som hållplats några få decennier i början av smalspårstiden. Platsen har fått sitt namn efter kvarnen som sedan mycket länge är nedlagd, men vars ruin finns kvar.
Kinnekullebanan: Österäng
1889 Forshems socken Kinnekullebanan ÖsterängÖsteräng är ytterligare ett litet samhälle efter den gamla landsvägen mellan Stockholm och Göteborg. Österäng ligger i östra delen av Forshems socken. I Österäng ansluter också vägen från Årnäs till landsvägen och en järnvägsstation anlades 1889 som gjorde samhället till en knutpunkt i liten skala.
Kinnekullebanan: Forshem
Forshem KinnekullebananForshem är en liten kyrkby samlad runt den fina medeltida kyrkan. Tidigare också centralort för Forshems Socken. Ortens betydelse ökade i slutet av 1800-talet när byn fick en station efter Mariestad-Kinnekulle Järnväg.
Kinnekullebanan: Hällekis
bruksort Hällekis KinnekullebananHällekis är en mindre bruksort vid norra foten av Kinnekulle.
Kinnekullebanan: Hällekis egendom
Hällekis säteri Kinnekullebanan KlinsporDet som numera heter Hellekis Säteri har anor från medeltiden. Hållplatsen som fanns vid egendomen lades ner 1961
Kinnekullebanan: Trolmen
Kinnekullebanan TrolmenStationen i Trolmen uppfördes i samband med att järnvägen byggdes 1897. Stationshuset är numera privatbostad, men Kinnekulletågen stannar fortfarande här.
Kinnekullebanan: Hjälmsäter
Hamilton Hjälmsäter KinnekullebananJärnvägsstationen uppfördes 1897 efter samma ritningar som många andra stationshus efter nuvarande Kinnekullebanan mellan Lidköping och Hällekis. Huset är idag privatbostad och tågen stannar inte längre i Trolmen.
Kinnekullebanan: Blomberg
Kinnekullebanan; BlombergStationshuset i tegel byggdes 1897 när järnvägen byggdes förbi Blomberg.
Kinnekullebanan: Källby
Dafgårds Källby KinnekullebananDet ursprungliga Källbys centrala del, var kyrkbyn som idag ligger ett par kilometer väster om centrala Källby. Samhället byggdes ut efter Mariedalsån (kallad Råmeån i Källby) där några stora kvarnar byggdes. När järnvägen kom till orten 1897 förlades banan och stationshuset ett par kilometer väster om kyrkbyn och Källby centrum byggdes upp kring stationen. Stationshuset är rivet, men Kinnekulletåget har en hållplats i Källby.
Den stora och dominerande industrin i Källby är Dafgårds, som grundades av Gunnar Dafgård 1937.
Kinnekullebanan: Truve
Gabriel Richert Kinnekullebanan TruveTruve är numera mest känt för sin fina golfbana där Lidköpings Golfklubb håller till, samt badet vid Vänern. Badet kan möjligtvis vara en särskild attraktion mot bakgrund av att det är nudistbad.
Kinnekullebanan: Filsbäck
Filsbäck KinnekullebananFilsbäck ligger granne med Truve efter Vänerns strand och har fått sitt namn efter Filsbäcken som flyter genom området. Filsbäcks gård har anor tillbaka till medeltiden och är närmare 600 år gammal. På 1870-talet fanns ungefär tjugo torp och backstugor runt gården. I början av 1900-talet började sommarstugor att byggas i Filsbäck. Golfbanan som nämns under avsnittet om Truve omger även Filsbäck. Nere vid vattnet finns ett fint bad och en campingplats.
Kinnekullebanan: Axtorp
Hållplats som låg vid vägövergången där kraftlinjen idag korsar väg 187 och Kinnekullebanan, mellan Risa och Lovene. Nedlagd sedan 1941.
Kinnekullebanan: Lovene
Kinnekullebanan LoveneSamhället ligger i Kållands-Åsaka socken en knapp mil sydväst om Lidköping. Den lilla byn byggdes kring järnvägen och stationen som uppfördes 1877. Orten har börjat öka sin folkmängd igen efter en nedgång i många år.
Den i särklass största arbetsgivaren på orten är Moelven List AB med ett 60-tal anställda.
Kinnekullebanan: Hållplats Risa
Kinnekullebanan Lidkoping RisaRisa hållplats med kombinerad banvaktsstuga låg vid korsningen mellan järnvägen och nuvarande Riksväg 44 väster om Lidköping. Hållplatsen lades ner p g a lågt antal trafikanter år 1941. Stugan, som låg precis söder om plankorsningen, är tyvärr riven.
Kinnekullebanan: Mariestad
Kinnekullebanan Mariestad Mariestads station Residens1583 ordnade Hertig Karl så att en ny stad vid Tidans utlopp i Vänern fick stadsprivilegier, Mariestad. privilegier, Mariestad. Han uppkallade staden efter sin gemål Maria och eftersom han ärvt den sedan tidigare etablerade sätesgården Tunaholm som på den tiden låg lite väster om Tidan, kunde han även bosätta sig där tidvis. Tunaholm döpte han om till Marieholm och byggde en ny sätesgård på holmen i ån, där det nuvarande Residenset ligger. Staden bildades rent administrativt som en utbrytning från Leksbergs Socken och övertog efterhand Ullervads roll som lokal tätort.
Kinnekullebanan: Råbäck
Kinnekulle Kinnekullebanan Klingspore Råbäck tågstationRåbäcks Säteri har över 1000 år gamla anor. Den nuvarande gården med dessa byggnader är dock i huvudsak från senare delen 1600-talet. År 1879 kom godset i släkten Klingspors ägo, då Carl Klingspor gift med Louise Silfverschiöld ärvde egendomen. Carl Klingspor var en driftig man, som ville ha en järnväg på ”sin” sida av Kinnekulle, då man på östra sidan byggde Skara – Kinnekulle – Vänerns järnväg 1887.
Kinnekullebanan: Lidköping
Framnäs station Hållplats Esplanaden Hållplats risa Kinnekullebanan Lidkoping LidköpingsstationLidköping är från början två olika städer och har också haft två stycken järnvägsstationer. Lidan rinner mitt igenom nuvarande Lidköping och delar staden i den ursprungliga gamla staden på östra sidan och den nya staden på västra sidan. Under de två första hundra åren i stadens historia fanns alltså bara den gamla staden. Den västra stranden av Lidan var i stort sett obebyggd. Magnus Gabriel de la Gardie på Läckö bytte dock till sig mark vid Lidan och 1672 började nya staden att byggas väster om Lidan. Städerna hade under några decennier två var sin borgmästare, var sitt rådhus etc.